Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hedvig Catharina Lillie

1695-09-201745-10-13

Grevinna, godsägare, politisk opinionsbildare

Hedvig Catharina Lillie var en grevinna som höll opinionsbildande salong på 1730-talet.

Hedvig Catharina Lillie föddes 1695 och var Agneta Wredes och Axel Johan Lillies enda barn. Eftersom fadern avled kort efter hennes födelse var det modern som ansvarade för Hedvig Catharina Lillies fostran och utbildning. Om modern, som var en av sin tids mest förmögna, fungerade som förebild fick Hedvig Catharina Lillie god insikt i hur gods och gårdar skulle förvaltas. I unga år giftes hon bort med greve Magnus Julius De la Gardie. Med honom fick hon sex barn, tre döttrar och tre söner, som alla överlevde henne själv.

Genom arv kom Hedvig Catharina Lillie att bli mycket rik. Hon ägde 18 säterier på olika ställen i landet och förmögenheten var kanske till fördel för hennes makes politiska karriär. Utöver godsförvaltning och affärsverksamhet, som hon i likhet med sin mor var engagerad i, var hon också politiskt aktiv i frihetstidens turbulenta partipolitik. Hon bedrev politisk opinionsbildning genom att hålla politiska salonger. Där samlades anhängarna till det så kallade hattpartiet, franska diplomater och de som sympatiserade med Frankrike och fransk politik. Hattarnas formellt främste företrädare, Carl Gyllenborg, hade starkt stöd av Hedvig Catharina Lillie, som i samtiden ansågs vara den informellt ledande kraften. De politiskt aktiva kvinnorna fick utstå kritik och smädelse. Som exempel kan nämnas att Hedvig Catharina Lillie porträtterades i nedgörande ordalag av Olof Dalin i Then Swänska Argus, 1733. I tidskriften gick hon under namnet ”Fru Kättia Sällskapslik” och framhölls som ett moraliskt varnande exempel på hur kvinnor inte borde vara. Ryktesfloran runt Hedvig Catharina Lillie gällde framför allt hennes sexuella dygder.

Efter makens död 1741 bosatte sig Hedvig Catharina Lillie i Paris. Enligt Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska kvinnor, 1864–1866, levde hon på stor fot i Paris och en stor del av hennes förmögenhet slösades bort. I Paris konverterade hon till katolicismen och så gjorde även den äldsta dottern, Brita Sophia, som följt henne till Paris. Efter Hedvig Catharina Lillies död 1745 gick dottern Brita Sophia i kloster där hon framlevde tills hon dog, 84 år gammal.


Maria Sjöberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hedvig Catharina Lillie, www.skbl.se/sv/artikel/HedvigCatharinaLillie, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2018-12-18.




Övriga namn

    Gift: De la Gardie


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Agneta Wrede
  • Far: Axel Johan Lillie
  • Make: Magnus Julius De la Gardie
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Ståndsmässig uppfostran


Verksamhet

  • Yrke: Godsägare
  • Ideellt arbete: Salongsvärdinna, politisk opinionsbildare


Kontakter

  • Kollega: Carl Gyllenborg


Organisationer

  • Hattpartiet (hattarna)
    Politisk opinionsbildare


Bostadsorter

  • Stockholm
  • Paris, Frankrike
  • Dödsort: Paris, Frankrike


Källor

Litteratur