Helena Catharina Utfall var pionjär inom vävning då hon lärde ut hur man väver dräll efter holländskt mönster.
Helena Catharina Utfall föddes 1689 i Göteborg, Kristine Församling. Fadern Jakob Utfall var rådman och bankkommissarie och modern Maria Kuyl var dotter till en amiralitetskapten. Helena Catharina Utfall var näst yngsta barnet av elva i familjen. Bröderna blev senare adlade 1716.
Helena Catharina Utfall växte upp i Göteborg och gifte sig 1711 med Christian Gathe. Familjen hon gifte in sig i hade mycket god ekonomi. Christian var sjökapten och tillsammans med sin bror Lars, mer känd som Lasse i Gatan, drev han en kaperirörelse. Bröderna tillhörde en skeppsadel i Onsala, Halland, som hade mycket hög status och var en dominerande maktfaktor i socknen. Helena Catharina Utfall födde 10 barn inom äktenskapet, varav två var dödfödda. Makarna var gifta i 11 år vilket innebar att Helena Catharina Utfall i princip födde ett barn varje år. Maken var ute till havs i stort sett varje år och vid hans bortavaro fick hon sköta familjeekonomin. Livet var nog inte alltid lätt för Helena Catharina Utfall då hennes make beskrivs som lynnig och med ett häftigt humör. Mot slutet av sitt liv blev han psykiskt sjuk. År 1715 adlades Christian och hans bror Lars och tog namnet Gathenhielm. År 1720 köpte Christian säterierna Jonsjö och Struxsjö i Veddige socken i Halland men flyttade inte dit. Två år senare dog han och Helena Catharina Utfall blev änka.
Det är oklart var paret bodde under sitt äktenskap, både Göteborg och Onsala kan ha varit aktuella orter. När Helena Catharina Utfall blev änka 1722 flyttade hon med barnen till Jonsjö säteri som ligger i Halland men gränsar till Västergötland och Marks härad. I Marks härad fanns flera personer som stod familjen Gathenhielm nära.
Året efter att Helena Catharina Utfall blivit änka började hon sitt arbete med att utveckla drällvävnaden. Dräll är en vävteknik där geometriska mönster bildas genom varpens och inslagets växlande bindningar. I Marks härad vävdes lärft sen tidigare. Helena Catharina Utfall ville få kvinnorna i trakten att väva dräll. Till en början fick hon dem till att väva 8-skafts dräll vilket gav 11–12 öre per aln istället för 7–8 öre alnen som de fick för lärft. Detta gav kvinnorna en bättre ekonomi.
Varifrån Helena Catharina Utfall hade fått kunskapen är svårt att veta men med stor sannolikhet hade de resor som företogs av hennes tidigare man Christian och svåger Lars en stor betydelse. Lars ska ha talat både engelska och holländska, dock finns det osäkerhet i hur mycket han faktiskt reste. Christian reste däremot mycket och uppehöll under en period postförbindelsen mellan Göteborg och Nederländerna. Kontakten med Nederländerna kan ha haft en viktig roll då det holländska linneväveriet under 1600-talet stod för de mest fulländade duktygerna. I Flandern och Holland hade en linnedamast utvecklats som blivit på modet. Sverige importerade till större del sin dräll och damast vid denna tid. Skeppsadelns kvinnor klädde sig även annorlunda än allmogen. De hade alltså tillgång till både andra tyger och modeller. Vävnaderna bestod av utländska tyger som traktens sjöfolk tagit med hem. Här fanns följaktligen flera sätt att få information om textilierna. Helena Catharina Utfall var en pionjär i sin strävan att få i gång drällvävnad. Att få allmogen att själva tillverka dräll i stället för att importera passade väl in i tidens tankar om merkantilism och inhemsk linnemanufaktur.
Släkten von Döbeln var en inflytelserik familj i Veddige socken. Den 4 december 1724 köpte vice häradshövdingen och sedermera hovrättsassessorn Ernst Friedrik von Döbeln säterierna Jonsjö och Struxsjö av Christian Gathenhielms sterbhus. Senare samma månad, den 27 december, gifte sig Helena Catharina Utfall med Ernst Fredrik von Döbeln. Hennes nya man var utbildad jurist, han skötte gårdarna och gjorde fastighetsaffärer. Affärer gjorde även Helena Catharina Utfall. Hon var inblandad både i fastighetsaffärer och som redare och delägare för olika fartyg efter hennes förre man. I äktenskapet med Ernst Fredrik födde Helena Catharina Utfall fem barn varav flera med endast ett års mellanrum.
Helena Catharina Utfall nöjde sig inte med 8-skafts dräll utan ville förfina drällen ytterligare. Tillsammans med sin granne Maria Catharina Lagerquist lyckades hon övertala en soldathustru i Istorps socken att gå över till 16-skafts dräll efter holländskt mönster. Detta skedde omkring 1727–1728 och efterhand blev 16-skafts dräll allt vanligare, bland annat för att det gav bättre betalt med 12–13 öre alnen vilket var en god förtjänst. Att väva 16-skafts dräll spred sig sedan i Marks härad. Helena Catharina Utfall fortsatte att arbeta med vävningen av dräll till sin död.
Häradsborna blev så småningom kända för sin linnedräll, framför allt de i södra delen av Mark och i synnerhet Istorp. Drällvävnaden blev för Istorps socken en specialitet. Vävnader i dräll har i södra Marks härad vävts in till våra dagar. Förutsättningen för att utveckla och bibehålla vävningen av dräll i Marks härad bör tillskrivas de kvinnor som vågade börja, däribland Helena Catharina Utfall, och de kvinnor som efter henne bibehöll traditionen.
Helena Catharina Utfall avled år 1750.
