Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)
Under utveckling

Helfrid Elisabeth Maria Löfquist

1895–08–191972–07–17

Trädgårdsarkitekt

Helfrid Löfquist är en av Sveriges första kvinnliga trädgårdsarkitekter.

Helfrid Löfquist föddes i Norberg men flyttade senare till Ludvika där hennes far Henrik Löfquist var kyrkoherde. Hennes mor hette Anna Carolina, född Lindblom. Helfrid Löfquist inledde sina studier för att bli trädgårdsarkitekt 1922 då hon antogs till Fredrika-Bremer- Förbundets trädgårdsskola vid Apelryd utanför Båstad och dess då helt nya tvååriga kurs ”för allsidig utbildning av trädgårdslärarinnor”. Hon utexaminerades därifrån 1925 och vidareutbildade sig därefter genom studieresor finansierade med stipendier från Fredrika- Bremer-Förbundet: till Italien 1927 ”för studier av gammal trädgårdskonst” och till Danmark 1936 ”för studiet av trädgårdskonst”. Under denna resa mötte Helfrid Löfquist ledande danska kollegor som George Boye, P. Wad, Anka Rasmussen och C.Th. Sørensen.

Helfrid Löfquist inledde sin professionella verksamhet genom ett samarbete med sin äldre kollega Ruth Brandberg omkring 1925. Samarbetet återupptogs vid några tillfällen fram till Ruth Brandbergs bortgång 1944. I likhet med många andra trädgårdsarkitekter under 1900- talets första hälft hade Helfrid Löfquist ett stort antal privata uppdrag, främst i början av sin karriär. Ofta handlade uppdragen om att omgestalta äldre trädgårdar, som Slagsta gård i Fittja, Elvesta säteri i Norsborg och Skärfsta gård utanför Södertälje. Hon deltog tillika i utställningar och tävlingar, som i Allmänna svenska trädgårdsutställningen under Stockholmsutställningen 1930 och i tävlingen om Örebro Stadspark 1932. Från 1930-talet föreläste hon ett flertal gånger i radio om trädgårdsarbete och trädgårdsgestaltning.

Från 1930-talets mitt samarbetade Helfrid Löfquist med arkitekten Cyrillus Johansson. Möjligen korsades deras vägar i Helfrid Löfquists hemtrakter; Cyrillus Johansson var stadsarkitekt i Ludvika 1931–1941. Samarbetet förefaller ha varit osedvanligt fruktbart. I Cyrillus Johanssons samling i Statens centrum för arkitektur och design, Arkitektur- och designcentrum (Arkdes) finns ett flertal ritningar som visar hur deras gemensamma arbete var upplagt. Till synes hastigt gjorda skisser av Cyrillus Johansson bearbetades av Helfrid Löfquist till slutgiltiga ritningar med tillhörande planteringsförslag. Anteckningar på ritningarna visar hur de båda använde dem för att kommunicera med varandra men också med andra inblandade i projekten. Till de många gemensamma uppdragen hör Nya kontoret vid Fagersta bruk 1937, Vaxholms nya kyrkogård 1936 och Ludvika kyrkogård 1937, stadsparken i Ludvika 1940 samt Skogshögskolans elevhem i Frescati hage, Stockholm 1948–1951. Det mest omfattande av dessa arbeten torde ha varit försvarsstabens anläggning Tre Vapen och Krigsarkivet i Stockholm, ett projekt som bland annat inkluderade en hall för fallna flygare med tillhörande vackert trädgårdsrum för minnesceremonier.

Ett av Helfrid Löfquists mest omfattande uppdrag gällde markplaneringen vid Sidsjöns sjukhus utanför Sundsvall, i samarbete med Hakon Ahlberg. I uppdraget ingick både att ordna sjukhusets omgivningar med promenadgångar, friluftsteater och trädgårdar för patienter och personal på ett sådant sätt att de kunde användas i behandlingen, och att gestalta läkarnas villor och sjuksköterskors och övrig personals trädgårdar. Uppdraget i Sidsjön hade för Helfrid Löfquists del föregåtts av ett samarbete om S:t Olofs sjukhus i Visby vid 1930-talets mitt. Hon avslutade också flera av sin kollega Ruth Brandbergs projekt, bland annat vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Till de trädgårdsarkitekter som arbetat vid Helfrid Löfquists kontor hör Agnete Muusfeldt, Sylvia Gibson och John Dormling.

Huvuddelen av Helfrid Löfquists skriftliga produktion består av presentationer av utförda arbeten, som de stora uppdragen vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall och trädgårdarna vid Krigsarkivet och Tre Vapen i Stockholm. Men hon skrev även artiklar i vilka hon dels kritiserade synen på trädgårdsarkitekten, dels diskuterade trädgårdsarkitektyrket. Med dessa artiklar tog hon ställning i en pågående debatt i vilken dittills arkitekterna Hakon Ahlberg och Sven A. Hermelin hade setts som de ledande karaktärerna. I artikeln ”Arkitekter, trädgårdsarkitekter och allmänheten” i Allmän svensk trädgårdstidning 1933 gick hon i polemik mot Hakon Ahlberg och hans åsikter om trädgårdsarkitekten som yrke och dess betydelse i den ofta refererade artikeln ”Landskapet, trädgården och byggnaden” i Lustgården 1932. Hennes engagemang vad gäller yrkets professionella och fackliga sidor framträder genom hennes medlemskap i sammanslutningarna Föreningen för dendrologi och parkvård, Stockholms Gartnersällskap, Föreningen Svenska Trädgårdsarkitekter samt Stockholms Trädgårdsanläggarförening för vars räkning hon 1937–1943 arbetade med ett förslag till en förbättrad utbildning för trädgårdsanläggare.

Helfrid Löfquists verksamhet visar hur det gestaltande arbetet kunde kombineras med ett tydligt professionaliseringsperspektiv och att publikationer kunde användas för att diskutera pågående och möjliga förändringsarbeten.

Helfrid Löfquist avled 1972.


Catharina Nolin



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Helfrid Elisabeth Maria Löfquist, www.skbl.se/sv/artikel/HelfridLofquist, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Catharina Nolin), hämtad 2018-12-14.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Anna Carolina Löfquist, född Lindblom
  • Far: Johan Henrik Löfquist
  • Bror: Karl Helge Sigfrid Löfquist
  • Bror: Sven Harry Gottfrid Löfquist


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Apelryd: Trädgårdsarkitektutbildning, Fredrika-Bremer-Förbundets trädgårdsskola
  • Yrkesutbildning, Italien: Trädgårdsstudier i Italien, Fredrika-Bremer-Förbundets stipendium
  • Yrkesutbildning, Danmark: Trädgårdsstudier i Danmark, Fredrika-Bremer-Förbundets stipendium


Verksamhet

  • Yrke: Trädgårdsarkitekt
  • Yrke: Skribent


Kontakter

  • Kollega: George Boye
  • Kollega: Carl Theodor Sørensen
  • Kollega: Ruth Brandberg
fler...


Organisationer

  • Stockholms Gartnersällskap
    Medlem
  • Stockholms Trädgårdsanläggarförening
    Medlem
  • Föreningen Svenska Trädgårdsarkitekter (FST, senare Landskapsarkitekternas Riksförbund, LAR)
    Medlem
  • Föreningen för dendrologi och parkvård
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Norberg
  • Norberg
  • Ludvika
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Dormling, John, 'Jordnära lek.', Utblick landskap, 1989:3, s. 22-24, 1989

  • Löfquist, Helfrid, 'Kan något göras för trädgårdskonstens främjande?', Havekunst, 1928/1929:9/10

  • Löfquist, Helfrid, 'Arkitekter, trädgårdsarkitekter och allmänheten', Allmän svensk trädgårdstidning, 1933

  • Löfquist, Helfrid, 'Uddannelse af anlægsgartnere och havearkitekter', Havekunst, 1935

  • Löfquist, Helfrid, 'Nya kontoret vid Fagersta bruk', Trädgårdskonst, 1948

  • Löfquist, Helfrid, 'Parkanläggning vid Sidsjöns sjukhus, Sundsvall', Trädgårdskonst, 1948

  • Löfquist, Helfrid, 'Flygvapnets ämbetsbyggnad', Havekunst, 1952

  • Johansson, Cyrillus, 'Trädgård på norra Lidingö, planerad av Cyrillus Johansson och Helfrid Löfquist', Trädgårdskonst, 1948

  • Nolin, Catharina, 'Publicering och professionalisering: om kvinnliga trädgårdsarkitekters författarskap som en väg till etablering och legitimering', Bebyggelsehistorisk tidskrift., 2010(60), s. 7-21, 2011

  • Nolin, Catharina, 'Arkitekter, trädgårdsarkitekter och allmänheten. Om 1930- och 40-talens yrkesdebatter inom trädgårdsområdet', Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, 2011:24, 2011

  • Nolin, Catharina, 'I museets dolda vrår: kvinnliga landskapsarkitekter betraktade genom Arkitektur- och designcentrums samlingar', Forskning i centrum., S. 209-240, 2014

  • Nolin, Catharina, 'International training and national ambitions: female landscape architects in Sweden, 1900-1950', Women, modernity, and landscape architecture., S. 38-59, 2015



Vidare referenser