Hilda Ericsson grundade tillsammans med sin make världsföretaget LM Ericsson.

Hilda Ericsson föddes 1860 i Stockholm som enda barnet till hovsadelmakaren Peter Simon Simonsson och Carolina Margaretha Nilsson. Hon var bara 17 år när hon mötte den 14 år äldre ingenjören Lars Magnus Ericsson, som blivit kallad hem till familjen Simonsson för att laga faderns orgel. Ett år senare gifte de sig och fick snabbt sitt första barn, och mellan åren 1879 och 1892 födde Hilda Ericsson fyra barn. Det hindrade henne dock inte från att tillsammans med maken utveckla företaget L.M. Ericsson & Co Mekaniska Verkstad. Under det första verksamma året, 1877, tog de in sex telefoner, som då var en teknisk nymodighet, för lagning. Hilda Ericsson, som hade gått i skola längre än sin make, tog från början ansvaret för bokföringen men hon deltog även vid reparationer och utvecklingen av Ericssons telefoner. Det var också hon som skötte all kontakt med kunder och leverantörer. Hon hade även ansvaret för barnen och agerade bollplank för maken kring skötseln och utvecklingen av företaget.

Bara fyra år efter starten 1881 hade företaget vuxit så mycket att man flyttade in i större lokaler med flera maskiner och 30 anställda. Tio av dessa var kvinnor som anställts för att göra spolar av koppartråd och till arbetsledare för dem utsågs Hilda Ericsson. Hennes ansvar var dock större än så. När Lars Magnus Ericsson var ute på affärs- och etableringsresor var det Hilda Ericsson som tog hand om hela företaget, exempelvis då maken deltog i Världsutställningen (den första elektriska) i Paris 1889.

Vid 1890-talet hade marknaden för telefoni ökat explosionsartat. Anledningen var att staten gett fri etableringsrätt för telefonbolag då man ansåg att räckvidden var för begränsad för att det på allvar skulle kunna slå ut telegrafin. På kort tid startade över 500 föreningar, företag och kooperationer för telefoni, och alla behövde de telefoner. I Stockholm rådde samma konkurrens och det var Ericsson som tillverkade de flesta telefonerna. En ännu större fabrik på Thulegatan öppnades för att möta efterfrågan och när 20 000:e telefonen tillverkats hade man nästan 100 anställda. För att uppmärksamma detta gjordes en sammanställning över alla anställda med porträtt. Ingenstans syntes en enda kvinna till. Inte heller Hilda Ericsson omnämns någonstans i dokument rörande företaget. Det är i stället i den privata korrespondensen mellan de äkta makarna som man hittar Hilda Ericssons bidrag till företagets utveckling.

Vid sekelskiftet 1900 var Telefonaktiebolaget LM Ericsson världsomspännande och Hilda Ericssons roll blev på så sätt allt mindre. År 1903 lämnade paret Ericsson företaget helt då de hade det så gott ställt ekonomiskt att de kunde göra precis vad de ville. Bland annat köpte de en gård i Alby utanför Stockholm där de grundade och drev ett mönsterjordbruk. Det blev ett nytt slags familjeföretag med Lars Magnus Ericsson som innovatör och Hilda Ericsson med ansvar för ekonomin. År 1926 dog maken och Hilda Ericsson själv avled 1941. Hon är begravd bredvid sin make på Botkyrka kyrkogård.