Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ingeborg Maria Walin

1868-09-171936-03-27

Lärare, hushållspedagog

Ingeborg Walin tillhör den första generationen av kvinnliga hushållspedagoger i Sverige. Hon var en förgrundsfigur i skolköksundervisningens framväxt under slutet av 1800-talet.

Ingeborg Walin föddes 1868 som yngsta dottern till klockaren och organisten Knut Alfred Walin och hans hustru Sofie Silfversvan i Leksand. Hemmet var välsituerat och kunde bekosta högre utbildning för både familjens döttrar och söner. För Ingeborg Walins del innebar detta studier vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Efter avlagd examen år 1889 och vidare studier vid Stockholms högskola läsåret 1889–1890 gavs Ingeborg Walin 1891 möjligheten att som statsstipendiat genomföra en bildningsresa till Tyskland, Belgien och England för att där studera skolköksundervisning. Vid den tidpunkten var det pedagogiska intresset för kombinationen av praktisk undervisning i matlagning och teoretiska studier i näringsfysiologi på väsentlig uppgång i Sverige. Dåvarande ecklesiastikministern Gunnar Wennerberg beviljade ett resestipendium om 1 200 kronor åt den nyutexaminerade läraren Ingeborg Walin som visat intresse för de nya skolköksidéerna. Studieresan företog hon tillsammans med en annan förgrundsfigur på skolköksområdet – Ida Norrby. Resan fick avgörande betydelse för bådas gärningar som pionjärer i den svenska skolköksundervisningen.

Utlandsstudierna resulterade i att Ingeborg Walin 1892 fick uppdraget att förestå Högre lärarinneseminariets nyinrättade hushållsskola i Stockholm, från 1926 känd som Statens skolköksseminarium. Vid hushållsskolan anställdes Ingeborg Schager som lärare jämte Ingeborg Walin. Ingeborg Schager kom att bli Ingeborg Walins följeslagare både i yrkeslivet och i privatlivet. År 1919 övertog Ingeborg Schager föreståndarskapet efter Ingeborg Walin som då lämnade posten för att bli Skolöverstyrelsens första konsulent och inspektris i ärenden rörande huslig utbildning. De båda bildade tillsammans med skolkökslärarinnan Gertrud Bergström en betydelsefull trojka i huvudstaden som verkade för att stärka, sprida och utveckla hushållskunskap i Sverige. Utöver deras kollegiala samarbeten i skolor, förbund och föreningar bodde de tre ogifta kvinnorna tillsammans i Stockholm under större delen av sina liv.

Ingeborg Walin var drivande i utvecklingen av skolämnet skolkök – även kallat huslig ekonomi – på flera sätt. Hon författade både själv och tillsammans med Ingeborg Schager eller Gertrud Bergström en omfattande mängd läromedel, kokböcker och receptsamlingar. Hon hyste ett starkt engagemang för skolkökslärarinnekåren som kom till uttryck i hennes styrelseuppdrag i Svenska Skolkökslärarinnornas förening, samt i De kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd. Hon representerade även sin kår på internationella arenor för hushållspedagogik. Hon reste som svenska regeringens representant till Internationella federationen för hushållsundervisnings kongresser i Gent 1913 och Paris 1922 och var även involverad i nordiskt skolkökssamarbete. Genom sina befattningar som skolledare och lärare, samt i egenskap av Skolöverstyrelsens inspektris av huslig utbildning och skolköksverksamhet, hade hon en betydande position inom hushållspedagogikens område och goda möjligheter att påverka dess utveckling samt dess yrkeskårers verksamheter och status.

Ingeborg Walins engagemang för huslig utbildning var sammanflätat med hennes engagemang för kvinnorättsfrågor. Den husliga utbildningen var för henne ett verksamhetsområde som gav kvinnor utbildnings- och yrkesmöjligheter, höjd status samt större social och ekonomisk frihet. Hennes kamp för kvinnors rättigheter och samhällsdeltagande utkämpades därför dels i organisationer dedikerade för kvinnosaken, som Svenska Kvinnors Medborgarförbund och Internationella kvinnorösträttsalliansen, dels genom hennes idoga arbete för den husliga kunskapen.

Ingeborg Walins plats som ledamot i Statens folkhushållningskommission under första världskrigets krisår 1917–1919 vittnar om betydelsen av hennes stora sakområdeskunskap i svenskt hänseende. Att hon därtill var en betydande svensk pedagog visade hennes plats i Stockholms folkskoledirektion samt hennes arbete vid Skolöverstyrelsen prov på. I slutet av sitt liv mottog hon den kungliga medaljen Illis quorum som belöning för sina allmännyttiga insatser för Sverige.

Ingeborg Walin avled 1936.


Gustav Berry



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ingeborg Maria Walin, www.skbl.se/sv/artikel/IngeborgWalin, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gustav Berry), hämtad 2018-12-10.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Sofia Erica Carolina Silfversvan
  • Far: Knut Alfred Walin
  • Syster: Gertrud Gustafva Sofia Walin
fler...


Utbildning

fler...


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, Statens normalskola för flickor
  • Yrke: Föreståndare, Högre lärarinneseminariets hushållsskola (från 1926 Statens skolköksseminarium)
  • Yrke: Inspektor, huslig utbildning, sakkunnigt biträde i Läroverks- och folkskoleöverstyrelserna
fler...


Kontakter

  • Vän: Ingeborg Schager
  • Vän: Gertrud Bergström
  • Vän: Ida Norrby
fler...


Organisationer

  • Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR)
  • Svenska Kvinnors Medborgarförbund (SKM)
  • Svenska Skolkökslärarinnornas förening
    Medlem, ordförande, sekreterare
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Leksand
  • Leksand
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Arkiv
Litteratur
  • Aléx, Peder, 'De osynliga intellektuella: exemplet Gertrud Bergström', Obemärkta / Ronny Ambjörnsson och Sverker Sörlin (red.)., S. 199-224, 1995

  • Aléx, Peder, 'Skolkökslärarinnorna och kunskapen om hemmet', Sekelskiftets utmaningar, S. 127-156, 2002

  • Rudolf, Högre lärarinneseminariets historia, Norstedt, Stockholm, 1943

  • Lundh, Herbert, Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala 1895–1945: en minnesskrift, [Fackskolan för huslig ekonomi], Uppsala, 1945

  • Nordiskt samarbete för hushållsundervisning 1909, 1959, 1989: historik, Komm., [Partille], 1989

  • Walin, Ingeborg, ’Om matlagningsundervisning i utlandet: anteckningar från en studieresa’, Verdandi: tidskrift för ungdomens målsmän och vänner i hem och skola, 1893:1, s. 29–39

  • 'Märkligare dödsfall i Sverige', Svenska Dagbladets Årsbok, 1937(14), s. 263

  • Skolkökslärarinnornas tidning: organ för Svenska skolkökslärarinnornas förening, Stockholm, 1918:9, 1936:3, 1936:4



Vidare referenser