Ingela Olofsdotter Gathenhielm var en framgångsrik kapare, handelsidkare och redare.
Ingela Olofsdotter Gathenhielm föddes 1692 på gården Hammarkulla i Onsala. Fadern, Olof Hammar, var redare och gift med modern Gunilla Mårtensdotter. År 1711 gifte sig Ingela Olofsdotter Gathenhielm med Lars Gathe. I samband med giftermålet skänkte Ingela Olofsdotter Gathenhielms föräldrar en malmkrona till Onsala kyrka som fortfarande hänger framför läktaren, vilket bekräftar att Ingela Olofsdotter Gathenhielm kom från ett välbärgat hem. Lars Gathe och Ingela Olofsdotter Gathenhielm fick flera barn: Kristina, Anders, Olaus, Karl och Lars. Endast Anders och Lars överlevde barndomen.
De bägge makarnas släkter, Gathe och Hammar, var båda engagerade i den kaperiverksamhet som bedrevs från Onsala. De var dessutom ekonomiskt involverade med både varandra och med köpmän i Göteborg. Kaperi var benämningen på det sjöröveri som var sanktionerat av kronan och som var en viktig del av krigföringen till sjöss. För att bevaka och stärka sina ekonomiska intressen flyttade det nygifta paret till Göteborg och en fastighet som var belägen på nuvarande Lilla Torget nr 3. Genom kaperiet gjorde sig paret Gathe en stor förmögenhet. År 1715 erhöll Lars Gathe burskap i Göteborg och hans insatser under stora nordiska kriget medförde att både han och brodern Christian adlades. Släktnamnet blev Gathenhielm. Efter maken Lars död 1718 fortsatte Ingela Olofsdotter Gathenhielm kaperiet och hon förvaltade även de fastigheter i Göteborg som paret tidigare hade förvärvat: huset vid Lilla Torget, en trädgård i Haga, Gamla Varvet, samt en tomt vid nuvarande Stigbergstorget där det så kallade Gathenhielmska huset numera står. Husets betydelse har diskuterats utifrån flera aspekter; sannolikt uppfördes huset efter makarna Gathenhielms död.
Ingela Olofsdotter Gathenhielm är känd för att hon var expansiv som företagare och för att hon efter makens död fortsatte med det kaperi som var grundbulten i hennes förmögenhet. Medan Lars Gathenhielm ännu levde var hon och maken bland de största kaparna i landet. Skrönorna om henne är många, men några fakta finns också. På Gamla Varvet drev Ingela Olofsdotter Gathenhielm repslageri och av stadens guvernör fick hon också tillstånd att för avsalu etablera bageri, bryggeri, bränneri, smedja och segelmakeri. Göteborgsborgarnas konkurrens sinsemellan, rivaliteten mellan ny och gammal adel samt oklar prioritet mellan militära och civila behov medförde att kronan år 1720 återtog Gamla Varvet. Ingela Olofsdotter Gathenhielm fick endast behålla repslageriet, vars verksamhet dock blomstrade, och ett stort antal av stadens fartyg underhölls med tågvirke från hennes repslageri. Efter krigsslutet 1721 vidtog i tid långt utdragna tvister med kronan om ersättning för kaperiets kostnader under kriget. Ingela Olofsdotter Gathenhielm skrev själv långa inlagor där hon beskrev makens bedrifter för kronans räkning. Hennes rättsliga tvister och intressen drevs av den man hon gifte om sig med år 1722: överstelöjtnanten Isak Browald. I äktenskapet med Browald födde Ingela Olofsdotter Gathenhielm fyra barn, varav två överlevde till vuxen ålder.
Efter sin död 1729 begravdes Ingela Olofsdotter Gathenhielm i Onsala kyrka, i det Gathenhielmska gravkoret.
