Anneka Anderson var den första högskoleutbildade kvinnliga agronomen i Sverige.

Anneka Anderson föddes i Stockholm, i Skeppsholms församling och växte upp i Djursholm och Hälleforsnäs. Hennes föräldrar var Sten Rudberg, kapten och bruksdisponent och Margareta (Greta), född Fock. Hon hade fyra syskon, två bröder och två systrar.

Anneka Anderson tog studentexamen vid Djursholms samskola 1939. Under sin uppväxt tillbringade hon somrarna tillsammans med familjen på Öland. Det var också där som hennes stora intresse för lantbruk väcktes. Efter studentexamen blev hon lantbrukselev vid Hagbyberga i Sörmland och utbildade sig sedan på Ultuna Lantbruksskola.

År 1941 blev Anneka Anderson den första kvinnliga studerande vid dåvarande Ultuna lantbrukshögskola (nuvarande Sveriges lantbruksuniversitet, SLU). Många av de manliga studenterna var negativa till att en kvinna hade antagits, något som bidrog till hennes kommande livslånga politiska engagemang för kvinnors rättigheter.

År 1945 flyttade Anneka Anderson tillsammans med sin make Carl-Vilhelm Anderson, också agronom, till den egna gården Barrö utanför Flen. Hon tog examen som högskoleutbildad agronom 1947, och kom tillsammans med maken att vara pionjär på många områden inom jordbruket. De svarta aberdeen angus-korna, importerade samma år, är ett exempel liksom försöksodling av majs, lupin, raps och andra grödor som var nya och ovanliga på 1940-talet. Hon körde traktor och arbetade i skogen, fiskade och var aktiv i lokala föreningar.

Anneka Anderson fick fem barn och tillsammans med dem engagerade hon sig i ponnyavel och ponnysport. Två unga russ-ston blev starten 1951, sedan inköptes en russhingst och en welshponnyhingst. Anneka Anderson importerade också welshponnyer från ursprungslandet England. Hon medverkade vid den första ponnyutställningen i Sverige i Malmköping 1955 och var uppfödare av flera framgångsrika tävlingsponnyer, bland annat den dubble SM-vinnaren i ponnyhoppning, Isidor. Hon var aktiv i styrelsen i Svenska Ponnyföreningen under många år, till sist som vice ordförande (föreningen bildades 1954).

År 1954 flyttade Anneka Anderson med sin familj till Säby på Aspö utanför Strängnäs. Här engagerade hon sig i kommun- och rikspolitiken som ledamot i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen, som ordförande i skolstyrelsen och ersättare i riksdagen. Hon var kritisk till att många beslut togs i miljöer där kvinnor inte var välkomna. Anneka Anderson var positiv till EU och aktiv i de moderata kvinnornas EU-förening.

Anneka Anderson hade en stark självtillit och såg ingenting som omöjligt. Det kunde handla om den egna gården, fiske, skogs- och vattenvård, om att spinna, färga och väva egen ull, om att förhindra (eller ibland medverka till) skolnedläggningar eller om att tillsammans med de fem barnen resa Sverige runt för att delta i ponnytävlingar och utställningar. Hon var en tidig datoranvändare och lånade redan sommaren 1980 en persondator (ABC 80) för att hon och barnbarnen skulle få chansen att lära sig mer.

Under sitt långa och rika liv levde Anneka Anderson som lantbrukare, ponnyuppfödare, naturvårdare, jägare, fågelskådare, amatörarkeolog och politiker, delvis i Sörmland och delvis på Öland. På 2000-talet fick Anneka Anderson erkännande för sina insatser. Att som hedersdoktor hålla en jubelföreläsning på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Ultuna om erfarenheter från ett omväxlande bondeliv var en höjdpunkt. Då berättade hon också om hur det var att vara ensam kvinnlig student och den lilla antinazistiska grupp som var hennes stöd i en mörk tid. Hon propagerade också för att fler kvinnor behövdes inom lantbruket. Ett annat erkännande blev det markägardiplom som Anneka Andersson erhöll 2010 för vården av ”heden”, en öländsk sandstäpp i Glömminge. Anneka Anderson hade aktivt gått emot skogsstyrelsens krav på att främja barrskogen på området och till sist fick hon rätt i sin förståelse för den unika miljön som sandstäppen utgjorde.

Under slutet av sitt liv bodde Anneka Anderson på Barrö. Hon dog 2012 efter en kort sjukhusvistelse. Hennes gravplats finns på Aspö Kyrkogård.