Laura Fitinghoff var en framträdande författare runt sekelskiftet 1900 och skrev barnboksklassikern Barnen ifrån Frostmofjället.
Laura Fitinghoff föddes år 1848 i Sollefteå. Hon var dotter till kyrkoherden och riksdagsmannen Jonas Bernhard Runsten och växte upp i en prästgård tillsammans med fyra systrar. Utbildningen, som skedde i hemmet, innefattade religion, astronomi, litteratur, latin och moderna språk. Laura Fitinghoff studerade också ett år vid Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm, där familjen tillbringade vinterhalvåret på grund av faderns riksdagsarbete.
År 1871 vigdes Laura Fitinghoff vid brukspatronen Conrad Fitinghoff och makarna bosatte sig på ett gods i Södermanland. De fick tre barn, varav två dog i späd ålder. Efter att maken förlorat sin förmögenhet genom ekonomiska spekulationer och dåliga investeringar levde paret huvudsakligen åtskilda. Den kärva ekonomiska situationen utgjorde förmodligen en av orsakerna till att Laura Fitinghoff inledde sin författarbana. Genom skrivande och mottagande av inackorderingar försörjde hon sig själv och dottern Rosa Fitinghoff. År 1885 flyttade familjen till Stockholm där Laura Fitinghoff tog aktiv del i stadens kultur- och föreningsliv. Hon hade ett stort kulturellt nätverk och var bland annat verksam i Sveriges Författareförening och Sällskapet Nya Idun. Djurskydd, nykterhet, dialektforskning och hembygdskultur tillhörde de frågor som engagerade henne, även i det skönlitterära skrivandet. I rådgivningsskriften Om uppfostran, 1904, diskuterade hon barnuppfostran och vikten av sexualupplysning.
Den litterära debuten ägde rum 1885 med En liten verld bland fjällen. Liksom flera av Laura Fitinghoffs andra verk är berättelsen delvis inspirerad av den egna uppväxten i Ångermanland. Boken skildrar fem systrars vardag och lek i en prästgård i norra Sverige och hyllades för sin friskhet i samtida recensioner. Den brukar betraktas som den första svenska barnbok som i sin helhet utspelas i en norrländsk miljö. Laura Fitinghoffs författarskap var huvudsakligen riktat mot barn och kvinnor. Hon skrev noveller, notiser och essäer för tidskrifter som Svensk Damtidning, Ord och Bild, Barnavännen, Folkskolans barntidning och Idun, men publicerade också romaner och novellsamlingar. I romanen I fjälluft, 1899, återvänder hon till debutbokens syskonskara och beskriver systrarnas liv som unga vuxna i mitten av 1800-talet. Det är en skildring av kvinnoliv i en brytningstid, där flickorna slits mellan frihetslängtan och den konservative faderns krav. Hennes verk illustrerades av bland andra Jenny Nyström och Hilma af Klint. År 1891 fick hon andra pris i Iduns pristävling för romanen Vårluft, 1892.
Störst uppskattning rönte Laura Fitinghoff som barnlitteraturförfattare, med Barnen ifrån Frostmofjället som gavs ut 1907. Berättelsen om de sju föräldralösa barnen som tillsammans med geten Gullspira ger sig ut på vandring genom norra Sverige under 1860-talets nödår, blev en omedelbar framgång och har kallats Sveriges första stora realistiska barnroman. Boken utmärker sig genom en psykologisk skärpa i framställningen av de fattiga barnen och de livfullt tecknade norrländska bygderna. Barnen ifrån Frostmofjället har översatts till minst åtta språk. Filmatiseringen från 1945 blev en stor publik- och kritikersuccé. Geten Gullspira har fått ge namn åt ett filmpris som delas ut varje år i samband med Guldbaggegalan till en person som har gjort stora insatser inom svensk barnfilm. År 2008 bildades Laura Fitinghoffsällskapet.
Laura Fitinghoff avled i Stocksund 1908. Hon är begravd på Sollefteå kyrkogård.
