Lena Dahlman var sångare, dansare, skådespelare, författare, regissör och producent, verksam från 1950-talet till 2010-talet.
Lena Dahlman föddes 1938 och växte upp i Hagfors, Värmland. Hon var äldsta barn till valsverksarbetaren Kjell Dahlman och hans hustru Emma, skolstäderska, som också fick två söner, Stefan och Olle. Efter att ha gått åtta år i skolan arbetade Lena Dahlman på Konsum och på damfrisering. Men hon ville vidare och följde med vänner till Stockholm, där hon hängde på danspalatset Nalen. Där vann hon i april 1957 skönhetstävlingen ”Årets tusensköna”.
Efter vinsten i skönhetstävlingen rullade karriären på. Samma år var hon med i Scalarevyn och medverkade som sångerska på dansrestauranger. Hon fick roller i Povel Ramels Funny Boy, 1958–1959, och Karl Gerhards Ursäkta handsken, 1961. Karl Gerhard blev något av en mentor och såg till att hon fick en del utbildning i sång och dans. År 1958 fick hon en roll i filmen Fridolf sticker opp! och blev sedan alltmer skådespelerska vid sidan av sången och dansen. Genom åren medverkade hon i ett antal filmer och TV-serier, från Åsa-Nisse och tjocka släkten, 1963, till Smala Sussie, 2003. Hon turnerade med Svenska Teatern AB och Riksteatern och åren 1969–1970 spelade hon parkteater i uppsättningen Mina drömmars stad.
Lena Dahlman gifte sig med musikern Lars-Erik Olofsson 1967 och var gift med honom fram till sin död. Med honom fick hon sonen Carl, född 1977.
Stockholms stadsteater (nuvarande Kulturhuset Stadsteatern), inklusive Unga Klara, blev Lena Dahlmans hemmascen under 25 år. Där spelade hon bland annat i ungdomsuppsättningen Svettiga tigern, 1978. Hon var också med och startade den fria gruppen Teatern utan reaktionärer, Turteatern, i Kärrtorp, 1970. Hon blev med tiden alltmer sin egen regissör och producent i poetiska program som Det svänger om Fröding och Gamla godingar, som hon tog på turné.
Som kontrast till ensamshower skrev och regisserade hon också stora uppsättningar med många amatörer i Värmland, som Jernringen i Munkfors, först framförd 1992. Dessutom författade, regisserade och producerade hon musikalen Lång-Kristoffers förbannelse, med musik av Lars-Erik Olofsson. Den spelades i flera år som sommarteater utomhus i Motjärnshyttan och Munkberg, från 2006. För Vilhelmina kyrkstad skrev hon och regisserade Plass’n som hade premiär 2014.
Efter att ha drabbats av cancer tog Lena Dahlman ett positivt avsked till sitt aktiva och glädjefyllda liv i ett Facebookinlägg som publicerades den 23 maj 2016. Hon dog samma dag i Tyresö, Stockholm.