Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Lisbet Fridkulla Jobs

1909-10-301961-07-18

Keramiker, textilkonstnär, illustratör

Lisbet Jobs var keramiker och textilkonstnär. Hon blev pionjär när hon som första kvinna brände sina keramiska arbeten i egen elektrisk ugn. Som textilkonstnär är hon för alltid förknippad med de så kallade Jobstrycken, de mönster för textil som hon och systern Gocken Jobs ritade för Jobs Handtryck.

Lisbet Jobs föddes i Falun 1909 i en familj präglad av konstnärligt arbete. Föräldrarna var musikdirektören Anders Jobs och hans hustru Elisabet Wisén-Jobs. Av deras sju barn kom alla utom två att ägna sig åt konstnärlig verksamhet. Inspirationen till syskonens yrkesval kom bland annat från modern, som broderade blommor med silke och ull direkt på linne. När Lisbet Jobs var 15 år skilde sig föräldrarna och hon flyttade till Stockholm med modern och de tre yngsta syskonen.

Lisbet Jobs utbildade sig på Högre konstindustriella skolan (Tekniska skolan) i Stockholm och fick 1930 avgångsbetyg som keramiker. Som första kvinna öppnade hon 1931 egen keramisk verkstad med brännugn i Stockholm. De första utställningarna ägde rum 1932 och 1933, men det riktiga genombrottet kom 1935 med en utställning på Galerie Moderne i Stockholm. Från och med detta år blev Jobs keramik ett välkänt begrepp.

Kritikerna lovordade Lisbet Jobs originalitet och friskheten i former och dekorer. Rent formmässigt stod hon med sina skålar, fat och krus nära det traditionella lergodset, även vissa dekorer hade sina rötter i den folkliga keramiken, till exempel de vita detaljerna i glasyr eller piplera mot rödbrun botten. Men det var främst blomsterdekoren som väckte uppmärksamhet med dekorerat kakel som specialitet vid sidan av blomstermålade skålar, fat, krus och fria figurer. Dekoren hade en helt egen karaktär av lyrisk naturupplevelse som fick sin förnämsta konstnärliga form mot vit botten. Hon målade med surcrumetoden, det vill säga direkt på den vita obrända bottenglasyren.

Lisbet Jobs blev snabbt en av tidens hyllade keramiker. Flera av landets hemslöjdsbutiker ville ha keramiken som ett komplement till andra varor. Hennes ambition att arbeta med keramik som fast element i inredningar ledde till att hon började dekorera kakelplattor för mindre bord och underlägg. Motiven var övervägande växter, blommor och blad. I produktionen deltog med tiden även hennes yngre syster Gocken Jobs, som efter avslutad keramikerutbildning börjat som medarbetare i sin äldre systers verkstad.

Systrarna kom att följas åt under hela sin konstnärliga gärning. Deras sätt att teckna blommor är mycket likartat och deras verk kan ibland ligga så nära varandra form- och motivmässigt att de kan vara svåra att skilja åt för ett otränat öga. De använde samma lera från Uppsala-Ekeby, men kan ibland särskiljas genom sättet att använda sina glasyrer. Den gräddvita tennglasyren blev ett kännetecken för Lisbet Jobs, medan Gocken Jobs oftare använde gråvit bottenglasyr, detta för att vita detaljer skulle framträda tydligare. Ibland kan det också framgå av signeringen vem som gjort vad. Lisbet Jobs signerade vanligtvis bara med ”Jobs”, före1935 i versaler oftast följda av punkt, senare i skrivstil – ibland i spegelskrift, naturligt för henne som var vänsterhänt. Gocken Jobs signerade oftast sina verk med G. Jobs eller hela sitt namn utskrivet.

Förutom med brukskeramik arbetade de gärna med mer monumentala uppgifter. Med kakelplattan som utgångspunkt skapade Lisbet Jobs, både ensam och i samarbete med Gocken, väggdekorer och fontäner i offentliga och privata miljöer. Det största arbetet är en väggdekoration om 600 plattor med blommor i färg på vit botten för HSB-huset på Fleminggatan 41 i Stockholm, som utfördes 1940 av systrarna tillsammans. Andra arbeten, utförda av Lisbet Jobs ensam, är entrén till huset Hantverkargatan 7, utförd 1936, och väggarna på Tösses bageri, Karlavägen 77, utförda 1942, båda belägna i Stockholm.

Lisbet Jobs deltog ensam, eller tillsammans med systern Gocken Jobs, med keramiska verk i flera internationella utställningar som världsutställningen i Paris 1937 respektive New York 1939 och den internationella Golden Gate-utställningen i San Francisco 1939. I samband med världsutställningen i New York 1939 gav tidskriften Arts and decoration henne följande omdöme: ”She is recognized today as one of the best modern potters in the world”.

Verkstaden fungerade till en början som försäljningskanal. Firman Jobs Keramik och Textil registrerades 1934 sedan Lisbet Jobs skaffat butik på Norrlandsgatan 17 i Stockholm. För driften svarade modern Elisabet Wisén-Jobs som sålde sina egna och döttrarnas alster. Försäljningen pågick fram till cirka 1942 och den återupptogs i Västanvik, Leksand, dit Lisbet Jobs med familj flyttat 1943 och låtit bygga en verkstadslokal med brännugn, där hon och systern kunde arbeta. Flera av familjemedlemmarna följde efter och Västanvik blev hemort för det som kom att kallas konstnärskolonin Jobs.

Namnet Jobs har sedan 1940-talet framför allt förknippats med systrarnas rikt blommande mönster på textil. Det var Astrid Sampe, studiekamrat till Lisbet Jobs och chef för Nordiska Kompaniets (NK) textilkammare, som föreslog att motiven från keramiken skulle föras över till textil när andra världskriget gjorde det svårare att importera glasyrer. Det textila arbetet medförde att systrarnas konstnärliga bana fick en ny, bestående inriktning som textilkonstnärer. Textilierna lanserades i stor skala på NK i utställningen När skönheten kom till byn, 1945, där 18 Jobstryck visades för första gången. Mönstren för textil metervara trycktes för NK:s textilkammare av Erik Ljungberg i Floda, medan brodern Peer Jobs svarat för tryckningen av systrarnas förkläden, schaletter och textila tavlor. På utställningen visades även broderier av modern Elisabet Wisén-Jobs samt vävnader av en tredje syster, Gitt Jobs Hidle. Vid invigningen spelade spelmän anförda av tonsättaren Lille Bror Söderlundh, som Lisbet Jobs var gift med sedan 1939.

Lisbet Jobs ritade från 1930-talet illustrationer i pressen men också vykort. Hon skrev och illustrerade barnboken Lasse, Lina och Jonas, 1942. Hon medverkade också med illustrationer i Sommarbarn, tio barnvisor med text av Bertil Almqvist och musik av Lille Bror Söderlundh, 1949, samt Malgomaj och Nattavind av Gun Nihlén med musik av Lille Bror Söderlundh, 1950.

Bland de textila mönstren ritade av Lisbet Jobs till utställningen på NK fanns 1800-talet, ett figurmotiv som tidigare ingått i en keramisk dekor. Där presenterades också mönstren Liljor och akvileja, Blomsteryta, Sommarkransar, Jobsbarnen, Per och Stina, Småkrukorna, Leksandsgirland samt bonaden Duvorna. Där fanns alltså redan de olika mönstertyper som sedan kom att prägla hennes konstnärskap: de stora växtmotiven med upp till en meters mönsterrapport, figurmotiven och de småmönstrade textilierna.

Lisbet Jobs var mycket produktiv under 1940-talets senare del. Hon ritade då ett trettiotal mönster för textil. Den svenska floran uppträder i liten skala i en rad schaletter, löpare, dukar och tabletter med namn som Flora, Haväng, Humle och Pratensis. Andra är småfiguriga, omsorgsfullt tecknade blommotiv som formats till kransar eller hjärtan eller strötts över ytan. När hon inte tecknade blommor fann hon andra motiv i sin närhet. Olika keramikföremål blev Småkrukorna, 1945, och Keramik, 1949, och hennes egna barn porträtteras i Jobsbarnen (senare kallad Sommarbarn), 1945, Per och Stina, 1945, och Lek, 1949. Lisbet Jobs förnämsta stora växtmönster är annars Aurora, 1956.

Med undantag för de textila mönster som trycktes med ensamrätt för NK har Jobs Handtryck varit den stora producenten av systrarna Jobs textila mönster. Peer Jobs startade Jobs Handtryck 1944 i Västanvik, Leksand. Till en början skar han i linoleum och tryckte på tyg efter systrarnas förlagor, sedermera övergick han till filmtryck. Termen Jobstryck avsåg från början enbart mönster formgivna av Lisbet eller Gocken Jobs, men har långt senare kommit att avse alla tryck från Jobs Handtryck oavsett vem som svarat för formen.

Sammantaget ritade Lisbet Jobs ett 40-tal mönster för textil metervara. Många har, som redan framgått, beskrivande namn så som Fågelbon, 1949, och Lingonkrans, 1960. Därtill kommer ett antal mönster för tavlor, schaletter, smådukar och tabletter. Hela tiden fortsatte arbetet med keramiken även om det under vissa perioder var mer sporadiskt. De sista kända keramiska arbetena av Lisbet Jobs härrör från början av 1950-talet då hon prövade olika enfärgade glasyrer.

Lisbet Jobs avled i Västanvik 1961 efter en cancersjukdom, endast 51 år gammal. Prov på bredden i hennes konstnärskap finns i Nationalmuseums arkiv (skisser och vissa textilier). På Nationalmuseum finns även ett omfattande skriftligt material från hennes firma Jobs Keramik och textil. Som keramiker finns hon representerad bland annat på Nationalmuseum i Stockholm, Röhsska museet i Göteborg och i internationella samlingar.


Christina Mattsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Lisbet Fridkulla Jobs, www.skbl.se/sv/artikel/LisbetJobs, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Christina Mattsson), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Smeknamn: Ippe
    Gift: Jobs-Söderlundh


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Ruth Elisabet Wisén-Jobs
  • Far: Anders Andersson Jobs
  • Syster: Kerstin Jobs, gift Berglund
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Danmark: Praktik på danska keramikfabriker
  • Studieresa, : Konstnärliga studier i Tyskland, Frankrike, Österrike, Tjeckoslovakien


Verksamhet

  • Yrke: Illustratör
  • Yrke: Keramiker, egen firma, 1934–1943 Stockholm, fr o m 1943 Västanvik
  • Yrke: Ägare, Jobs Keramik och Textil
  • Yrke: Textilformgivare, NK och Jobstryck, ensam och tillsammans med systern Gocken Jobs


Kontakter

  • Kollega: Astrid Sampe
  • Vän: Evert Taube
  • Kollega: Erik Ljungberg


Bostadsorter

  • Födelseort: Falun
  • Falun
  • Stockholm
fler...


Källor

Litteratur
  • Björkman, Gunvor, Keramiskt 30-tal: keramiska verk av systrarna Lisbet och Gocken Jobs. Ett försök att ge en bild av deras formspråk, Univ., Konstvetenskapliga inst., Stockholm, 1984

  • Björkman, Gunvor, Från keramik till textil: mönstertryck på textil av systrarna Lisbet och Gocken Jobs, Univ., Konstvetenskapliga inst., Stockholm, 1984

  • Hovstadius, Barbro, Jobs keramik och textil: Nationalmuseum Stockholm 10.6 - 31.8 1986, Nationalmuseum, Stockholm, 1986

  • Lindgren-Fridell, Marita, 'När skönheten kom till byn ...: familjen Jobs' konsthantverk på NK', Svenska slöjdföreningens tidskrift., 1945(41), S. 75-76, 1945

  • Persson, Gunnel, Jobs handtryck: firman och hantverket, Konstvetenskapliga inst. Uppsala universitet, Uppsala, 1987

  • Rådström, Anne Marie, Jobs: berättelsen om en konstnärsfamilj, Gidlund, Hedemora, 1989

  • Svärdström, Svante, 'Jobs keramik: Jobs Verkstad i Stockholm', Svensk Nyttokonst,1935, S. 51-60, 1936



Vidare referenser