Louise Mountbatten, senare drottning Louise, var kronprinsessa av Sverige och hertiginna av Skåne 1923–1950. Under åren 1950–1965 var hon drottning av Sverige. Hon är känd för sitt aktiva engagemang för vård och filantropisk verksamhet.
Drottning Louise var född som prinsessan Louise av Battenberg den 13 juli 1889 på slottet Heiligenberg utanför Darmstadt i Hessen, men växte huvudsakligen upp i Storbritannien. Född in i den battenbergska släktkretsen var hon befryndad med europeiska furstehus och med den europeiska aristokratiska eliten. Hennes mormors mor var drottning Victoria av Storbritannien. En av hennes mostrar var Alexandra Feodorovna, den sista ryska kejsarinnan. Fadern Ludvig Alexander av Battenberg, senare Louis Mountbatten, var tysk prins, men han var även besläktad med den brittiska kungafamiljen och han valde tidigt en karriär som marinofficer i den brittiska flottan. Under åren 1912–1914 var han First Sea Lord. Hans yrkesval medförde en kringresande vistelse med stationeringar i olika delar av det brittiska imperiet, bland annat på Malta. Han tvingades dock bort som First Sea Lord till följd av antityska stämningar och agitation i pressen. Släktnamnet angliserades till Mountbatten. Den brittiska kungafamiljens namn hade av samma skäl ändrats från Sachsen-Coburg-Gotha till Windsor. Louis Mountbatten avstod från tyska titlar och fick den brittiska titeln markis av Milford Haven 1917.
Slottet Heiligenberg där Louise Mountbatten föddes var något av ett familjeresidens. Hon vistades ofta där och i Darmstadt om somrarna, liksom även i Kent House på Isle of Wight, dit fadern flyttade efter att han lämnat uppdraget i den brittiska flottan. Hennes utbildning handhades huvudsakligen av guvernanter och i England, men hon och systern Alice sattes även en tid i en flickskola i Darmstadt. År 1909 anhöll kung Manuel av Portugal om att få gifta sig med Louise Mountbatten; därtill uppmuntrad av den brittiske kungen Edvard VII. Hon avböjde dock detta politiskt arrangerade äktenskap.
När första världskriget bröt ut 1914 befann sig Louise Mountbatten och hennes mor prinsessan Viktoria av Hessen i Ryssland för att besöka släktingar. De deltog i en resa på Volga tillsammans med kejsarfamiljen men tvingades hastigt att bege sig hem. Färden gick via Sverige där de övernattade på Drottningholms slott som gäster till kronprinsparet Gustav Adolf och Margareta. Det blev alltså Louise Mountbattens första besök i Sverige, liksom även första gången hon träffade den man som skulle bli hennes make. Enligt uppgifter ska modern inför den hastiga avfärden ha anförtrott smycken och juveler till kejsarinnan i Ryssland. De ansågs vara säkrare där under det storkrig som då brutit ut. Familjen hade för övrigt gjort stora placeringar i gruvföretag i Ryssland vilket försvårade deras ekonomiska situation efter den ryska revolutionen.
Louise Mountbatten arbetade i olika organisationer under tiden för första världskriget, bland annat i Smokes for Soldiers and Sailors som hade som syfte att samla in pengar och gåvor för att förse soldater med cigaretter och andra tobaksvaror. Hon insåg dock snabbt att hon ville göra mer substantiella insatser. Hon engagerade sig i Röda Korset och skaffade sig en sjukvårdsutbildning. Hon tjänstgjorde under kriget vid militärsjukhus i Frankrike, framför allt i Nevers vid Loire och Palaves utanför Montpellier. Även efter första världskriget fortsatte hon att ägna sig åt välgörenhetsarbete och var verksam i olika sociala organisationer.
En avgörande förändring i hennes liv var när hon gifte sig med dåvarande kronprinsen av Sverige 1923. Kronprins Gustav Adolf var änkling efter kronprinsessan Margaretas död 1920. Han och Louise Mountbatten träffades i London i juni 1923 i samband med hästtävlingar. Förlovning mellan dem tillkännagavs den 2 juli och bröllopet ägde sedan rum 3 november 1923 i Chapel Royal i St James’s Palace i London med ärkebiskopen av Canterbury som vigselförrättare. Bröllopsresan gick till Italien och därefter tillbaka till England, varifrån resan till Sverige skedde i december med båt och till ett ståtligt välkomstmottagande som svensk kronprinsessa i Göteborg.
Uppgifterna som kronprinsessa bestod främst i olika representativa uppgifter. Den dåvarande drottningen, Victoria, var sjuklig och vistades ofta utomlands och kronprinsessan fick överta många av hennes uppgifter. Inte minst var hon beskyddare av olika organisationer och institutioner, såsom svenska Röda Korset, Kronprinsessan Lovisas Barnsjukhus och Eugeniahemmet. Dessa uppgifter ökade efter drottning Victorias död 1930. Louise Mountbatten var enligt uppgift en mycket aktiv beskyddare av sjukhuset Sophiahemmet och påpekade att hon själv arbetat som sjuksköterska. Ett område som hon visade stort intresse för var vidare den svenska hemslöjden.
Under tiden för andra världskriget engagerade sig kronprinsessan Louise i en rad olika välgörenhetsaktiviteter. Hon stod i spetsen för Kronprinsessans gåvokommitté för neutralitetsvakten, som samlade in och distribuerade vantar och mössor till soldater. Vid Ulriksdals slott inrättade hon ett mottagningscenter för finska krigsbarn. Kronprinsessan Louise uttryckte i privata sammanhang explicita antinazistiska åsikter. Hon ansåg nazismen som ett barbari och en agent för den tyska säkerhetstjänsten karakteriserade henne som en hundraprocentig brittisk patriot.
I oktober 1950 avled kung Gustav V och Gustav VI Adolf tillträdde som kung och Louise Mountbatten blev drottning. Hon ägnade som drottning tid till omändringar av Stockholms slott, vilket var det officiella residenset. Hon ogillade det stela ceremonielet och införde ett reformerat och mer demokratiskt hovprotokoll 1954. Under kronprinsesstiden bodde hon och Gustaf Adolf huvudsakligen på Ulriksdals slott. Somrarna tillbringades på Sofiero slott utanför Helsingborg. Julen firades på Drottningholms slott och efter tronskiftet tillbringades även större delen av vintrarna där. Under höstarna reste hon tillsammans med Gustaf Adolf till Italien. Under flera år var de delaktiga i de arkeologiska utgrävningarna i San Giovenale norr om Rom. Drottning Louise brukade efter Italienvistelsen besöka sitt gamla hemland England.
Hon ägnade sig plikttroget, ibland trotsande bristande hälsa, och med uppskattning åt de representativa uppgifter som förväntades av en kunglig person i och för landet. En del av detta bestod av representationsresor och av statsbesök. Kungaparet verkade tillsammans för att i praktiken anpassa den svenska monarkin till förändrade samhällsförhållanden under efterkrigstiden.
Drottning Louise avled den 7 mars 1965 på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hon är begravd på Kungliga begravningsplatsen vid Haga, Solna.
