Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Sonja Maj-Briht Linnéa Bergström-Walan

1924-11-172014-08-25

Psykolog, sexolog

Maj-Briht Bergström-Walan var psykolog och en av de mest uppmärksammade sexualupplysarna i Sverige under andra halvan av 1900-talet.

Maj-Briht Bergström-Walan föddes 1924. Hon växte upp hos sin moster Hanna och hennes man Arvid Bergström, eftersom modern inte kunde ta hand om henne efter födseln. Arvid Bergström dog dock när Maj-Briht Bergström-Walan var 11 år. Hanna Bergström sökte då tröst i religionen, vilket influerade Maj-Briht Bergström-Walan och ledde till att hon utbildade sig till missionär inom Svenska Missionsförbundet. I samband med att modern dog lämnade Maj-Briht Bergström-Walan Svenska Missionsförbundet 1961.

Maj-Briht Bergström-Walan var hela sitt liv bosatt och verksam i Stockholmsområdet. Hon utbildade sig till barnmorska och gifte sig med Bror Walan. Deras plan var att bli missionärer i Kina. Detta omöjliggjordes dock av den kinesiska revolutionen. Bror Walan kom i stället att bli kyrkohistoriker medan Maj-Briht Bergström-Walan tog studenten och utbildade sig till lärare. Tillsammans med Bror Walan fick Maj-Briht Bergström-Walan sonen Gustav Walan. Paret skilde sig 1972.

Under åren 1957 till 1965 arbetade Maj-Briht Bergström-Walan som lärare på olika läroverk i Stockholmsområdet. Parallellt med arbetet som lärare forskade hon i psykologi och pedagogik och avlade 1963 filosofie licentiatexamen med en avhandling om mödraundervisning. Forskningen bakom avhandlingen beskrivs ingående i Maj-Briht Bergström-Walans självbiografi Passioner, 1988. Hennes kompetens på området gjorde att hon kom att uppmärksammas av olika medier i frågor gällande mödrar och barn. År 1960 stod hon också på Folkpartiets lista till riksdagsvalet.

Maj-Briht Bergström-Walan syntes även i medierna som expert på sexualundervisning och sex, då hon sedan slutet av 1950-talet anlitats av Stockholms skoldirektion, och senare även av Skolöverstyrelsen, som lärare och kursledare i sexualkunskap. Hon började tidigt skriva läromedel i sexualkunskap och undervisade på universitet i sexualkunskapens metodik. Under åren 1964–1974 var hon sakkunnig i Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet och under perioden 1965–1968 var hon utredningens huvudsekreterare. Utredningsuppdraget och uppdragen för Stockholms stad och för Skolöverstyrelsen medförde att hon regelbundet blev inbjuden att föreläsa utomlands och hon skapade sig vid dessa tillfällen ett stort nätverk av forskare, organisationer och institutioner för sexologi och sexualundervisning, främst i USA.

De återkommande framträdandena gjorde Maj-Briht Bergström-Walan till en känd person. Kvällstidningen Aftonbladet kallade henne 1972 för ”vår sexprofet”. Störst uppmärksamhet fick hon för sin roll som expert i filmerna Ur kärlekens språk, 1969, Mera ur kärlekens språk, 1970, och Kärlekens XYZ, 1971. Filmerna, som skulle verka upplysande, blev genom sina långa och autentiska sexscener stora biosuccéer världen över. Hon medverkade även i den uppföljare till Kärlekens språk-filmerna som kom 2004, också den med många sexscener. Hon anlitades av flera tidningar som Kamratposten, Expressen, Aftonbladet, Mitt livs novell och herrtidningen Se för att svara på läsarfrågor om sex och samlevnad.

I början av 1970-talet grundade Maj-Briht Bergström-Walan det privata Svenska Sexualforskningsinstitutet som erbjöd terapi i sex och samlevnad. År 1971 annonserade institutet om sin mottagning för personer med potensbesvär samt för, som det hette i annonsen, sexuella minoriteter. Senare kom Maj-Briht Bergström-Walan att även erbjuda primalterapi och terapi för sexmissbrukare. Som föreståndare för institutet utbildade hon sig både till psykolog och till sexualterapeut. Den senare utbildningen genomgick hon i USA. Den sista annonsen för hennes mottagning publicerades året före hennes död. Svenska Sexualforskningsinstitutet producerade också undersökningar, läromedel och upplysningsfilmer för skolor. Filmerna ansågs dock som alltför explicita då vissa scener hämtats från Kärlekens språk-filmerna och diskussionen om huruvida filmerna skulle visas i svenska skolor var livlig. Elevorganisationer var positiva till detta medan Skolöverstyrelsen tvekade.

Maj-Briht Bergström-Walans engagemang för sexuella minoriteter blev allt tydligare mot slutet av 1960-talet, då hon påbörjade forskning om transvestiter vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon bemötte på 1970-talet den maoistiske aktivisten Frank Baudes tal om homosexualitet som överklassfasoner med att anklaga honom för att resonera på samma sätt som nazisterna. Hon hävdade att alla människor var bisexuella, på en glidande skala. När hon själv 1975 kom ut som bisexuell blev det förstasidesstoff i pressen. Maj-Briht Bergström-Walan beskrev då hur hon 1974 på en konferens blivit blixtförälskad i den danska psykologen Helle Høpfner Nielsen.

Relationen mellan Maj-Briht Bergström-Walan och Helle Høpfner Nielsen kom att bli livslång och 2007 gifte paret sig. De arbetade nära varandra på Svenska Sexualforskningsinstitutet och i början av 1980-talet publicerade de en svensk uppföljare till den i USA genomförda undersökningen av kvinnors upplevelser av sex, den så kallade Hiterapporten. Maj-Briht Bergström-Walan och Helle Høpfner Nielsen lyfte även fram och publicerade artiklar kring sexualitet och ålderdom. Maj-Briht Bergström-Walan kom senare att samarbeta med sexologen Malena Ivarsson. Bland annat planerade de ett TV-program till vilket de sökte par för sexualterapi och 1993 gav de tillsammans ut en bok om kvinnors sexuella fantasier.

Sammanlagt skrev Maj-Briht Bergström-Walan under sin karriär ett femtiotal böcker, de flesta upplysningsböcker, varav flera översattes till olika språk. Några av hennes publikationer har karaktären av forskningslitteratur, till exempel boken Transvestism och det andra jaget: ett psykologiskt perspektiv, tillsammans med Sam Larsson, 1994.

Maj-Briht Bergström-Walan var också engagerad i den internationella sexologföreningen, World Association for Sexual Health, där hon var vice ordförande för den europeiska grenen från och med 1991. År 1997 fick hon föreningens guldmedalj. Året innan hade hon blivit hedersdoktor vid Uppsala universitet och i samband med Pridefestivalen 2013 fick hon ett pris av RFSL.

När Maj-Briht Bergström-Walan dog 2014 uppmärksammades hennes gärning i ett stort antal svenska dagstidningar. Hennes grav finns på Skogskyrkogården i Stockholm.


Elisabeth Elgán



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Sonja Maj-Briht Linnéa Bergström-Walan, www.skbl.se/sv/artikel/MajBrihtBergstromWalan, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elisabeth Elgán), hämtad 2018-12-14.




Övriga namn

    Flicknamn: Bergström


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Elin Eriksson
  • Far: Uppgifter saknas
  • Fostermor: Hanna Bergström, född Eriksson
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Örebro: Missionärsutbildning, Örebromissionens bibelskola
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Barnmorskeutbildning, Barnmorskeläroanstalten vid Södra barnbördshuset (Södra BB)
  • Yrkesutbildning, Birmingham, Storbritannien: Missionärsutbildning, ungdomsledar- och pedagogutbildning, Selly Oaks Colleges
fler...


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Evangelist, Betelkapellet
  • Yrke: Diakon, kyrklig hjälparbetare
  • Yrke: Socialkurator
fler...


Kontakter

  • Kollega: Malena Ivarsson
  • Kollega: Elise Ottesen-Jensen


Organisationer

  • Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)
    Medlem
  • Folkpartiet (FP, nuvarande Liberalerna)
    Medlem, riksdagskandidat
  • World Association for Sexology (nuvarande World Association for Sexual Health, WAS)
    Medlem, vice ordförande för europeiska grenen fr o m 1991


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor



Vidare referenser