Margreth Måård (Margaret Johansson) var under åren ca 1935–ca 1950 en av landets mest populära sångerskor.
Margaret Johansson föddes i Chicago 1913, dit hennes mor Lilly hade invandrat och gift sig med en svensk emigrant. Det äktenskapliga sammanboendet blev dock inte långvarigt. Redan 1916 lämnade modern sin make och återvände med sin flicka till Sverige. Efter ett par år träffade modern en man och flyttade med sin dotter till honom i Läckeby, någon mil norr om Kalmar, för att tjäna som så kallad hushållerska.
Margaret Johanssons styvfader Axel Svensson var en välbärgad man. Han var uppenbarligen övertygad om att hennes framtid fanns på musikens område. Därför försåg han henne med ett piano och såg till att hon fick lektioner. Medan familjen fortfarande bodde i Läckeby kom Margaret Johansson 1930 att genomgå Klosters röstskola utanför Alvesta, grundad av musikdirektören och röstpedagogen Karl Nygren-Kloster. Vid denna skola hade åtskilliga av landets ledande skådespelare och sångare varit elever. År 1931 flyttade familjen till Nybro. Denna flytt blev av stor betydelse för Margaret Johanssons framtid. Hon kom här att ansluta sig till Madesjö-Nybro sångkör vilken leddes av kantorn Johnny Rudwall. Att döma av kamraters yttranden väckte hennes sångröst stor uppmärksamhet vid kyrkliga framträdanden. I början av 1932 bildade Johnny Rudwall Nybro barnkör, som kom att omfatta ett hundratal(!) barn. Margaret Johansson tillhörde av åldersskäl inte denna men vid flera tillfällen lät Johnny Rudwall henne agera tillsammans med kören. Hennes uppträdanden, särskilt vid en så kallad soaré i Nybro Folkets hus under 1933, blev omtalade i pressen och gjorde henne till en lokal kändis.
I Nybro, som blev stad 1932, fanns en hälsoinrättning med namnet Nybro Brunn och Badanstalt. Där kunde man dricka brunn och praktisera hälsobad varje sommar. Till besökarnas förnöjelse förekom dagligen konsertmusik och under helger även dansmusik. Åren 1932 och 1933 samt 1935 utfördes musiken av en trio från Stockholm för vilken musikdirektör John Malm, född 1901, var kapellmästare. I Stockholm och annorstädes hade han arbetat tillsammans med flera av dåtidens stjärnor.
Under sin vistelse i Nybro blev John Malm bekant med Johnny Rudwall. Ett av deras musikaliska samtalsämnen var med säkerhet Margaret Johansson. Under 1933 träffades hon och John Malm. Trots åldersskillnaden uppstod tycke mellan dem och detta blev avgörande för deras framtid. När John Malm hade avslutat sitt engagemang i Nybro återvände han till Stockholm. Senare på hösten flyttade Margaret Johansson efter. Hon blev genast sammanboende med John Malm – trots att han var gift och hade en tioårig son, vilka båda rimligen hade ett separat boende. Vad Margaret Johansson sysslade med under sin första tid i huvudstaden är inte bekant. Under någon tid, gissningsvis under 1934, tog hon lektioner hos skotten Joseph Hislop, som verkade som sånglärare vid Musikhögskolan i Stockholm.
För Margaret Johanssons fortsatta karriär blev hösten 1935 en verklig milstolpe. Under senare delen av september gjorde hon sin första skivinspelning på märket Silverton. I anslutning härtill bytte hon namn till Margreth Måård. Hennes första skiva innehöll de båda melodierna ”Ville” och ”Vill du spela för mej, så ska jag sjunga för dej”. Innan året var till ända hade hon gjort ytterligare två inspelningar. På var och en av de båda skivorna förekom en låt från filmen ”Äktenskapsleken” från detta år i vilken Zarah Leander hade huvudrollen.
År 1936, som bara resulterade i någon enda skivinspelning, kan betecknas som ett mellanår för Margreth Måård. Helt annorlunda blev 1937 och detta år innebar hennes definitiva genombrott. Hon debuterade nu som revyartist på teatern Royal. Under sommaren detta år arrangerade direktör Anders Sandrew här en s k varietérevy. Margreth Måård, presenterad som ”nytt svenskt sångfynd”, medverkade under första hälften av juli. Recensionerna av hennes insats var genomgående välvilliga och i flera fall, exempelvis Vecko-Journalen, verkligt positiva. Hennes framgång på revyscenen erhöll en samtidig motsvarighet inom skivbranschen. Under året fick hon spela in ett tiotal skivor för flera olika bolag. Den mest framgångsrika av dessa blev Djungelflickans sång från filmen Djungelflickan. Enligt hennes egen senare uppgift pressades den i 20 000 exemplar.
Margreth Måårds meriter var nu så betydande att hon knöts till Folkparkernas Centralorganisation och fick göra sin första större turné 1938. I ett tidigt skede av denna kom hon till Nybro. Lokalorganet Nybro Tidning konstaterade att det inte var enkelt för ”en flicka från landsorten” att ta sig in på ett område ”där trängseln är fruktansvärd och konkurrensen knivskarp”. Margreth Måård hade emellertid lyckats med detta tack vare attityden våga-vinna och hon var nu ett verkligt firat namn. Margreth Måård kom att turnera under en lång följd av år med uppträdanden på mängder av platser alltifrån Ystad i söder till Kiruna i norr. Annonser och affischer visar att John Malm ständigt verkade som hennes ackompanjatör. De båda kom att vara ett sammanboende par under mer än tio år. Sannolikt gick de skilda vägar under 1945. Deras musikaliska samarbete kom likväl att fortgå ytterligare några år men synes definitivt ha nått ett slut omkring 1950. Vid ungefär denna tidpunkt minskade Margreth Måård kraftigt på sitt turnerande. Hon gifte sig 1952 med pressfotografen Georg Lundqvist och de flyttade några år därefter från Stockholm till Gävle. De fick en dotter 1954 och en son 1956 men skilde sig 1980.
Under åren 1935–1951 spelade Margreth Måård in ungefär 125 skivsidor, flertalet på skivmärket Odeon, vid några tillfällen under pseudonymerna Lilian Falk och Margit Lindgren, vanligen ackompanjerad av Einar Groths eller Tore Jederbys orkestrar. Några av sångerna var egna alster, under eget namn eller pseudonym, och ett par hade komponerats av John Malm. Ett fåtal av hennes egna kompositioner kom att spelas in av andra artister. Hennes största skivframgång var enligt Myggans nöjeslexikon Den gamla Moraklockan från 1937. Pressuppgifter från mitten av 1940-talet antyder att hon då rönte betydande framgångar med melodierna ”Violer till mor”, ”Mavoureen” och ”Små svalor”. Den sistnämnda från 1943 betecknades av Orkesterjournalen som ”listetta” under ett par månader. Med ny text kom den 1970 att bli den då nioåriga Anita Hegelands stora succé ”Mitt sommarlov”.
Margreth Måård var en flitig gäst i radion, vid flera tillfällen i Sigge Fürsts program Frukostklubben. Hon medverkade i ett antal reklamfilmer och hade en framträdande roll i kortfilmen Ljusglimtarna från 1988. Den passade 75-åringen väl eftersom den handlade om pensionärer som genom musik underhöll andra pensionärer.
Margreth Måård avled 2002. Hon är begravd i Ovansjö i Gästrikland.
