Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Margareta Brahe

1603-06-281669-05-15

Hovdam, godsägare, lantgrevinna

Margareta Brahe var en svensk adelsdam som genom gifte blev lantgrevinna.

Margareta Brahe tillhörde från födseln och genom sina tre äktenskap den svenska stormaktens sociala, ekonomiska och politiska elit. Hon var verksam vid det svenska hovet men tillbringade också mycket tid i Europa, som medföljande till sina två första män som var ämbetsmän och diplomater, och som hustru till lantgreve Fredrik II af Hessen-Homburg.

Margareta Brahe föddes på Rydboholms slott norr om Stockholm. Hennes mor var friherrinnan Elsa Gyllenstierna af Lundholm och tillhörde en gammal adelssläkt. Bland moderns släktingar fanns kvinnor som haft framträdande positioner vid hovet och män som haft höga ämbeten eller officersposter. Margareta Brahes far, greve Abraham Brahe, var riksråd och under 1620-talet en av landets främsta politiska makthavare.

Under 1620-talet och fram till sitt första äktenskap 1633 verkade Margareta Brahe vid hovet och blev drottning Maria Eleonoras hovmästarinna, den tidens främsta position för en kvinna vid hovet. Hon följde drottningen på resor i Sverige men också i Tyskland och tycks ha varit mycket uppskattad av Maria Eleonora. Hovmästarinnerollen hade dock sannolikt ingen politisk betydelse eftersom drottning Maria Eleonora inte tycks ha haft något politiskt inflytande över sin man.

År 1633 ingick Margareta Brahe äktenskap med Bengt Oxenstierna af Eka och Lindö. Efter en kort tid i Sverige utsågs Bengt Oxenstierna till generalguvernör i Livland vilket gjorde att paret bosatte sig i Riga. Vilka som var Margareta Brahes sysslor under den tiden är inte helt känt, men via korrespondens framgår att hon längtade hem till Sverige. Först vid sin mans död år 1643 kunde hon återvända och återupptog då sin hovtjänst, denna gång som hovmästarinna hos drottning Kristina, med bostad på Kungliga slottet i Stockholm. Inkommande brev till Margareta Brahe från den här tiden visar att hon ansågs kunna ha ett visst inflytande över drottningen. Där förekommer flera bönebrev där Margareta Brahe ombeds tala med drottningen om exempelvis utnämningar.

År 1648 gifte hon om sig med greve Johan Oxenstierna af Södermöre, son till rikskanslern Axel Oxenstierna. Eftersom hon inte fått några barn i sitt första äktenskap och nu var 45 år motsatte sig hennes blivande svärfar äktenskapet till en början. Ett skäl var att sonen Johan, som själv inte fått några barn i sitt första gifte, skulle förbli barnlös. Ett andra skäl var att Johan Oxenstierna genom sitt första gifte kunde förvänta sig ett stort arv av sin mycket förmögna svärmor. Men genom ett omgifte skulle han riskera att gå miste om det. Så blev dock inte fallet.

Äktenskapet med Johan Oxenstierna var av allt att döma ett kärleksäktenskap och det varade till hans död 1657. Paret bodde tidvis i Sverige. I början av äktenskapet följde Margareta Brahe med sin make till Tyskland där Johan Oxenstierna var svensk förhandlare i fredsförhandlingarna efter det 30-åriga kriget. Han var känd för att vara snarstucken och aggressiv men Margareta Brahe ansågs ha ett gott inflytande på honom, något han själv också konstaterade i ett brev till sin far.

Vid 54 års ålder blev Margareta Brahe änka för andra gången. Hon var nu mycket förmögen och hennes släktingar hade förhoppningar att hon skulle förbli ogift och därmed lämna ett stort arv efter sig. Trots att hon vid det här laget var ganska sjuklig bestämde sig Margareta Brahe för att gifta sig en tredje gång. Hon hade två friare att välja mellan, bägge av furstlig rang. Den ene var greve Ludvig Henrik af Nassau-Dillburg och den andre lantgreve Fredrik II af Hessen-Homburg. Den förste var 66 år, änkling efter tre fruar och hade många barn. Den senare var 27 år och hade stridit som officer i den svenska armén och då förlorat ett ben. Margaretas val föll på den yngre. Trots starkt motstånd från sina släktingar, med bland annat mycket hån för den stora åldersskillnaden mellan henne och hennes friare, genomdrev hon äktenskapet och gifte sig 1661 med Fredrik II af Hessen-Homburg.

Valet av äkta make fick tråkiga följder för Margareta Brahe. Ludvig Henrik af Nassau-Dillburg, som ansåg att han fått ett löfte av henne att de skulle gifta sig, spred ett rykte om brutet äktenskapslöfte i Tyskland. Att ha brutit ett äktenskapslöfte var vid den här tiden en allvarlig sak och Margareta Brahe led länge av denna anklagelse. Slutligen nåddes dock en förlikning i frågan. Från 1661 fram till sin död 1669 levde hon med maken Fredrik II af Hessen-Homburg i Tyskland.

Margareta Brahe var av allt att döma en självständig person som gjorde en del kontroversiella val i livet, men samtidigt följde hon också dåtidens konventioner. Hennes andra och tredje äktenskap mötte båda motstånd men samtidigt var de konventionella i den meningen att hon gifte sig inom eller rentav över sin samhällsklass.

Margareta Brahe avled 1669. Efter sin död skapade Margareta Brahe upprörda känslor hos sina svenska anhöriga då det visade sig att en mycket stor del av hennes arv hade testamenterats till hennes sista make. Hennes grav finns i det Braheska gravvalvet som är placerat under det Braheska gravkoret i Jäders kyrka. Detta upprättades på beställning av Margareta Brahe.


Svante Norrhem



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Margareta Brahe, www.skbl.se/sv/artikel/MargaretaBrahe, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Svante Norrhem), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Gift: Oxenstierna, Lantgrevinna af Hessen-Homburg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Elsa Gyllenstierna af Lundholm
  • Far: Abraham Brahe
  • Syster: Beata Brahe
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Hovmästarinna hos drottning Maria Eleonora
  • Yrke: Godsägare
  • Yrke: Hovmästarinna hos drottning Kristina


Kontakter

  • Släkting: Ebba Brahe, kusin
  • Vän: Maria Eleonora av Brandenburg, drottning
  • Vän: Kristina, drottning
  • Släkting: Axel Oxenstierna, svärfar


Bostadsorter

  • Födelseort: Östra Ryd
  • Östra Ryd
  • Riga, Lettland
fler...


Källor

Litteratur
  • Norrhem, Svante, Kvinnor vid maktens sida: 1632-1772, Nordic Academic Press, Lund, 2007

Uppslagsverk


Margareta Brahe
Margareta Brahe

Nyckelord

1600-talet Adel