Margareta Kjellberg var en svensk vissångerska, känd för sina tolkningar av visor till eget gitarrackompanjemang.
Margareta Kjellberg föddes 1916 i Nyadal vid Höga kusten, men växte upp i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Familjen bodde också under en tid i England. Som barn fick hon periodvis vara hos sina farföräldrar på godset Storeberg i Västergötland. Där tog hon intryck av det musicerande som ägde rum. Kvinnorna som arbetade på godset sjöng visor och skillingtrycksvisor i en äldre sång- och framförandestil. Hon lärde sig både texterna, melodierna och sättet att sjunga. Av de yngre pigorna lärde hon sig också enklare ackompanjemang på gitarr. Vistelsen innebar även att hon lärde sig tala den västgötska dialekten.
Margareta Kjellberg medverkade i radio första gången 1931, men den egentliga debuten som sångerska skedde 1935 i samband med Kar de Mummas revy på Blanche. Samma år gjorde hon sin första grammofoninspelning och sjöng sedan regelbundet i radio. Till hennes stora succéer hörde Flickorna i Småland, Under takåsarna i Paris och rader av skillingtrycksvisor. Före andra världskriget sjöng hon också med den brittiske pianisten och orkesterledaren Jack Hyltons orkester, vars storband var den förnämsta förebilden för svenska dansorkestrar.
Margareta Kjellberg gifte sig 1937 med sjöofficeren Carl Lundqvist. Paret bodde några år i Karlskrona innan de återvände till Stockholm. Margareta Kjellberg framträdde under de följande åren i en rad olika sammanhang, ofta med visor, men framför allt med den tidens schlagermelodier. Folkparkerna var den huvudsakliga scenen och under 36 år turnerade hon runt om i landet. På 1930-talet sågs hon i några filmer, bland andra 33.333, 1936, och Goda vänner och trogna grannar, 1938.
Margareta Kjellberg valdes in i Visans vänner 1938 och blev jämte Karin Juel den första kvinnan i samfundet, som bildats två år tidigare av bland andra Evert Taube. Visans vänner var en mötesplats för visdiktare, vissångare, musikanter och konstnärer och en källa till inspiration och erfarenhetsutbyte.
Margareta Kjellberg blev känd för sina vistolkningar, som hon ofta själv ackompanjerade på gitarr. Hennes repertoar var ansenlig och omfattade allt från barnvisor till folkvisor och folkliga visor och schlagers. Hennes visor i Examen i Djurskolan, 1942, var en nyskriven produktion riktad direkt till barn med barnvisor i schlagerstil. Den byggde på medverkan av systern Marianne Kjellberg som skickligt härmade olika djur. Margareta Kjellberg gjorde flera skivinspelningar för barnpubliken, bland annat Svansen på Skansen-chimpansen. Hon var sagoberätterskan mamma Maggie i familjeprogrammet Sigges Cirkus, 1956–1959, det allra första TV-programmet för barn, med Sigge Fürst som clown.
På 1960-talet inbjöds hon att turnera i Nordamerika och gjorde två längre turnéer med konsertframträdanden bland annat i svensk-bygderna, där repertoaren framför allt var inriktad på äldre visor. Hennes distinkta och osentimentala sätt att föredra skillingtrycksvisorna fascinerade även en yngre generation som gärna såg henne som medverkande på visklubbar och visfestivaler. Så sent som 2004 var hon fortfarande aktiv i viskretsar, trots sin höga ålder.
För den bredare publiken blev hon känd som historieberättare då hon tillsammans med Ewert Ljusberg svarade för TV-programmet Har du hört den förut?, 1983–1996. Där fortsatte hon att berätta historier av den typ som både fadern och farmodern hade berättat och som hon själv tidigare ofta berättat i samband med sina konsertframträdanden.
Margareta Kjellberg dog i Stockholm 2005. Henne grav finns på Norra begravningsplatsen i Solna.
