Margaretha Emerentia Nordström anses vara upphovet bakom författarnamnet Margaretha Nylander, som skrev en av 1800-talets storsäljande kokböcker.

Margaretha Nylander anses vara pseudonym för Margaretha Emerentia Nordström och om det stämmer var hon dotter till guldsmeden Pehr Zethelius i hans tredje gifte med Catharina Emerentia Westrell. Familjen tillhörde ett väletablerat borgerskap i Stockholm och skulle så förbli. En av de två äldre halvbröderna fortsatte i faderns fotspår som konstnärligt inriktad silversmed. År 1799 gifte sig Margaretha Emerentia Nordström med boktryckaren Henrik Andersson Nordström. Om äktenskapet resulterade i några barn är osäkert.

År 1822 utgavs i Stockholm kokboken Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen; innehållande tillika Beskrifning på Confecteurer, Sylter och Glacer samt ett Bihang, att göra Soja, Fransk Senap, Ättickor, Bär=winer, Bär=safter, att inlägga Anjovis, m.m.; jemte några underrättelser om Slagt, Bryggd och Brödbakning. Författaren uppgavs vara Margaretha Nylander och boken var tryckt av direktör Henrik Andersson Nordström. Det var inte bara bokens titel som var omfattande utan även antalet sidor och antalet upplagor; kokboken utkom i hela 16 upplagor fram till 1900-talets början.

I kokbokens förord, ”skrivet af ett Fruntimmer”, presenteras Margaretha Nylander. Hon hade förestått hushållningen i många förnäma hushåll i riket och för författaren muntligt redogjort för recept och instruktioner. Hon hade dessutom överlåtit sina anteckningar för redigering och publicering. Någon Margaretha Nylander verkar dock inte ha funnits. I stället tros recepten härröra från Margaretha Emerentia Nordströms egna erfarenheter. I förordet hänvisas också till föregångarna på fältet, Cajsa Warg och Carolina Weltzin. Deras respektive kokböcker beröms men det påpekas också att kokkonsten ständigt förändras, varför föregångarna ansågs ålderstigna och i behov av komplement.

På vad sätt kompletterade då Margaretha Nylander kokboksgenren? Här presenterades recept på ett antal tidstypiska paradrätter, eller vad sägs om stekt oxhare eller stuvat kalvhuvud? Men boken var också en hjälpreda i tillredning av husmanskost som lungmos och blodpudding. Av fiskrätterna märks gäddans popularitet: kromgädda, fläkt gädda och färserad gädda är bara ett fåtal av de många recepten på gädda.

Likt sina föregångare riktade sig Margaretha Nylanders kokbok till unga matmödrar som i avsaknad av formell utbildning kunde ha nytta av kokbokens instruktioner. Målgruppen omfattade bättre bemedlade hushåll både i stad och på landsbygd: ”Beskrifningen om Confecturer och finare Sylter bör i synnerhet wara wälkommen för rikare Hushåll på Landet, der lång wäg från Staden gör swårare att förskaffa dem; och har, uti de hus, hwarest Mademoiselle Nylander conditionerat, alltid begagnats de här beskrifna Confecturer.”

Varför Margaretha Emerentia Nordström valde en fiktiv person som författare till sin kokbokssuccé är inte klarlagt och det finns inte heller någon närmare kunskap om hennes liv i övrigt.

När Margaretha Emerentia Nordström avled i Stockholm 1876 var hon änka; hennes kokbok fortsatte emellertid att utkomma i nya upplagor fram till 1902.