Margit Bergendorff var lärare, entreprenör och formgivare. Tillsammans med sin syster Hervor Brusewitz startade hon affären Småttingarnas Ateljé i Stockholm och senare barnklädesmärket Bruse Barnkläder.
Margit Bergendorff föddes som Margit Agnes Sofia Brusewitz i Jönköping, 1904. Hon hade då en ett år äldre bror, Bengt. Fadern Elis Brusewtiz var löjtnant vid Andra Göta Artilleriregemente, och hade ett stort intresse för musik, teater och uppfödning av höns. Modern Ellen, född Holmström, var uppvuxen i Jönköping, och hennes mor Sofie, änka efter vinhandlaren Frantz, bodde kvar i staden.
Redan 1910 flyttade familjen till Stockholm, eftersom fadern efter en sjukdom inte längre kunde delta i fältövningar. Han fick ett intendentjobb vid Generalstaben i Stockholm. De flyttade in i en stor våning på Banérgatan 5 på Östermalm och där föddes lillasyster Hervor 1910. På hösten samma år började Margit Bergendorff i Nya Elementarskolan för flickor på Kommendörsgatan, en skola grundad av Anna Ahlström och Ellen Terserus. Gittan, som hon kallades, anpassade sig snabbt och fick många vänner i klassen, bland andra Lisa Schörling som fanns i hennes vänkrets hela livet. Margit Bergendorff var duktig på att teckna pappersdockor och sålde sina alster till klasskamraterna för 10 öre arket. En liten entreprenör var född!
Margit Bergendorff sydde dockkläder och drömde om ett liv med många barn. Efter avslutad skolgång, där tyska var det första främmande språket, reste hon tillsammans med modern Ellen till Berlin, där hon fick börja i flickpensionen Ottilienhaus i Zehlendorf. Vid hemkomsten 1924 påbörjade Margit Bergendorff sin enda högre utbildning, ett år på Högre lärarinneseminariet på Riddargatan, som ledde fram till en småskollärarinneexamen. På seminariet kom hon att gå i samma klass som Birgit Bergendorff. De blev goda vänner och femton år senare gifte hon sig med Birgits lillebror Sture.
Efter sin examen tog Margit Bergendorff plats som guvernant hos landshövding Sigfrid Linnér och tog hand om tre barn i flera år. Familjen Brusewitz flyttade till en våning på Sturegatan 60, vilket fick betydelse för henne, då hon ville öppna en egen skola. Hon hade pedagogiska idéer om att barnen med mer individuell undervisning kunde lära sig allt som ingick i läroplanen mycket fortare än i den traditionella skolan. I huset på Sturegatan 60 fick hon tillgång till lokaler och startade 1928 först en Kindergarten. Redan året därpå var hon igång med de förberedande klasserna ettan och tvåan, som utvidgades till de förberedande klasserna ett till fyra året därpå. Det var max 10 barn i varje klass och utomhusaktiviteterna förlades till den närbelägna Humlegården. Det ekonomiska utfallet blev magert och redan 1931 lades lekskolan ned och snart även de förberedande klasserna.
En ny fas började när Margit Bergendorff och lillasyster Hervor startade Småttingarnas Ateljé. Fadern, modern och senare även en farbror, som bodde i New York, bidrog med aktiekapitalet och 5 mars 1935 bildades AB Småttingarnas Ateljé med ett aktiekapital på 12 000 kronor. En månad senare hyrde systrarna affär på Hamngatan 1 och man hade en lyckad pressvisning. Affären öppnades och beskrevs som välförsedd med de näpnaste plagg från spädbarnsåldern till tidiga tonår. Stickning var populärt och garner lämpade för barnkläder samt en stickexpert fanns även i affären.
Affären vid Norrmalmstorg blev snabbt populär och framåt jultiden var dagskassorna uppe i över 800 kronor per dag. Prinsessan Sibylla besökte affären i slutet av juni 1935 och köpte några praktiska barnkläder till lilla Margaretha. När kung Gustav V i juni 1938 skulle åka i öppen vagn med kronprinsen Gustaf Adolf och de små prinsessorna Margaretha och Birgitta, anlitades Margit Brusewitz för uppdraget att förse de små flickorna med fina, vita sammetskappor med svandun runt kragarna och bahytternas kant. Efter denna lyckade start var Margit Bergendorff ofta på Haga slott och samarbetade med de kungliga barnens barnsköterska, Ingrid Björnberg, kallad ”Nenne”. Margit Bergendorff blev hovskräddare och designade många söta klänningar med smock och puffärmar till flickorna Margaretha, Birgitta, Desirée och sedermera Christina samt finkläder till lillprinsen Carl-Gustaf. De tryckte upp en 20-sidig postorderkatalog med fina teckningar och bilder på plaggen.
På våren 1939 undersökte Margit Bergendorff om hon kunde öppna en syfabrik för att bättre kunna framställa alla barnkläder som behövdes i Småttingarnas Ateljé. Snart blev drömmen om en egen barnklädesfabrik verklighet. Med ekonomisk hjälp från modern, fadern och storebror Bengt kom man upp till aktiekapitalet 24 000 kronor.
Bruse Barnkläder, med varumärket ”De tre bockarna Bruse”, grundades i april 1939 med Margit Bergendorff som ägare. Hervor blev direktris i affären. Margit Bergendorff anställde flera sömmerskor, strykerskor och springflickor och skaffade en lokal på Tulegatan 19. Krigsåret 1939 blev bokslutet för Bruse Barnkläder mycket dåligt. Efter ett lån i Skandinaviska Banken beslöt man att fortsätta, trots allt krångel med kuponger och leveranser av tyger från England och Tyskland. En order från svenska krigsmakten höll också företaget flytande.
På hösten 1939 gifte sig Sture och Margit Bergendorff. Bröllopsresan fick gå till Köpenhamn och inte, som de hade tänkt, till Berlin. När Margit Bergendorff snabbt blev med barn och i rask takt födde Peter 1940, Göran året efter och Christina 1943, anställdes en barnsköterska som tog hand om barnen. Maken var inkallad och gjorde militärtjänst vid norska gränsen.
Efter kriget i slutet av fyrtiotalet kände Margit Bergendorff att det var slitsamt med tre barn och en stor barnklädesfabrik. Varje år var det mannekänguppvisning, bland annat i Marmorhallarna vid Stureplan, och alla tre barnen var vana att visa upp sig i mammas designade kläder. Fabriken Bruse Barnkläder fick problem med lönsamheten och i februari 1948 tecknade Margit ett avtal med Stefan Schwarcz som övertog företaget. Hon var kvar i ett år för att göra kollektionerna och ge direktiv om material och tillverkning.
Familjen flyttade till Djursholm 1948. Ett liv som hemmafru var inte riktigt Margit Bergendorffs melodi. Hon var visserligen mycket aktiv i Hem och Skola-föreningen och flickscouterna, men sömnaden kunde hon inte helt sluta med. Den händige maken Sture inredde ett specialdesignat syrum med symaskinsbord med många lådor och ett stort tillskärarbord. Margit Bergendorff importerade nylontyger från Amerika och började skära till nylonoveraller, som hon lade ut till hemsömnad. Kontakterna hade hon från Bruse Barnkläder-tiden.
I nästa fas av Margit Bergendorffs liv återvände hon till sitt gamla yrke, småskollärarinnans, och dessutom till barndomens skola, Nya Elementarskolan för flickor, på Kommendörsgatan, som fortfarande var ren flickskola. Hon fick en fast tjänst för årskurserna ett till tre och var en ganska sträng, men mycket älskad, ”småskolefröken” ända till pensioneringen 1971. Hon dramatiserade flera barnbokstexter, till exempel Anne på Grönkulla, och hennes elever framförde fina teaterföreställningar både till höst- och vårterminens slut. Alla skådespelarnas dräkter var sydda av henne och kulisserna målades hemma på matsalsbordet i Djursholm.
Efter att maken Sture avlidit i hjärtinfarkt flyttade Margit Bergendorff till Tessinparken på Gärdet i Stockholm. Efter flytten kom hon och systern Hervor, som hade kvar Småttingarnas Ateljé ända till 1963, varandra mycket nära. Vid en av Margit Bergendorffs årliga resor till London köpte hon pälstyger i syntet, mönster, nosar och ögon till mjuka djur och började tillverka en lång rad av uppskattade mjukisdjur. De första nallarna Bruse Brum tillverkade hon redan 1946 till Småttingarnas ateljé. Hon började med nallar och tillverkade sedan hundar, hästar, zebror, kaniner, sälar, leoparder, tigrar och några katter. Småbitarna som blev över räckte till små söta, vita möss. Detta var innan marknaden översvämmades av mjukisdjur. Hon skar till tyget med stor precision, sydde ihop delarna för hand och stoppade med syntetvadd.
Redan före sin pensionering 1972 hade Margit Bergendorff flyttat till Nockebyhem i Bromma. Dit kom så småningom även syster Hervor och de levnadsglada damerna hade en mängd stora och mindre fester i de generösa samlingslokalerna på Nockebyhem, där det endast bodde ensamstående damer. Margit Bergendorff hade inga problem med att bo i en liten etta med kokvrå och umgås med sina generationskamrater. ”Varför skulle jag inte trivas med dem, nu när vi är gamla”, sa hon alltid.
Margit Bergendorff avled i Stockholm 1996. Hon vilar på Norra begravningsplatsen i Solna.
