Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hedvig Maria Reditta Cederschiöld

1856-06-291935-10-19

Lärare, journalist, kvinnosakskvinna

Maria Cederschiöld var journalist, utrikespolitisk chef på Aftonbladet och engagerad i kvinnopolitiska frågor.

Maria Cederschiöld föddes i Stockholm 1856. Föräldrarna var Gustaf Cederschiöld och Elsa Wilhelmina Borg som sammanlagt fick sju barn, varav två döttrar avled redan före Maria Cederschiölds födelse och två söner dog i ung ålder. Av barnen var det endast äldste sonen Gustaf som bildade egen familj och fick barn. Maria Cederschiöld gifte sig aldrig.

Fadern var disputerad och verksam som expeditionssekreterare, men han avled redan fyra år efter Maria Cederschiölds födelse. Faderns död innebar ett ekonomiskt avbräck för familjen. Maria Cederschiöld fick likväl en grundläggande utbildning och var en av de fyra första unga kvinnorna i Sverige som tog studenten som privatist, den 19 maj 1874. En av de fyra var väninnan Ellen Fries, vars minnesteckning Maria Cederschiöld senare skrev. Efter studentexamen förväntades dock Maria Cederschiöld yrkesarbeta och därigenom bidra till familjens försörjning. Genom brodern Gustaf, vilken fått studera vid universitet och senare blev berömd språkforskare, fick hon arbete som guvernant hos hans svärföräldrar, familjen Widegren på Ingsberg i Nässjö. Därefter, under åren 1877–1884, fortsatte Maria Cederschiöld som lärare på Wallinska skolan i Stockholm, där hon själv varit elev några år tidigare.

När Maria Cederschiöld avslutat sin lärartjänst bytte hon yrkesbana och blev journalist. Hon anställdes på Aftonbladet i slutet av år 1884. Hennes skrivuppdrag var varierande. Än recenserade hon skönlitteratur, än skrev hon artiklar i utrikespolitiska frågor. Så småningom avancerade hon till tidningens utrikespolitiska chef, en post som ingen kvinna innehaft före henne. Trots att hon därmed var en pionjär var det en etikett som Maria Cederschiöld ville tona ned. Hon menade att sekelskiftets allmänna opinion sympatiserade med kvinnors krav på jämställdhetsreformer. Därför upplevde hon inte att hennes avancemang och position vållade något motstånd. Maria Cederschiöld stannade kvar på Aftonbladet fram till sin pensionering 1921. Hennes position påverkades inte av att tidningens politiska inriktning förändrades från liberal till konservativ.

Vid sidan om det redaktionella arbetet var Maria Cederschiöld drivande i kvinnopolitiska frågor. Först var hon aktiv i Svenska Kvinnors Nationalförbund, som initierats av Ellen Fries. Förbundet fungerade som en paraplyorganisation för alla landets kvinnoföreningar och ingick som svensk avdelning i International Council of Women. Maria Cederschiöld var dess representant på flera internationella kongresser. Under några år var Maria Cederschiöld sekreterare i Föreningen för gift kvinnas äganderätt, Sveriges första kvinnorättsorganisation, och i samband därmed författade hon en mindre skrift om den gifta kvinnans rättsliga ställning i familj och samhälle. Hon var engagerad i tidskriften Idun och publicerade flitigt artiklar i kvinnopolitiska frågor i den och i tidskrifterna Hertha och Dagny. Hon skrev flera böcker, bland annat en om Lars Johan Hierta och en om Ellen Fries. Boken om Ellen Fries baseras på den brevväxling Ellen Fries hade med sina föräldrar under sin studietid.

Maria Cederschiöld fick breven och dagböckerna av Ellen Fries mor, kanske med tanke att hon skulle skriva en levnadsteckning. Därefter är breven inte kvar, endast ett mindre antal av dagböckerna har bevarats. På 1950-talet lämnade en släkting till Maria Cederschiöld de som var kvar av Ellen Fries dagböcker till de Kvinnohistoriska samlingarna (nuvarande KvinnSam), Universitetsbiblioteket i Göteborg, där de alltjämt förvaras.

Maria Cederschiöld var engagerad i tidens politiska och sociala frågor. Hon var aktiv i Fredrika-Bremer-Förbundet och likt andra samhällsaktiva kvinnor gjorde hon filantropiska insatser, bland annat i Föreningen för sjukvård i fattiga hem och i Klara församlings arbets- och skyddsförening, där man bidrog till försörjningen av församlingens fattiga. Sedan 1911 var hon också medlem i Publicistklubben.

Maria Cederschiöld blev mycket berest, inte minst i samband med det internationella arbetet för kvinnors politiska rättigheter. Åtskilliga utlandsresor gjordes till bland annat Frankrike, England, Tyskland, Skottland, Italien, Schweiz och Belgien.

Maria Cederschiöld avled 1935 och jordfästes på Norra begravningsplatsen i Solna.


Maria Sjöberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hedvig Maria Reditta Cederschiöld, www.skbl.se/sv/artikel/MariaCederschiold, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2018-12-17.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Elsa Wilhelmina Borg
  • Far: Gustaf Cederschiöld
  • Syster: Fredrika Wilhelmina, kallad Mimmi, Cederschiöld
fler...


Utbildning

  • Flickskola, Stockholm: Studentexamen, privatist, Wallinska skolan, privatskola


Verksamhet

  • Yrke: Guvernant, familjen Widegren
  • Yrke: Lärare, Wallinska skolan
  • Yrke: Journalist, sedermera utrikespolitisk chef, Aftonbladet


Kontakter

  • Vän: Anna Hierta-Retzius
  • Vän: Ellen Fries
  • Kollega: Alexandra Gripenberg
fler...


Organisationer

  • Svenska Kvinnors Nationalförbund
    Medlem
  • Fredrika-Bremer-Förbundet
    Medlem
  • Sällskapet Nya Idun
    Medlem
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Nässjö
fler...


Källor

Litteratur
  • Berger, Margareta, Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690-1975, Norstedt, Stockholm, 1977

  • Lundgren, Kristina (red.), Tidningskvinnor 1690-1960, Studentlitteratur, Lund, 2000

  • Sydow, Waldemar von (red.), Publicistklubbens porträttmatrikel 1936: med biografiska uppgifter om publicistklubbens medlemmar ; på uppdrag av Publicistklubbens styrelse, Publicistklubben, Stockholm, 1935



Vidare referenser