Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Maria Magdalena Mathsdotter

1835-03-211873-03-31

Skolgrundare, samisk medborgarrättsaktivist

Maria Magdalena Mathsdotter engagerade sig i grundandet av flera skolor för samiska barn under 1800-talet.

Maria Magdalena Mathsdotter växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj som en av fyra systrar. En av hennes systrar dog vid ett års ålder. Familjen flyttade sina renar mellan sommarbete på Kittelfjäll, Fjällfjäll och Gitsfjäll och vinterbete i Ångermanlands skogsland och kustområden. Maria Magdalena Mathsdotter gick i Gafsele skola 1843–1844, en av de skolor som drevs av Svenska Missionssällskapet. Under denna period var hon liksom de andra samiska barnen inhyst hos bönder. Under de två år som skolgången varade lärde hon sig läsa och skriva. Redan vid ung ålder blev Maria Magdalena Mathsdotter djupt religiös, vilket kom att prägla resten av hennes liv. Hennes fromhet gjorde att hon sågs som ett föredöme när hon engagerade sig för att samla in medel till skolor och barnhem för samiska barn.

Maria Magdalena Mathsdotter hade inga bröder. Tillsammans med sina systrar fick hon hjälpa till med renskötseln. Systrarna arbetade med kateketen, sedermera pastorn, Nils Stinnerbom och bonden Nils Nilsson för att bygga en internatskola i Dalasjö. En av systrarna blev sjuk i tbc och på sin dödsbädd fick hon Maria Magdalena Mathsdotter att lova henne att gå till kungs för att be om hjälp för att bekosta skolor för de samiska barnen. Under sin livstid blev Maria Magdalena Mathsdotter känd såväl i Sverige som i flera europeiska länder för att hon tog sig på skidor och till fots till Stockholm vintern 1864. Hon fick audiens hos kung Karl XV. Hennes begäran om medel bifölls och den så kallade Femöresföreningen grundades för att finansiera en friskola i Vilhelmina församling.

I Stockholm blev Maria Magdalena Mathsdotter bekant med Henri Roehrich, pastor i Franska reformerta kyrkan i Sverige. Han skrev boken La Laponie et Maria Magdalena Mathsdotter, som översattes till svenska 1866. Med pastorns hjälp utverkade hon att skolor och barnhem grundades i Västerbotten. Även hennes andra resa till Stockholm 1866 blev en framgång. Via pastor Roehrich fick hon kontakt med landshövdingen i Härnösand som senare besökte Vilhelmina för att få en bild av samernas situation. När han senare blev riksdagsman medverkade han till att en lag om odlingsgränsen i norr fastställdes 1871.

Maria Magdalena Mathsdotter avled den 15 mars 1873, endast 38 år gammal. Hon är begravd på Nätra kyrkogård i Ångermanland. Redan under sin livstid uppmärksammades hon för sitt engagemang för skolor och barnhem. Hennes livshistoria är temat för dokumentärromanen Maria Magdalena Mathsdotter: kungen, samekvinnan och den franske pastorn av Lilian O. Montmar från 2012.


Anne Heith



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Maria Magdalena Mathsdotter, www.skbl.se/sv/artikel/MariaMagdalenaMathsdotter, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anne Heith), hämtad 2018-12-17.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Magdalena Andersdotter
  • Far: Mats Pålsson
  • Syster: Segrid Regina Mathsdotter
fler...


Utbildning

  • Övrigt, Gafsele: Skola driven av Svenska Missionssällskapet, Gafsele skola


Verksamhet

  • Yrke: Renägare
  • Ideellt arbete: Engagerad i grundandet av skolor och barnhem för samiska barn, bl a genom Femöresföreningen


Kontakter

  • Kollega: Nils Stinnerbom
  • Kollega: Henri Roehrich


Organisationer

  • Femöresföreningen
    Initiativtagare, medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Dals socken
  • Gafsele
  • Dödsort: Nätra


Källor



Vidare referenser

Litteratur
  • Montmar, Lilian O., Maria Magdalena Mathsdotter: kungen, samekvinnan och den franske pastorn, Alerta, Tumba, 2012

  • Roehrich, Henri, Lappland och Maria Magdalena Mathsdotter, Stockholm, 1866