Maria Stenkula gjorde betydande insatser för flickors utbildningsmöjligheter i Malmö genom att grunda en flickskola i staden år 1870. Hon var skolans lärare och föreståndare i 30 år.
Maria Stenkula föddes 1842 som dotter till fältläkaren och medicine doktor Zacharias Fredrik Agathon Stenkula och Hedvig Margareta i Helsingborg. Hon var andra barnet bland 13 syskon. Familjens välstånd erbjöd den stora barnaskaran goda möjligheter till utbildning och framgångsrika yrkesbanor.
Sina tidigaste år tillbringade Maria Stenkula på Farhults prästgård utanför Helsingborg där hennes morfar var kyrkoherde. Som sexåring placerades hon i folkskola i Helsingborg där hon fick sin moster Margareta Åkerman som lärare. Skolmiljön och lärandet lämnade bestående intryck hos Maria Stenkula och hon fann tidigt lärarbanan som sitt kall. Läraryrket fanns också representerat i hennes släkt på både moderns och faderns sida.
År 1866 sökte Maria Stenkula inträde till Högre lärarinneseminariet i Stockholm som då var en av få vägar till högre utbildningar för kvinnor i Sverige. Hennes inträdesprov underkändes dock och hon placerades i stället i den statliga flickskola, Statens normalskola för flickor, som tjänade som lärarinneseminariets förberedande skola. Efter ett år i normalskolan kom Maria Stenkula in på seminariet och tog examen därifrån år 1870 efter tre års studier. Efter seminariestudierna återvände hon till Skåne tillsammans med kurskamraten Elin Lunnerquist. I Malmö grundade de båda lärarna en flickskola på Södergatan. Att de lärare som utexaminerats från Högre lärarinneseminariet grundade egna skolor var en för tiden vanlig företeelse och bidrog till flickskolans kraftiga expansion under slutet av 1800-talet. Elin Lunnerquist gifte sig 1878, vilket innebar att Maria Stenkula ensam fick föreståndaransvar för skolverksamheten.
Uppgifterna om skolans tidiga verksamhet är knappa men att Maria Stenkulas flickskola tämligen snabbt fick en stark position bland Malmös skolor framgår tydligt i efterhand. År 1884 bytte skolan namn till Malmö högre läroverk för flickor, flyttade till nya lokaler samt ombildades till ett aktiebolag. Första läsåret efter dessa förändringar hade skolan 208 elever fördelade på en treårig förberedande småskola och en elementarskola bestående av fyra tvååriga klasser. Skolans undervisning leddes av 15 kvinnliga och fyra manliga lärare. Maria Stenkula undervisade själv i katekes, kyrkohistoria och tyska språket. Tonvikten i skolan låg på humanistiska studier men den förmedlade även fysisk och praktisk undervisning genom daglig gymnastik och undervisning i huslig ekonomi. Maria Stenkula kvarstod efter 1884 som skolans föreståndare men med en förminskad skolledarroll. I skolans bolag och styrelse satt Maria Stenkulas bror, läroverksadjunkten och folkskoleinspektören Adolf Oscar Stenkula.
Lönerna i flickskolorna var i allmänhet låga, så var även förhållandet i Maria Stenkulas flickskola och vid Malmö högre läroverk för flickor, och föreståndarlönen skilde sig dessutom obetydligt från lärarlönerna. Löne- och pensionsfrågan, i kombination med Maria Stenkulas decimerade bestämmanderätt över skolans utveckling, fick henne att år 1900 lämna den skola hon byggt upp i Malmö. Hon flyttade till Örkelljunga där hon omgående startade ny verksamhet i form av en privatskola för ortens välbeställda barn. Denna skolverksamhet var betydligt mer småskalig och hade en elevgrupp om cirka 10 elever. Maria Stenkula drev denna skola fram till sin 75-årsdag 1917. I Örkelljunga gjorde hon sig känd som en krävande och disciplinerande men populär pedagog.
Maria Stenkula var starkt troende och missionsvän. Hon levde hela sitt liv i nära förbindelse med sina familjemedlemmar, av vilka flera på olika sätt var involverade i hennes skolverksamheter. Hon blev lärarbanan trogen från 24 till 75 års ålder och förblev ogift hela livet.
Maria Stenkula avled 1932 och är begravd på Gamla Kyrkogården i Örkelljunga.
