Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Marie Louise Baptiste

1730-taletEfter 1786

Skådespelare, sångare

Marie Louise Baptiste var en fransk skådespelerska och sångerska, verksam i Sverige. Hon var primadonna i den franska teatern Sällskapet Du Londel under senare delen av 1700-talet.

Hon föddes som Marie Dumont i Bordeaux, och gifte sig 1754 med musikern Jacques Anselme Baptiste. Det finns olika uppgifter om när paret anlände till Sverige. En uppgift säger att de ingick i den skådespelartrupp som rekryterats till Sverige 1753 av kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. En annan uppgift säger att paret kom till Sverige 1756, när teaterdirektören Du Londel reste från Sverige för att värva nya medlemmar till den franska teatern: den ursprungliga truppen som anlänt 1753 bestod endast av tolv personer och behövde förstärkning. Franska teatern uppträdde vid hovet men gav också offentliga föreställningar i Bollhuset vid Slottsbacken.

Anselme Baptiste, som senare spelade violoncell i hovkapellet, anställdes också som lärare i violoncell för kronprins Gustav i mitten av 1750-talet. Marie Baptiste var den franska truppens primadonna och skulle enligt anställningskontraktet spela och sjunga huvudrollerna i både de tragiska och komiska pjäser som sattes upp. Båda två framträdde även som konsertsolister och finns med i konsertprogram från 1750-talets slut fram till 1770-talet. Anselme Baptiste framträdde på violoncell och Marie Baptiste som sångerska, bland annat som konsertsångerska vid konserter i Riddarhuspalatset.

Marie Baptiste fick särskilt mycket uppskattning för sina tragiska rolltolkningar och uppmärksammades speciellt för sin roll som Gabrielle i Gabrielle de Vergy av Pierre Laurent de Belloy. När Gustav III gjorde sin första franska resa 1771 och såg den vittberömda skådespelerskan Dumesnil i Paris, skrev han hem att denna inte nådde upp till samma konstnärliga nivå som Marie Baptiste. Hon gjorde även en viktig insats i samband med en föreställning på drottningens namnsdag den 25 augusti 1762. Efter fjärde akten kom Marie Baptiste rusande in på scenen och gjorde en gest, vilken publiken först trodde hörde till pjäsen. Då ropade hon med halvkvävd röst: ”Le feu!” Elden (är lös)! Alla rusade ut, men en piga, en gosse och två av ”arbetsfolket” omkom i branden. Teatern brann ner till grunden, och i fyra år var man utan teaterbyggnad på Drottningholm. Den nuvarande Drottningholmsteatern stod färdig 1766. Skådespelarna förlorade allt i branden eftersom de hade sina bostäder i teaterhuset och alla sina tillhörigheter där. På grund av att Maria Baptiste slagit larm och därmed gett de flesta möjlighet att i tid utrymma lokalen, tillerkändes hon en statlig pension på 1 000 silvermynt. Den fråntogs henne dock 1765, men återinfördes senare, först 1769 och därefter 1776.

Anselme och Marie Baptiste fick flera barn. Sonen Fredrik Adolf föddes 1756, sonen Anselme Joannes Baptiste 1757 och dottern Marie Louise1758. Troligen fick de ytterligare en dotter, som lär ha blivit dansös i baletten. Den förstfödde sonen hade kungaparet som enda faddrar, vilket tyder på uppskattning från kungligt håll. Dottern Marie Louise blev senare känd operasångerska

I slutet av 1762 finns uppgifter om att Marie Baptiste levde skild från sin make, som ”på befallning av hovet” rest iväg. Den franska teatertruppens direktör, överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz, meddelade att Anselme Baptiste fått tillstånd att resa ut ur riket. Dock gavs ingen förklaring. År 1768 var emellertid monsieur Baptiste tillbaka, och medverkade som solist i en konsert i stora riddarhussalen. Att Marie Baptiste bodde kvar i Stockholm under makens frånvaro bekräftas av konsertprogram från 1763 och 1764, där hon medverkade.

År 1771 lät Gustav III som nybliven kung avskeda sin fars franska teatertrupp och utvisa skådespelarna. Han skyllde på att nödvändiga besparingar behövde göras. Paret Baptiste inledde en kringflackande tillvaro i Europa i jakt på engagemang, men möttes enligt samtida ögonvittnen ofta av skratt och hånfulla tillmälen när de framträdde. År 1776 återvände de till Sverige, och medförde då åtminstone ett av sina barn, dottern Marie Louise. Gustav III ville skapa en svensk teater och opera, och insåg att han behövde nya franska förmågor för att bygga upp detta. Den nya teatertruppens ledare Jacques Marie Boutet Monvel hade i sin trupp dansören Jean Marie Marcadet, som gifte sig med paret Baptistes dotter Marie Louise. På så sätt kan man se henne som en förbindande länk mellan de båda teaterensemblerna.

Paret Baptiste medverkade från och med julen 1776 i pjäser på Gripsholm, där hovet då vistades. Carl Reinhold von Fersen skriver: ”Alla aftnar gafs en fransk comedie”. I brev och memoarer framkommer det att paret Baptiste med dotter tillhörde de viktiga aktörerna i föreställningarna i slutet av 1770-talet, som mestadels var privata för hovet.

Anselme Baptiste anställdes som violoncellist i teaterorkestern och i hovkapellet 1776, medverkade som solist i tre konserter det året och överfördes på hovstaten 1778. Marie Louise Baptiste är inte angiven som medverkande i någon konsert dessa år. Paret lämnade slutgiltigt Sverige 1786.


Eva Helen Ulvros


Publicerat 2020-03-01



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Marie Louise Baptiste, www.skbl.se/sv/artikel/MarieBaptiste, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Eva Helen Ulvros), hämtad 2020-07-04.




Övriga namn

    Flicknamn: Dumont
    Smeknamn: Marie le Prévost, Mademoiselle le Prévost, Prevot


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Uppgifter saknas
  • Far: Uppgifter saknas
  • Make: Jacques Anselme Baptiste
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Frankrike: Musikundervisning i hemmet


Verksamhet

  • Yrke: Sångare, skådespelare, franska skådespelartruppen och vid hovet/Drottningholmsteatern


Kontakter

  • Vän: Adolf Fredrik, kung
  • Vän: Lovisa Ulrika, drottning
  • Vän: Gustav III, kung
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Bordeaux, Frankrike
  • Bordeaux, Frankrike
  • Haag, Nederländerna
fler ...


Källor

Litteratur
  • Beijer, Agne, Drottningholms slottsteater på Lovisa Ulrikas och Gustaf III:s tid, LiberFörlag, Stockholm, 1981

  • Forser, Tomas & Heed, Sven Åke (red.), Ny svensk teaterhistoria 1: Teater före 1800, Gidlund, Hedemora, 2007

  • Den gustavianska baletten: Dansmuseet, Stockholm 27 mars-14 juni 1992, Dansmuseet, Stockholm, 1992

  • Hennings, Beth, Gustav III som kronprins, Geber, Diss. Stockholm : Högsk.,Stockholm, 1935

  • Karle, Gunhild, Kungl. Hovkapellet i Stockholm och dess musiker 1772-1818, 2. uppl., [G. Karle], [Uppsala], 2001

  • Karle, Gunhild, Kungl. hovmusiken i Stockholm och dess utövare 1697-1771, [G. Karle], [Uppsala], 2002

  • Levertin, Oscar, Teater och drama under Gustaf III: literaturhistorisk studie, Geber, Stockholm, 1889

  • Löfgren, Lars, Svensk teater, Natur och kultur, Stockholm, 2003

  • Skuncke, Marie-Christine, Gustaf III: det offentliga barnet : en prins retoriska och politiska fostran = [Politics and eloquence] : [the education of Gustavus III], Atlantis, Stockholm, 1993