Märtha Gahn förnyade den profana och kyrkliga textilkonsten under 1900-talets första hälft och var en av de första textilkonstnärerna som i samarbete med textilindustrin tog fram mönster för tryckta tyger.
Märtha Gahn föddes 1891 och växte upp på släktgodset Kåfalla i Örebro län tillsammans med tre bröder. Hennes far, kapten Henrik Jakob Fredrik Gahn, hade ärvt gården och järnbruket. Han avled redan 1910 och modern Ellen Gahn, född Silfverstolpe, blev änka vid 44 års ålder. Uppväxten på herrgården var en ständig inspirationskälla för Märtha Gahn och kom att prägla en stor del av hennes textila produktion.
Efter faderns bortgång flyttade familjen till Stockholm och Märtha Gahn började studera till textilkonstnär på Högre konstindustriella skolan vid Tekniska skolan, nuvarande Konstfack. Direkt efter avslutad utbildning 1915 startade hon tillsammans med Elsa Flensburg, Märtha Hjortzberg och Bror Göthe Ateljé Handtryck. De utförde mönstertryck efter egna klichéer på siden- och bomullstyger och mönstren hämtades framför allt från renässansen och tidigt 1700-tal.
Efter två år lämnade Märtha Gahn Ateljé Handtryck och blev konstnärlig ledare för textilavdelningen hos Föreningen för Svensk Hemslöjd, som hade grundats 1899 av Lilli Zickerman. Märtha Gahn arbetade som mönstertecknare, men följde även med Lilli Zickerman på hennes inventeringsresor och ledde under ett år föreningens provvävningsanstalt i Vittsjö. Föreningen komponerade konstnärligt och estetiskt tilltalande mönster till bland annat mattor och möbelklädsel, vilka sedan utfördes av väverskor runt om i landet.
Märtha Gahn blev en betydelsefull konstnärlig kraft med ett eget formspråk och hon komponerade ett stort antal mönster i föreningens anda med ett tidsmedvetet nyskapande i traditionella tekniker. Föreningens grundidé var att bevara traditionerna från den folkliga slöjden och med den som grund utveckla nya mönster och former. En av Märtha Gahns uppmärksammade insatser var bland annat att variera den klassiska textila randningen. De randiga inredningstygerna passade bra i det tidiga 1900-talets nya inredningsideal i en enkel och ljus stil, inspirerad av bland andra Carl och Karin Larsson. De handvävda möbeltygerna passade ypperligt i tidens moderna hem och föreningen fick flera stora inredningsuppdrag, där Märtha Gahn var drivande, däribland inredningen av Harpsund i herrgårdsstil.
Märtha Gahn var även med och startade gruppen Verkstaden 1918, en sammanslutning av flera av dåtidens namnkunniga konstnärer, arkitekter och konsthantverkare. Deras mest uppmärksammade insats var en omskriven utställning 1921.
På Parisutställningen 1925 deltog Föreningen för Svensk Hemslöjd med bland annat mattor och bonader komponerade av Märtha Gahn. Till Stockholmsutställningen 1930 fick hon en förfrågan från Borås Wäfveri AB att komponera mönster för tryckta tyger. Det är ett tidigt exempel på samarbetet mellan en namngiven konstnär och textilindustrin med tonvikt på tryckta tyger. De sex olika mönstren på hennes tryckta tyger var både tillbakablickande mot den gustavianska stilen, men även modernt geometriska. Det var den första utställningen i Sverige som visade en avdelning med enbart maskinellt framställda textilier och den fick mycket uppmärksamhet. Märtha Gahn deltog även med möbeltyger, mattor och kyrkliga textilier för Föreningen för Svensk Hemslöjd och mattor för Kasthalls Mattfabrik i Kinna.
Efter 15 år som konstnärlig ledare för Föreningen för Svensk Hemslöjd arbetade Märtha Gahn två år som lärare och konstnär på Handarbetets Vänner, innan hon 1935 efterträdde Agda Österberg som föreståndare för Libraria Konsthantverk AB. Ateljén Libraria i Stockholm utvecklades på 1910-talet till ett företag för kyrklig textil konst. Verksamheten var knuten till Svenska kyrkans diakonistyrelse. Märtha Gahn blev kvar på Libraria fram till pensionen och under hennes tid levererades omkring 3 000 mässhakar, antependier och kormattor. Hon började även komponera och beställa egna sidenmönster och hennes största inspirationskälla var den svenska floran. Hon strävade efter att utveckla Libraria till en levande central för modern kyrklig konst och förde in en ny anda i samarbetet med olika konstnärer och hantverkare. Märtha Gahn hade redan under tiden på Svensk Hemslöjd komponerat kyrkliga textilier, bland annat en ny kormatta till Engelbrektskyrkan i Stockholm 1924. Hon ansåg att det var av stor betydelse att kyrkotextilier komponerades så att de anknöt till den lokala traditionen i olika bygder och till respektive ortskaraktär. En viktig del av Librarias verksamhet var även att laga och sätta i stånd äldre skadade och nötta kyrkliga textilier.
Märtha Gahn var även aktiv som folkbildare och skrev artiklar och höll föredrag, framför allt för olika kvinnoföreningar, om textilier och hemmens inredning. Efter pensioneringen fortsatte hon att ägna sig åt den sakrala konsten, både som rådgivare och genom att komponera kyrkliga textilier i det egna företaget Kristlig Konst i Vaxholm.
Märtha Gahn avled 1973, 82 år gammal.
