Mary Ørvig var Svenska barnboksinstitutets första chef och byggde även upp dess internationella bibliotek. Hon forskade också om litteratur för flickor.

Mary Ørvig hette från början Mary Meirowitz. Hennes föräldrar flydde från Vitryssland på grund av judeförföljelserna. De bosatte sig på Söder i Stockholm, och där föddes Mary Ørvig 1918. Det var ett bokligt bildat hem där läsande ansågs självklart och livsnödvändigt.

Mary Ørvigs ungdomstid inträffade under 1930-talet, en svår tid att förstå, säger hon själv i en intervju, ett decennium med antisemitism, arbetslöshet, fascism och nazism. För henne innebar Spanska inbördeskriget ett politiskt uppvaknande och en avsky för krig.

År 1946 reste Mary Ørvig till USA för att få den bästa bibliotekarieutbildningen. Där blev hon Bachelor of Arts 1948. Återkommen till Sverige arbetade hon en tid som bibliotekarie på Naturhistoriska riksmuseet, vars intendent var den norsk-svenske paleontologen Tor Ørvig, med vilken hon gifte sig 1948. Året därpå fick Mary Ørvig anställning vid Stockholms stadsbibliotek.

Tillsammans med sin make tillbringade Mary Ørvig år 1953 åter en tid i USA. Vid New York Public Library träffade hon en av de stora eldsjälarna och förebilderna inom biblioteksvärlden, Margaret Scoggin. Genom henne väcktes Mary Ørvigs intresse för barnlitteratur. Hon fick bland annat arbeta på ett barnbibliotek mitt i slummen i Harlem. Där ingick mjölk och bullar i budgeten, och bibliotekarierna hade tid att sitta och läsa med barnen, som ofta tillbringade hela dagen där.

Efter hemkomsten fortsatte Mary Ørvig sitt arbete på Stockholms stadsbibliotek, där hon 1956–1965 var föreståndare för olika barnavdelningar. Samtidigt gjorde hon många studieresor i Storbritannien, Irland, Västtyskland, Östtyskland, Schweiz, Holland och Tjeckoslovakien. Med tiden upplevde hon verksamheten i Sverige som alltmer deprimerande. Här minskade läsintresset bland barnen, medan det runtom i världen fanns ett skriande behov av böcker. Hon drömde ett tag om att starta bibliotek i något u-land, men hennes hälsa räckte inte till. Hon var dock oavbrutet verksam. Hon gav ut en mängd litteraturöversikter och höll föreläsningar. Hon informerade och undervisade över nationsgränserna. För svenska bibliotekarier och lärare berättade hon om hur biblioteken organiserades i andra länder, och i utländska tidskrifter som Jugendliteratur och Horn Magazine spred hon kunskap om svensk barn- och ungdomslitteratur. Hon fann också nya vägar att nå ut i samhället, som när hon i Q: yrkeskvinnors forum ger en exposé över flickbokens historia och berättar om hjältinnornas yrkesverksamhet. I Bonniers föräldrahandbok berättar hon om barns läsbehov och i Flickornas Kalender, en liten röd plastalmanacka, finner man en artikel med goda lästips, signerad Mary Ørvig.

År 1965 erbjöds Mary Ørvig att planera och leda det nystartade Svenska barnboksinstitutet, vars uppgift var att fungera som centrum för forskning om barnlitteratur. Här kom Mary Ørvigs internationella erfarenhet och många kontakter till stor nytta. Så fort man hade funnit en lokal satte hon igång att skaffa material. Alla barn- och ungdomsböcker utgivna i Sverige skulle så småningom finnas tillgängliga här, och först och främst all viktig forskning från de länder där man kommit långt inom ämnet. Hon arrangerade också samarbetskonferenser för de nordiska länderna.

Det var ingen lätt uppgift att leda institutet de första åren. De ekonomiska ramarna var snäva, och åsikterna inom styrelsen gick vitt isär om vad institutet skulle ägna sig åt. Några ledamöter, som Lennart Hellsing, ville ha mer dagsaktuell inriktning och fler aktiviteter i huset. Andra ville, liksom Mary Ørvig, arbeta mer långsiktigt och bygga upp en gedigen forskningsbas. Mary Ørvig lyckades i stort sett genomdriva sin linje. Så blev också biblioteket på Svenska barnboksinstitutet – enligt riksbibliotekarien Lars Tynell 1994 – världens främsta specialbibliotek inom området.

År 1970 blev det obligatoriskt för svenska universitet att ordna kurser i barnlitteratur, och därmed uppstod ett behov av akademisk kurslitteratur. Mary Ørvig var en av de författare som arbetade fram en kursbok, vilken senare vidareutvecklades till det omfattande verket Ord och bilder för barn och ungdom.

Efter sin pensionering 1983 kunde Mary ägna sig åt sitt speciella intresse för flickors läsning. Hon hade i tjugo års tid forskat och gjort anteckningar, och nu äntligen fick hon bearbeta detta väldiga material. Det resulterade i Flickboken och dess författare, 1988. Därmed var Mary Ørvig en av de första i Sverige som forskade om flickboken och bidrog till att höja denna kvinnliga genres status.

Mary Ørvig arbetade genom hela livet med flit och stort engagemang. Hon hade en genomtänkt syn på barnboken som brobyggare mellan nationerna och därmed en väg till fred.

Mary Ørvig avled i Täby 1993.