Olga Lanner var skulptör, målare och ädelsmed. Åren 1914–1918 drev hon en ateljéverkstad i Stockholm, där hon med sitt personliga uttryck förnyade den svenska metallkonsten.
Olga Lanner föddes 1884 i Karlstad, där hennes far var grosshandlare. Hemmet var högborgerligt och barnrikt. Olga Lanner hade åtta syskon. Vid 19 års ålder inledde hon sina konstnärliga studier vid Tekniska skolan i Stockholm, där hon var elev 1903–1906. Därefter fortsatte hon sin utbildning genom studieresor till Tyskland, Frankrike och Italien.
Mycket tyder på att Olga Lanner tidigt kom i kontakt med konstnärerna och hantverkarna i den så kallade Rackstadkolonin vid sjön Racken norr om Arvika i Värmland. Hon var själv bosatt i Arvika en tid och knöt då värdefulla kontakter, framför allt med mästersmeden Petter Andersson, mera känd som Petter på Myra. Han har utfört ett flertal av de arbeten som Olga Lanner har komponerat i smidesjärn.
Olga Lanner hör till de kvinnliga pionjärerna inom svensk smideskonst. Hon inledde sin konstnärsbana som ädelsmed och arbetade gärna med silver i kraftfulla former. Redan 1909, då svensk jugend nådde sin höjdpunkt, deltog hon i Svenska Slöjdföreningens utställning på Djurgården. På Arvika-utställningen 1911 ställde hon bland annat ut ljusstakar av smidesjärn samt smycken av koppar och silver som var utförda i hennes egen verkstad. I Nationalmuseums samlingar finns ett par exempel på Olga Lanners silverarbeten, däribland en rund brosch från 1913 gestaltad som ett spindelnät med fyra fångade flugor. I sina smycken uttryckte hon sig i en personligt utformad jugendstil, vilket få andra svenska smyckekonstnärer gjorde vid den tiden.
År 1914 startade Olga Lanner ateljéverkstaden Smideskonst, med smide och ciselering som specialitet, på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Samma år invigdes Engelbrektskyrkan i Stockholm, ritad av arkitekt Lars Israel Wahlman. För att få hjälp med utsmyckningen av kyrkans interiör vände sig arkitekten till Olga Lanner. Hon komponerade då Engelbrektskyrkans originella altaruppsats: sju fristående cirkelformade silverskivor på fot med ciselerade motiv ur Johannes uppenbarelse (1:7). Silversköldarna på altaret dolde ursprungligen armaturer. Hon har även komponerat kyrkans fyra golvkandelabrar av smidesjärn med förgylld dekor och plats för nio ljus i varje.
Olga Lanner ställde också ut på Baltiska utställningen i Malmö 1914 och på världsutställningen i San Francisco 1915. Hon drev företaget Smideskonst under krigsåren 1914–1918 och sysselsatte omkring 15 arbetare. Förutom utsmyckningarna i Engelbrektskyrkan har hon utformat armaturen till kraftstationerna i Porjus, Trollhättan och Älvkarleby. Olga Lanner var dock främst verksam som skulptör. Hon arbetade med både friskulptur och porträttskulptur, däribland ett porträtt av konstnären Hanna Pauli. Under arbetet med friskulpturen Mr G. som tennisspelare satt kung Gustav V modell för henne.
År 1938 debuterade Olga Lanner som målare på Konstnärshuset i Stockholm och fick då blandad kritik. Hon brukade därefter delta med måleri på Sveriges allmänna konstförenings utställningar. Motiven fann hon oftast i Stockholm.
Olga Lanner levde och verkade på Mäster Samuelsgatan 56 B i Stockholm i närmare 50 år, till sin död. I fotoboken Klara: En stadsdel i förvandling, 1957, har författaren Per Wästberg tecknat ett porträtt av Olga Lanner. Hon skildras som ett stort original ”i en av stadens vackraste ateljéer”. Där framlevde hon sina dagar i ett bohemiskt hem präglat av högre stånd, tropiska växter samt många levande och uppstoppade djur. Idag minns man Olga Lanner främst för hennes kraftfulla och personligt utformade metallkonst.
Olga Lanner dog i Stockholm 1961. Hon är begravd på Västra kyrkogården i Karlstad.
