Ruth Stjernstedt var en av de första kvinnliga advokaterna i Sverige.

Ruth Stjernstedt föddes i Hvena församling i Hultsfred år 1879. Hon var dotter till socialistagitatorn Kata Dalström, känd som författare, politiker och folkbildare, och hennes man Gustaf Dalström som var civilingenjör. Ruth Stjernstedt flyttade åtskilliga gånger under barndomen. I samband med att familjen återvände till Småland år 1893 valde föräldrarna att låta Ruth Stjernstedt, som ansågs ha läshuvud, studera och bo på Franska skolan i Stockholm. Hon genomförde mogenhetsexamen som privatist år 1897 och studerade därefter medicin under åren 1898–1900 vid Uppsala universitet. År 1901 gifte hon sig med advokaten och friherren Georg Stjernstedt. Hon födde under äktenskapet tre barn. Först 1916, när hon var 37 år gammal, började Ruth Stjernstedt läsa juridik vid Stockholms högskola. Hon hade i samband med första världskriget och sin mans inkallelse insett att en kvinna var tvungen att kunna försörja sig själv och sina barn. I december 1921 tog hon sin juris kandidatexamen med mycket goda betyg.

Efter juridikstudierna började Ruth Stjernstedt arbeta på Georg Stjernstedts advokatbyrå. Det var ett väl övervägt beslut att hon inte skulle ha tingstjänstgöring. Både hon själv och hennes man ansåg att det inte skulle fungera med tre barn hemma och de långa resorna mellan bostaden på Lidingö och något av de tingshus som fanns i närheten av Stockholm. Under några år var hon sålunda, med sina egna ord, "springflicka" på sin mans byrå.

Ruth Stjernstedt var mycket engagerad i familjerättsliga frågor och författade två böcker på området, Makars rätt i äktenskapet, 1923, och Om adoption, 1925. År 1926 blev hon advokat då hon som den fjärde kvinnan antogs som medlem av Sveriges advokatsamfund. Ruth Stjernstedt fann arbetet som advokat både intressant och spännande men också ansvarsfyllt och påfrestande. I ett uppmärksammat fall om ärekränkning försvarade hon den syndikalistiska tidningen Arbetaren.

Ruth Stjernstedt var under senare delen av sitt liv engagerad i många föreningar, flera med inriktning på att förbättra kvinnors ställning. Bland annat var hon medlem i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) och ledamot av Fredrika-Bremer-Förbundets arbetsutskott. Hon var också engagerad i Akademiskt bildade kvinnors förening. Genom sitt ordförandeskap i Svenska kvinnoföreningarnas radiokommitté 1933–1944 verkade hon för att även kvinnors uppfattningar skulle ges möjlighet att påverka detta vid tiden nya mediums utveckling. I Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté, en organisation med uppgift att ta emot och fördela kvinnors frivilliginsatser, var hon ordförande 1938–1946. Kommittén samlade organisationer från olika åsiktsläger i försvarsfrågan, och hade en betydande verksamhet med 800 000 kvinnor registrerade för tjänstgöring år 1939. Ruth Stjernstedt var försvarsvänlig och betecknade sig själv som "kanonkvinna". Politiskt tillhörde hon Folkpartiet och var under en period ledamot av arbetsutskottet i partiets kvinnoförbund.

Under större delen av sitt liv var Ruth Stjernstedt bosatt på Lidingö. Hon avled den 3 november 1954 och är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Solna.