Sigrid Gustafsdotter Banér var riksrådsdotter och donator.
Sigrid Gustafsdotter Banér föddes på Djursholms slott i Uppland in i en av rikets äldsta bördsadelsläkter med anor från medeltiden. Hon var dotter till riksrådet och ståthållaren Gustav Axelsson Banér och Kristina Sture. Sigrid Banér var det nionde barnet i en syskonskara av fjorton. Två systrar och två bröder dog i späd ålder.
Såsom tillhörande högadeln var familjen tätt sammanvävd med rikets politiska elit. Fadern Gustav Banér var en av de fem adelsmän som dömdes till döden och avrättades vid Linköpings blodbad 20 mars 1600. Då var Sigrid Banér endast åtta år gammal. Det har ibland hetat att det är Sigrid Banér som är författaren till den unika vittneskildringen av de dödsdömdas sista natt inför avrättningarna i Linköping, som ofta citerats. Författaren är dock sannolikt hennes äldre syster Anna Banér, som vid händelsen var 15 år. Inte desto mindre ska Sigrid Banér ha varit "läsgirig" och intresserat sig för sin familjs historia och även vurmat för och värnat om sina syskonbarns utbildning.
År 1653 skänkte Sigrid Banér två frälsehemman för att inrätta ett stipendium att sökas av teologistudenter vid Uppsala akademi. Stipendiet finns ännu kvar som Banérs stipendium och utdelas årligen till behövande teologistudenter.
Sigrid Banér gifte sig aldrig. Hon försörjdes av sin mor Kristina Sture. När modern dog 1618 levde Sigrid Banér hos släktingar, huvudsakligen hos sin syster Anna Banér. Anna Banér dog 1656 och vid den tiden förefaller Sigrid Banér ha levt i Stockholm. Sigrid Banér är sannolikt den person som fått ge namn åt Jungfrugatan på Östermalm i Stockholm. Gatunamnet förekommer första gången 1655 som "Jungrufrugrenden". Året före sin död står Sigrid Banér som tomtägare till kvarteret Jungfrun, mellan nuvarande Jungfrugatan och Sibyllegatan respektive Linnégatan och Kommendörsgatan på Östermalm i Stockholm. Hon ägde även en trädgård nära torget och Hedvig Eleonora kyrka, "Wälb. Jungfru Sigrid Baners trädgård".
Sin sista tid levde Sigrid Banér hos sin bror Per Banérs dotter Margareta på slottet Biby i Gillberga socken, nuvarande Eskilstuna kommun, där hon avled i oktober 1669.
