Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Sigrid Banér (Sigrid Gustafsdotter Banér)

1592-01-171669-10-22

Donator

Sigrid Gustafsdotter Banér var riksrådsdotter och donator.

Sigrid Gustafsdotter Banér föddes på Djursholms slott i Uppland in i en av rikets äldsta bördsadelsläkter med anor från medeltiden. Hon var dotter till riksrådet och ståthållaren Gustav Axelsson Banér och Kristina Svantesdotter Sture. Sigrid Banér var det nionde barnet i en syskonskara av fjorton. Två systrar och två bröder dog i späd ålder.

Såsom tillhörande högadeln var familjen tätt sammanvävd med rikets politiska elit. Fadern Gustav Banér var en av de fem adelsmän som dömdes till döden och avrättades vid Linköpings blodbad 20 mars 1600. Då var Sigrid Banér endast åtta år gammal. Det har ibland hetat att det är Sigrid Banér som är författaren till den unika vittneskildringen av de dödsdömdas sista natt inför avrättningarna i Linköping, som ofta citerats. Författaren är dock sannolikt hennes äldre syster Anna Banér, som vid händelsen var 15 år. Inte desto mindre ska Sigrid Banér ha varit "läsgirig" och intresserat sig för sin familjs historia och även vurmat för och värnat om sina syskonbarns utbildning.

År 1653 skänkte Sigrid Banér två frälsehemman för att inrätta ett stipendium att sökas av teologistudenter vid Uppsala akademi. Stipendiet finns ännu kvar som Banérs stipendium och utdelas årligen till behövande teologistudenter.

Sigrid Banér gifte sig aldrig. Hon försörjdes av sin mor Kristina Sture. När modern dog 1618 levde Sigrid Banér hos släktingar, huvudsakligen hos sin syster Anna Banér. Anna Banér dog 1656 och vid den tiden förefaller Sigrid Banér ha levt i Stockholm. Sigrid Banér är sannolikt den person som fått ge namn åt Jungfrugatan på Östermalm i Stockholm. Gatunamnet förekommer första gången 1655 som "Jungrufrugrenden". Året före sin död står Sigrid Banér som tomtägare till kvarteret Jungfrun, mellan nuvarande Jungfrugatan och Sibyllegatan respektive Linnégatan och Kommendörsgatan på Östermalm i Stockholm. Hon ägde även en trädgård nära torget och Hedvig Eleonora kyrka, "Wälb. Jungfru Sigrid Baners trädgård".

Sin sista tid levde Sigrid Banér hos sin bror Per Banérs dotter Margareta på slottet Biby i Gillberga socken, nuvarande Eskilstuna kommun, där hon avled i oktober 1669.


Annika Sandén



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Sigrid Banér, www.skbl.se/sv/artikel/SigridBaner, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Annika Sandén), hämtad 2018-12-18.




Övriga namn

    Övrigt:
    Alternativ namnform: Gustafsdotter Banér, Sigrid


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Kristina Sture Svantesdotter
  • Far: Gustav Banér Axelsson
  • Syster: Margareta Banér
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet,


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Socialt och filantropiskt arbete


Bostadsorter

  • Födelseort: Djursholm
  • Rosersberg
fler...


Källor

Litteratur
  • Stahre, Nils-Gustaf, Stockholms gatunamn, 3., utök. och rev. uppl., Stockholmia, Stockholm, 2005

Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur
  • Scheutz, Lisbet, Berömda och glömda Stockholmskvinnor: 7 stadsvandringar, Trevi, Stockholm, 1995

  • Norrhem, Svante, Kvinnor vid maktens sida: 1632-1772, Nordic Academic Press, Lund, 2007

  • Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Prisma, Stockholm, 2005