Sigrid Eskilsdotter (Banér) var en av Sveriges mest betydande kvinnor inom högadeln från mitten av 1400-talet till början av 1500-talet. Hon och hennes familjekrets stod i centrum för den politiska och militära oron under denna period, och genom sina släktförbindelser kom hon att spela en viktig roll i svensk historia.
Sigrid Eskilsdotters födelseår är okänt. Med största säkerhet föddes hon i mitten av 1400-talet, möjligen på Lindholmens gård i Orkesta socken i Uppland. Fadern Eskil Isaksson tillhörde den släkt som senare skulle kalla sig Banér. Han var riksråd, riddare och häradshövding. Modern Cecilia Haraldsdotter, som i samband med giftermålet i juli 1441 erhöll Venngarns slott i morgongåva, tillhörde släkten Gren. Hon var brorsdotter till riksrådet Magnus Gren, en av 1400-talets mest framträdande svenska frälsemän, som ofta befann sig i opposition mot kung Karl Knutsson (Bonde) och dennes krets. Cecilia Haraldsdotter levde ännu 1465, men dödsåret är okänt. Eskil, som gifte om sig efter hennes död, var i livet så sent som 1481; arvet efter honom skiftades mellan Sigrid och hennes bror Knut år 1488.
Till följd av sin börd blev Sigrid Eskilsdotter föremål för den typ av äktenskapsplanering som var gängse bland frälsefolk i senmedeltidens Sverige. Hon bortgiftes den 15 januari 1475 med riksrådet och häradshövdingen Måns Karlsson (Eka) och fick i äktenskapet två överlevande barn, Cecilia och Trotte. Måns avled någon gång mellan 1484 och 1487. Sistnämnda år gifte Sigrid Eskilsdotter om sig med Nils Eriksson (Gyllenstierna) och fick med honom dottern Kristina. Genom dessa barn blev Sigrid Eskilsdotter direkt länkad till den högsta politiska ledningen i Sverige under en av de oroligaste tiderna i landets historia.
Sigrids son Trotte var en av de svenska herremän som under åren efter 1501 kraftigast motsatte sig unionsmonarkin under kung Hans och därför betraktades med stor fientlighet av denne. Trotte blev riddare och riksråd, utsågs senast 1506 till herre till Stegeborgs slott och län och ledde ett plundringståg till Skåne 1508. Han avled 1512 och undkom det dödsstraff för majestätsbrott som kung Hans hade låtit döma honom till redan år 1505. Trottes syster Cecilia Månsdotter gifte sig med Erik Johansson (Vasa), även han riksråd och även han dömd till döden av kung Hans 1505. Trottes och Cecilias halvsyster Kristina Nilsdotter Gyllenstierna gifte sig 1511 med den blivande riksföreståndaren Sten Sture den yngre. Hon gjorde en stor insats genom sitt tappra försvar av Stockholms slott år 1520, sedan maken dött av krigsskador.
Sigrid Eskilsdotter blev änka för andra gången 1595 och gifte inte om sig. Under de decennier som följde var hon huvudsakligen bosatt på Lindholmen. Hennes liv tog en våldsam vändning i november 1520, sedan hon bevistat Kristian II:s kröning till svensk kung i Stockholm. I samband med Stockholms blodbad, där svärsonen Erik Johansson och andra frälsemän halshöggs, blev hon själv fängslad. Detta faktum visar att Sigrid Eskilsdotter betraktades som en betydande politisk spelpjäs i sin samtid. Liksom dottern Kristina dömdes hon till döden. Avrättningen verkställdes aldrig; däremot beslöts att Sigrid Eskilsdotters egendom skulle konfiskeras. Tillsammans med döttrarna Cecilia och Kristina fördes hon till Köpenhamn, där kvinnorna och flera av deras släktingar 1521 sattes i fängsligt förvar i Blåtårn, ett fängelsetorn i stadens slott. Cecilia avled i pesten ett år senare, men både Sigrid och Kristina blev till slut frigivna, modern 1523 och dottern 1524.
Vid återkomsten till Sverige hade Cecilias son (det vill säga Sigrid Eskilsdotters dotterson) Gustav Eriksson blivit Sveriges härskare, riksföreståndare 1521 och två år senare den förste kungen av dynastin Vasa. Själv tycks emellertid inte Sigrid Eskilsdotter ha gjort något ytterligare avtryck i den politiska historien. Sigrid Eskilsdotter avled 1527, antingen på Venngarns slott i Uppland eller på Gäddeholm (nuvarande Tureholm) i Södermanland. Hon skall enligt uppgift ha blivit begravd i nuvarande Trosa lands kyrka.
