Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Sigrid Svantesdotter Sture

1538-12-131613-05-16

Adelskvinna, häradshövding, poet

Sigrid Sture var en välbärgad och politiskt inflytelserik adelsdam under 1500-talets andra hälft. Hon är känd för att formellt ha varit häradshövding och för att ha skildrat sitt och familjens liv ur ett självbiografiskt perspektiv.

Sigrid Sture var äldsta barnet i Märta Leijonhufvuds och Svante Stures stora barnaskara. Hon växte upp i samhällets absoluta toppskikt. Inga säkra uppgifter finns om hennes utbildning eller bostadsorter. Rimligtvis fick hon för sin rang en passande privat undervisning och likt andra högadliga familjer varvades bosättningen mellan de gods och herresäten som fanns i familjens ägo.

Giftermålet 1562 med Ture Pedersson Bielke, som också hörde till samhällseliten, försäkrade henne om att bli kvar på denna nivå. Eftersom maken var 30 år äldre begränsades antalet barnafödslar till fem. Då maken dog 1577 blev hon ensam med de fem barnen varav de bägge äldsta, Katarina och Erik, var 14 respektive 13 år. Försörjningsmässigt var hon väl rustad som arvsberättigad i den välbärgade släkten Sture; när det gällde ränteinkomster tillhörde hon de tio främsta bland de adliga godsägarna.

I samband med makens frånfälle övertog Sigrid Sture hans ämbete som häradshövding i Stranda härad i östra Småland. I normalfallet innehades den positionen endast av män. Enligt historikern Bo Eriksson var det ett skäl till att Sigrid Sture bara till namnet innehade positionen och att den praktiska utövningen sköttes av vikarierande män. Likväl var hennes inflytande på orten inte obetydligt.

Släkten Sture var politiskt ansatt under 1560-talet och Sigrid Sture förlorade två av sina bröder i de så kallade Sturemorden 1567. Fram emot sekelskiftet 1600, då kulmen nåddes i stridigheterna mellan hertig Karl och kung Sigismund, drabbades släkten på nytt. Rättegången i Linköping år 1600 och efterföljande avrättningar innebar förlust av nära anförvanter. I en dikt som bevarats, vilken historikern Jan Samuelsson anser vara författad av Sigrid Sture, skildrar hon de olyckor som drabbat släkten genom åren. Diktens perspektiv är självbiografiskt och Samuelsson menar att aktstycket torde vara den äldst bevarade självbiografin som författats av en kvinna.

Sigrid Stures dikt har släkten i fokus men bär också den politiska krönikans drag. Erik XIV:s regim skildras i förskräckta ordalag. Samtidigt gav hon uttryck för sin personliga sorg och bedrövelse, inte minst när hon skildrar dödsfallen inom familjen. Mot slutet av dikten redogjorde hon för den trötthet ett långt och mödosamt liv hade resulterat i. De personliga olyckor som vederfarits Sigrid Sture frammanade en längtan efter evig vila:

Gud vari allom oss nådig och blid,
än tröstar mig, kan jag ej förtiga
jag hoppas härefter att längre ej leva,
ty jag tröttas nu både av ålder och sorg,
mycken tunga jag haver prövat i 60 år
jag tror och att denna tidens plåga,
bliver mig vedergällen med ärans krona
(Ur Bo Eriksson, Sturarna: Makten, morden, missdåden, Stockholm 2017)

Sigrid Sture avled 15 år senare, i maj år 1613.


Maria Sjöberg


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Sigrid Svantesdotter Sture, www.skbl.se/sv/artikel/SigridSture, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Maria Sjöberg), hämtad 2020-07-04.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Märta, kallad kung Märta, Eriksdotter Leijonhufvud
  • Far: Svante Sture d.y.
  • Syster: Magdalena, kallad Malin, Svantesdotter Sture
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Ståndsmässig uppfostran


Verksamhet

  • Yrke: Godsägare, häradshövding


Bostadsorter

  • Födelseort: Mörkö socken
  • Mörkö socken


Källor

Litteratur
  • Eriksson, Bo, Sturarna: makten, morden, missdåden, Norstedts, [Stockholm], 2017



Vidare referenser

Arkiv
  • Bielkesamlingen, Riksarkivet, Marieberg

Litteratur
  • Bielke, Nils, 'Till Bielkekåsornas genealogi', Fataburen, 1965, s. 15-42 (Hämtad 2019-11-21)

  • Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Prisma, Stockholm, 2005

  • Samuelson, Jan, 'Att vinna ärans krona: en 1500-talskvinna skriver om sitt liv', Tid och tillit : en vänbok till Eva Österberg, S. 139-[163], 424-426, Atlantis, Stockholm, 2002

  • Tegenborg Falkdalen, Karin, Vasadrottningen: en biografi över Katarina Stenbock 1535-1621, Historiska media, Lund, 2015

  • Tegenborg Falkdalen, Karin, Vasadöttrarna, Historiska media, Lund, 2010