Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Sofia Mathilda Svensson

1873-11-111923-07-08

Lärare, politiker

Sofia Svensson var folkskollärare och fackligt, politiskt och socialt mycket aktiv. Hon var den första kommunisten i Göteborgs stadsfullmäktige och Göteborgs första avlönade kvinnliga barnavårdsman.

Sofia Svensson föddes 1873 i Tvååker i Halland, som dotter till hemmansägaren Sven Andersson och Lena Johanna Bengtsdotter. Familjen var stor. I faderns två äktenskap, där Sofia Svensson föddes i det andra, föddes elva barn. Sofia Svensson tog först småskollärarexamen i Halmstad 1893, och därefter folkskollärarexamen i Skara 1903. Behörighet för ordinarie anställning i högre folkskola fick hon 1916. Hon arbetade som biträdande lärare i Rolfstorp 1894–1899, som ordinarie lärare i Karlstad 1905–1907 och i Göteborg 1907–1923.

I Göteborg arbetade Sofia Svensson som folkskollärare på Nordhemsskolan och i Göteborgs högre folkskola. I lärargärningen kom hennes sociala engagemang till uttryck bland annat när det gällde insatser för barnbespisning och barnbeklädnad, och hon var en av de ledande inom skoldistriktets barnbeklädnadssällskap. Mer kontroversiellt var hennes förslag om att ämnet sexualhygien skulle införas i skolan, och att lärare skulle utbildas för att undervisa i detta.

Sofia Svensson var verksam i Sveriges Folkskollärarinneförbund (SF), ett fackförbund som bildades för att driva igenom jämställda arbetsvillkor som till exempel lika lön för manliga och kvinnliga lärare. Hon var sekreterare i Göteborgs folkskollärarinneförening, och blev invald först som suppleant och sedan som ordinarie ledamot i centralstyrelsen för SF år 1922. Praktiskt bidrog hon bland annat med korrekturläsning och distribution av förbundets tidning Lärarinneförbundet som trycktes i Göteborg. Inför valet till centralstyrelsen 1922, då Sofia Svensson valdes till ordinarie ledamot, förekom visst ifrågasättande av henne med hänvisning till att hon var kommunist.

Sofia Svensson var en förgrundsgestalt inom arbetarrörelsen i Göteborg. Hon var först socialdemokrat, men från 1916 tog hon ställning för vänsteroppositionen. När den nya arbetarekommunen bildades i Göteborg 1917, valdes hon in i styrelsen som enda kvinna. År 1922 stod Sofia Svensson som första namn på Sveriges kommunistiska partis vallista för andra kretsen, och hon blev invald till Göteborgs fullmäktige. Det var första gången en kvinna placerats så högt upp på valsedel i Göteborg. Kort därefter valdes även hennes partikolleger Martin Andersson och Viktor Svensson in. Sofia Svensson och de andra två kommunisterna inträdde i fullmäktige 1923. Hennes första inlägg gällde skolfrågan. Hon hade också uppdrag på socialdemokratiska möten, som till exempel kvinnomöten. Områden där hennes åsikter överensstämde med den socialdemokratiska vänsterns var antimilitarism, jämställdhet och rusdrycksförbud.

Sofia Svensson bodde i en relativt stor lägenhet på Övre Husargatan 21 i Göteborg, men levde som ogift och använde sin lägenhet för social verksamhet. Hon hade kommunala uppdrag, först som kretsombud för barnavårdsnämnden, sedan utsågs hon till barnavårdsman. Uppdrag kopplade till detta var att se till att barnens börd fastställdes, samt att de tillförsäkrades underhållsbidrag. Som barnavårdsman hade hon som mest ansvar för cirka 250 barn. Hon tog också själv hand om barn som hade det svårt, enligt mantalslängden hade hon 1922 fyra barn boende hos sig. Sofia Svensson satt även i styrelsen för Lingatan vid Gullmarsfjorden, vilket var ett skyddshem för flickor.

Sofia Svensson var engagerad i rösträttskampen och suppleant i centralstyrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) samt styrelseledamot i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) i Göteborg.

I dagspressen skämtades det om att Sofia Svensson stod skriven som folkskollärare, det vill säga att hon hade en manlig titel. Enligt en journalist kallade sig Sofia Svensson vid ett möte konsekvent för herr Sofia Svensson. Enligt journalisten förklarade Sofia Svensson användningen av herr med: ”jag är lika mycket herr som någon ynklig karlslok, ty herr är ingen titel rätt och slätt, utan ett uttryck för att man är sin egen, att man härskar, och jag härskar över mitt hem och min klass lika mycket som mina kollegor”. I protokoll skrivna av henne själv har hon emellertid använt beteckningen ”fröken Sofia Svensson”. Sofia Svensson har även senare titulerats ”herr”, exempelvis vid ett jubileumsfirande och kongressinledning för Vänsterpartiet kommunisterna. Vid detta tillfälle framträdde en kvinnlig sånggrupp under namnet ”Herr Sofia” i ett sångspel om Sofia Svensson.

Sofia Svensson dog några månader innan hon fyllde 50 år. Hon blev sjuk 1923, avled i Göteborg 1923. Hon är begravd i Tvååker.


Sofia Persson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Sofia Mathilda Svensson, www.skbl.se/sv/artikel/SofiaSvensson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Sofia Persson), hämtad 2018-12-17.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Lena Johanna Andersson, född Bengtsdotter
  • Far: Sven Andersson
  • Bror: Anders Svensson
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Halmstad: Lärarutbildning, småskollärare
  • Yrkesutbildning, Skara: Lärarutbildning, folkskollärare


Verksamhet

  • Yrke: Biträdande lärare
  • Yrke: Folkskollärare
  • Yrke: Folkskollärare, Nordhemsskolan och Göteborgs högre folkskola
fler...


Kontakter

  • Kollega: Martin Andersson
  • Kollega: Viktor Svensson
  • Kollega: Adèle Wetterlind
fler...


Organisationer

  • Sveriges Folkskollärarinneförbund (SF)
    Medlem, fr o m 1922 styrelseledamot
  • Göteborgs folkskollärarinneförening
    Medlem, sekreterare
  • Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb
    Medlem
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Tvååker
  • Tvååker
  • Halmstad
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
Uppslagsverk
  • Fahl, Magnus (red.), Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962. 2, Biografisk matrikel, Göteborg, 1963

  • Johnsson, Olof, Göteborgs stadsfullmäktige 1913-1937: [Porträttmatrikel], [Stadsfullmäktige], Göteborg, 1938



Vidare referenser