Sophie Brahe var en av sin tids mest lärda kvinnor, verksam inom astronomi, astrologi, alkemi, medicin, trädgårdskonst och genealogi.
Sophie Brahe föddes 1556 eller 1559 på godset Knutstorp, några mil öster om Helsingborg i dåvarande Danmark. Föräldrarna Otte Thygesen Brahe och Beate Clausdatter Bille tillhörde den förnämsta danska högadeln, och Sophie Brahe var yngst av 12 syskon, varav nio överlevde spädbarnstiden.
Sophie Brahe undervisades i hemmet medan hennes äldre bror Tycho Brahe studerade vid universiteten i Köpenhamn och Leipzig. Avsikten var att han skulle studera juridik och förberedas för en karriär som statsråd och krigare, men han hängav sig i stället åt astronomi. När han återvände till Knutstorp 1571 var systern i 14-årsåldern. Hon smittades av broderns intresse och han i sin tur häpnade över den unga flickans fallenhet för naturvetenskap.
Tycho Brahe inrättade ett laboratorium på sin farbror Sten Billes gods Herrevadskloster där han ägnade sig åt alkemiska experiment och astronomiska observationer. Sophie Brahe deltog i arbetet som hans lärling och assistent. Hon var troligen med och observerade den ”nya stjärna” som Tycho Brahe upptäckte i stjärnbilden Cassiopeia 1572. Tycho Brahe publicerade sina iakttagelser i boken De nova stella 1573 och hans till viss del banbrytande rön gjorde honom berömd i vetenskapliga kretsar över hela Europa.
År 1579 gifte sig Sophie Brahe med adelsmannen Otte Andersen Thott, befälhavare på citadellet i Landskrona och ägare till godset Eriksholm (nuvarande Trolleholms slott) i Skåne. Året efter bröllopet föddes sonen Tage som blev parets enda barn. När Otte Thott dog efter nio års äktenskap utsågs Sophie Brahe till förvaltare av Eriksholm för sin minderåriga sons räkning. Den trädgård hon anlade kring slottet hade enligt broderns redogörelse ”knappast sin like i dessa nordliga delar av världen”. Sophie Brahe importerade ovanliga växter och var till exempel den första kända person som planterade tulpanlökar i Danmark. I parken odlades även medicinalväxter av vilka Sophie Brahe framställde läkemedel som hon delade med sig av till fattiga människor i bygden. På ägorna inrättade hon också ett laboratorium för alkemiska experiment.
Sophie Brahe ägnade sig även åt astrologi. Konsten att ställa horoskop utifrån stjärnornas läge krävde omfattande matematiska kunskaper och betraktades vid den här tiden som en seriös vetenskap som gick hand i hand med astronomin. Brodern Tycho Brahe har berättat att han försökte avråda sin syster från att ägna sig åt stjärntydning med motiveringen att konsten var för komplicerad för kvinnor: ”Men hon, som har ett oböjligt sinne och så stor självsäkerhet att hon i andliga angelägenheter inte någon gång står tillbaka för männen, kastade sig tvärtemot så mycket ivrigare över studierna och lärde sig på kort tid på egen hand astrologins grunder, dels från latinska författare som hon på egen bekostnad lät översätta till danska, dels utifrån tyska författare i ämnet.”
Som änka vistades Sophie Brahe långa perioder på ön Ven i Öresund där Tycho Brahe hade inrättat observatoriet Stjärneborg. Hon deltog i kretsen av gästande vetenskapsmän från hela Europa som gjorde astronomiska observationer och utförde alkemiska experiment. Bland forskarna fanns en alkemist som hette Erik Lange. Han och Sophie Brahe blev förälskade och förlovade sig 1590. Sophies Brahes släktingar opponerade sig mot förhållandet, men som änka var hon fri att fatta sina egna beslut. Lange var visserligen adlig, men han var besatt av idén att framställa guld och hade slösat bort hela sitt arv på fruktlösa experiment.
Samma år som paret förlovade sig sattes Erik Lange i arrest i Köpenhamn för sina obetalda skulder och när han släpptes ut valde han att fly utomlands för att undkomma sina fordringsägare. Det kom att dröja nio år innan Sophie återsåg sin trolovade och tolv år innan de äntligen kunde gifta sig år 1602.
Paret gifte sig i staden Eckernförde i Schleswig-Holstein. Redan under förlovningstiden hade Sophie Brahe skickat pengar till den utfattige Erik Lange, och äktenskapet kom att präglas av ekonomiska bekymmer. I ett brev berättade Sophie Brahe att hon inte ens hade ett par hela strumpor att sätta på sig och några kvinnliga släktingar på besök gav henne pengar för att lösa ut Erik Langes kläder från pantbanken. Under ett tiotal år levde paret i olika nordtyska städer men Sophie Brahe lämnades ofta ensam eftersom Lange ständigt var på resande fot. I ett brev berättade hon att hon fick tiden att gå genom att ”skriva, studera och destillera”.
Efter Tycho Brahes död i Prag 1601 finns det få källor som berättar om Sophie Brahes liv. Det är känt att Erik Lange dog senast 1615. Därefter finns det inga uppgifter om Sophie Brahe förrän 1623. Då var hon bosatt i Helsingör och hade färdigställt en 900 sidor lång handskrift som beskriver släktbanden mellan en rad danska adelsätter. Boken finns bevarad på Universitetsbiblioteket i Lund och innehåller även historiska krönikor, anekdoter och uppgifter om heraldiska vapen. En fransk ambassadör på besök i Helsingör 1635 berättade att han på promenad i staden mött ”Tychos syster, en 70-årig kvinna, vilken liksom han inom de matematiska vetenskaperna skall äga de vidsträcktaste kunskaper”. Gatan där Sophie Brahe bodde i Helsingör bär numera hennes namn.
Sophie Brahe dog i Helsingör 1643. Sonen Tage lät begrava henne i det Thottska gravkapellet vid Torrlösa kyrka, nära Eriksholm. Den gamla kyrkan revs och ersattes av en ny 1844. På 1860-talet raserades även gravkapellet, sarkofagerna förstördes och kvarlevorna återbegravdes på omärkt plats på kyrkogården.
