Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Stina (Sophie) Hagman

1758-12-311826-05-06

Balettdansös, kunglig mätress

Anna Stina (Sophie) Hagman var balettdansös vid Kungliga Operan och offentlig mätress till hertig Fredrik Adolf.

Sophie Hagman föddes 1758 i Eskilstuna och var dotter till Peter och Elisabet Hedman. De hade även döttrarna Christina Catharina och Elisabet. År 1754 erhöll fadern borgerskap i staden. År 1762 flyttade familjen från Eskilstuna till Lovön i Stockholm. I huvudstaden arbetade fadern hos svågern Anders Erling, vilken var verksam som skeppstimmerman. År 1766 föddes Sophie Hagmans bror Carl Peter Hagman och drygt ett år senare avled modern Elisabet i cancer. Samma år gifte Peter Hagman om sig med pigan Christina Wigren. Både hon och Peter Hagman dog 1772. Därmed var Sophie Hagman föräldralös, endast 13 år gammal. Till en början fick hon bo hos Anders Erling. Någon gång mellan 1772 och 1775, då hon debuterade på scenen, ska hon ha tagit tjänst som barnflicka hos sångerskan vid den italienska operan vid hovet, Gasparine Becheroni och hennes make, den franska balettmästaren Louis Gallodier. Det var troligen i det hushållet som Sophie Hagman lärde sig att tala franska och blev bekant med Stockholms teaterliv.

Sophie Hagmans karriär som balettdansös var inte särskilt lång. Den 24 april 1775 dansade hon i Pierre de La Gardes balett Aeglé och 1776 i operan Aline, drottning av Golconda av Francesco Antonio Uttini. År 1778 kallades hon fortfarande figurantska, det vill säga dansös, vid Kungliga Operan. Troligen inleddes hennes relation med hertig Fredrik Adolf kring 1778, eftersom hon då slutade som dansare. Ett år senare bodde hon med hertigen på Kina slott vid Drottningholm. Året därpå, i januari 1780, presenterades hon på Gripsholm för kronprinsen, den blivande Gustaf III.

Många källor beskriver att Sophie Hagman hamnade i skuggan av hertigen, men det är svårt att belägga sanningshalten. Källorna är dock samstämmiga när det gäller samtidens uppfattning om henne. Hon beundrades av många, och hennes omdöme, hennes känsla för etikett och det passande samt hennes förmåga att konversera och underhålla ingöt respekt hos alla. Även hennes skönhet ska ha väckt uppseende. Uppgifter om hennes inflytande på hertigen är få och handlar framför allt om hennes lugnande inverkan.

År 1780 blev hertig Fredrik Adolf förälskad i Margareta Lovisa Wrangel. Han fick tillstånd att gifta sig med henne men tröttnade snart och avbröt relationen. I stället återvände han till Sophie Hagman. I februari 1787 fick de en dotter, som döptes till Sophia Fredrica. I födelseboken finns inte föräldrarnas namn med, men hertigen liksom Sophie Hagman står angivna som faddrar tillsammans med kammarherre greve Adolf Piper, riddaren Per Reinhold Tersmeden, greve Carl Posse, riddaren Per Sparre och professor Schulzenheim. Ytterligare uppgifter om flickan saknas och antagligen avled hon strax efter födelsen. År 1793 bröt Sophie Hagman och Fredrik Adolf sitt förhållande. Hon hade under sin tid tillsammans med hertigen erhållit Såby i Fröstuna och Vappersta i Vagnhärad, nära Tullgarn där hon tillbringat mycket tid med hertigen. Hon köpte även fastigheter i Stockholm, framför allt på Norrmalm. Hon fick en pension från hovet som hon kunde leva på fram till sin död.

Sophie Hagman ska, enligt det samtida skvallret, ha haft förhållanden med andra män både samtidigt som hon och hertigen var ett par och efter det att de hade avslutat sin relation. Efter uppbrottet från hertigen reste hon en del i Danmark och Frankrike. Från och med sekelskiftet 1800 bodde hon på Regeringsgatan tillsammans med sin syster Elisabet Bjurström och hennes tre barn, Sophie, Augusta och Petter. Augusta Bjurström blev senare skolledare och i Stockholm grundade hon en pension där kvinnor fick utbildning.

Under sina sista år var Sophie Hagmans umgänge livligt och hennes sociala ställning ansedd. Hon umgicks med Johan Tobias Sergel, men även med Carl Michael Bellman. Hennes hem beskrivs som trevligt men inte överdådigt, en bild som bekräftas i bouppteckningen efter henne. Hon avled den 6 maj 1826. Hon bodde då i det dåtida kvarteret Skansen nummer 4, vilket idag motsvaras av Drottninggatan 40.


Marie Steinrud



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Stina (Sophie) Hagman, www.skbl.se/sv/artikel/SophieHagman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Marie Steinrud), hämtad 2018-12-11.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Elisabet Larsdotter Hedman
  • Far: Peter, kallad Per, Larsson Hagman
  • Syster: Christina Catharina Hagman
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Barnflicka
  • Yrke: Balettdansös, figurantska, Kungliga Operan


Kontakter

  • Kärleksrelation: Fredrik Adolf, prins, hertig av Östergötland
  • Släkting: Augusta Bjurström, systerdotter
  • Kollega: Louis Gallodier
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Eskilstuna
  • Eskilstuna
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Crusenstolpe, Magnus Jacob Medaljonger och statyetter: drag ur vår vittra, konstnärliga och politiska verld : (för första gången i bokform samlade), Bonnier, Stockholm, 1882

  • Ehrensvärd, Gustaf Johan, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof. D. 1, Journal för åren 1776 och 1779 samt berättelse om Svenska teaterns uppkomst, 2. uppl., Norstedt, Stockholm, 1878

  • Engeström, Lars von, Minnen och anteckningar, Bd 1, Beijer, Stockholm, 1876

  • Forsstrand, Carl, Sophie Hagman och hennes samtida: några anteckningar från det gustavianska Stockholm, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1911

  • Gynther, August, När och var föddes Sophie Hagman?., Stockholm, 1927. - Särtryck ur Personhistorisk tidskrift, 1926:3/4

  • Hedvig Elisabet Charlotta, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 8, 1807-1811, Norstedt, Stockholm, 1939

  • Hellberg, Knut, Eskilstuna genom tiderna. En svensk märkesstads historia. D. 1, Katrineholm, 1935

  • Ohlsson, Bror-Erik & Ulf Magnusson, Eskilstuna historia. [D. 2], Städerna och landsbygden : från 1500-talet till 1830-talet, Stadsarkivet, Eskilstuna, 2000

  • Roempke, Gunilla, Vristens makt: dansös i mätressernas tidevarv, Fischer, Stockholm, 1994



Vidare referenser