Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Tora Maria Rosine Garm-Fex

1890-11-211973-11-03

Journalist, utrikeskorrespondent

Tora Garm-Fex tillhörde den första generationen kvinnliga journalister som gjorde sig berömda genom stora och våghalsiga reportage från utlandet.

Tora Garm-Fex föddes 1890 och växte upp i Vänersborg, först hos fosterföräldrar och sedan tillsammans med sin ensamstående (ogifta) mor. Hon gick i skola i Vänersborg med avgångsexamen från åttonde klass vid flickläroverket. Strax före sin myndighetsdag i november 1911 fick hon efter ansökan till länsstyrelsen rätt att bära släktnamnet Garm, men något sådant släktnamn finns inte registrerat i Sverige. Det förefaller snarare som om hon tänkt sig att skapa ett eget liv och karriär i och med myndighetsdagen, och då valt ett eget namn, hämtat från den nordiska mytologin. Garm var namnet på den hund eller varg vars skall förebådade Ragnarök.

Under de två följande åren arbetade Tora Garm-Fex enligt egen uppgift som lärarinna vid en samskola, troligen Trollhättans samskola, inte långt från hemstaden Vänersborg. Läraryrket var en inte ovanlig ingång till journalistiken vid den här tiden, och under hösten 1914 började hon skriva för Dagens Nyheter. I januari 1915 flyttade hon och modern till Stockholm. Tora Garm-Fex fick anställning vid Dagens Nyheter som vikarie för Ellen Rydelius som då skulle vara barnledig efter att ha fött sin dotter Ria Wägner.

Vid Dagens Nyheters redaktion fick hon till att börja med de sedvanliga uppgifterna för kvinnliga journalister, det vill säga att översätta de så kallade C-notiserna från utlandet och bevaka Stockholmslivet. Som huvudstad i en neutral stat under första världskriget blev Stockholm under denna tid en kosmopolitisk stad med många utländska besökare, och Tora Garm-Fex knöt många kontakter som skulle visa sig vara användbara i det framtida yrkeslivet.

På nyåret 1918 fick Tora Garm-Fex idén att besöka Petrograd (idag S:t Petersburg) för att på plats ta reda på vad som försiggick efter den ryska revolutionen i oktober föregående år. Tora Garm-Fex föreslog själv att hon skulle ta sig in i Petrograd förklädd till frälsningssoldat och tillsammans med en grupp från Svenska Frälsningsarmén som fått tillstånd att verka i Petrograd. Förslaget togs väl emot av Dagens Nyheters redaktionsledning och tre dagar senare var hon på väg med tåg över Haparanda och Torneå till Petrograd. Med Zäta Höglund, som då var ordförande för det nybildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti och redaktör för ungdomsförbundets tidning Stormklockan, som kontakt fick hon träffa Vladimir Lenin och tala med honom, hans hustru Nadezjda Krupskaja och flera andra av de ledande folkkommissarierna, som Aleksandra Kollontaj och Anatolij Lunatjarskij. Hon hade också avtalat med en exilryss, som hon tidigare intervjuat, om att få bo i ett vanligt ryskt hem under den månadslånga vistelsen i Petrograd. Så blev det, trots att staden egentligen var stängd för utländska journalister.

Tora Garm-Fex reportage publicerades på första sidan i Dagens Nyheter och väckte stort intresse i den övriga pressen. Reportagen gavs också ut i bokform, I bolsjevismens Petrograd, 1918. Hennes kontaktperson Zäta Höglund var dock missnöjd med den i hans tycke alltför kritiska och okunniga rapporteringen från en ung flicksnärta, vilket han framförde i ett öppet brev i Dagens Nyheter. Hur diskussionen gick bland redaktionskollegerna vet vi inte i detalj, men några månader senare gick Tora Garm-Fex över till Vecko-Journalen, som hon tidigare medarbetat i med enskilda texter. För Vecko-Journalen fortsatte hon med reportage från Berlin under revolutionsåren där 1918–1919. Under hösten samma år återgick hon till dagspressen med så kallade korrespondensresor för Stockholms Dagblad i bland annat Estland under frihetskriget 1919–1920. År 1922 fick hon De kvinnliga journalisternas resestipendium för att studera pressen och kvinnorörelsen på Island.

År 1921 gifte hon sig med läkaren Filip Fex, och när han fick tjänst som stadsläkare i Söderhamn 1924 lämnade Tora Garm-Fex yrkeslivet. Med tre barn i familjen, varav ett tvillingpar, skrev hon sporadiska texter i bland annat Söderhamns-Kuriren, Dagens Nyheter och Vecko-Journalen innan familjen flyttade tillbaka till makens hemstad, Lund. Sveriges Radio sände 1965 ett program där Tora Garm-Fex berättade om sin resa till Petrograd ett halvsekel tidigare.

Tora Garm-Fex avled 1973 i Lund.


Kristina Lundgren



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Tora Maria Rosine Garm-Fex, www.skbl.se/sv/artikel/ToraGarmFex, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kristina Lundgren), hämtad 2018-12-10.




Övriga namn

    Signatur: Masque, Sita, T. G-m, Rosine, Håbol
    Gift: Fex
    Flicknamn: Strömberg
    Alternativ namnform: Garm


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Emma Carolina Strömberg
  • Far: Nils Olof Jonzon
  • Fostermor: Maria Karlsdotter
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Vänersborg: "Flickskoleåttan", Vänersborgs flickskola


Verksamhet

  • Yrke: Lärare
  • Yrke: Journalist, Dagens Nyheter
  • Yrke: Journalist, Vecko-Journalen
fler...


Kontakter

  • Kollega: Elin Brandell
  • Kollega: Zeth, kallad Zäta, Höglund


Organisationer

  • Publicistklubben
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Vänersborg
  • Vänersborg
  • Trollhättan
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Ljungquist, Ivar & Zweigbergk, Otto von (red.), Ur Dagens Nyheters historia. D. 1, 1889-1921 : bakom spalterna, Bonnier, Stockholm, 1952

  • Berger, Margareta, Pennskaft: kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690-1975, Norstedt, Stockholm, 1977

  • Lundgren, Kristina (red.), Tidningskvinnor 1690-1960, Studentlitteratur, Lund, 2000



Vidare referenser



Tora Garm-Fex
Tora Garm-Fex

Nyckelord

1900-talet Journalister