Vera Haij var keramiker och är mest känd för sina ordspråksfat.

Vera Haij föddes 1912 i Vänersborg. Hennes far Knut Haij var jurist och vice häradshövding och moderns namn var Agnes Haij, född Malm. Vera Haij hade en äldre bror, Curt Knutsson Haij, och en yngre syster, Elwine Haij.

Vera Haij utbildade sig till keramiker på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) under åren 1929 till 1934 och bodde då i Stockholm. Hon praktiserade sedan i olika verkstäder och fabriker och var under en period praktikant hos krukmakare G.H. Eriksson i Stora Mellby.

Då Stenebyskolan hade en utställning i Vänersborg hörde Vera Haij att skolan behövde en keramiker. Hon bestämde sig för att söka platsen och fick kontakt med rektor Erland Borglund. Sommaren 1936 började hon på Stenebyskolan där hon fick dekorera keramik som hade drejats av andra. Hon fick hyra en bostad på ett rum och kök vid skolan samt en keramikverkstad i samma byggnad.

Vera Haij var verksam som lärare på Stenebyskolan 1936–1939. Hon arbetade samtidigt på sin egen keramik och gjorde krukor med eller utan lock, lyktor, vaser och mycket personliga kvinnohuvuden som var dekorativa i sig men också kunde användas som blomkrukor. Hon arbetade väldigt mycket och levererade sina alster till Hemslöjden i Dalsland för vidare försäljning i alla landets hemslöjdsaffärer. Också NK och PUB i Stockholm sålde hennes keramik.

På julaftonen 1941 gifte sig Vera Haij med hemslöjdskonsulenten och Stenebybon Helge Nilsson. Paret bodde sedan i Smideshuset ovanpå verkstaden. Under somrarna drev hon keramikkurser och fick då hjälp av eleverna att dreja. En av dessa var Arne Glad som efter avslutade studier arbetade för Vera Haij en period.

Då Vera Haij började dreja fat som hon sedan dekorerade med ordspråk blev dessa populära och hon fick hjälp med försäljningen av Stenebyskolan. Maken bidrog med att packa keramiken. Förutom faten tillverkade Vera Haij lergökar, små ställ för smörknivar i form av fjärilar, änglar och blomsterflickor samt figurer som fåglar och fiskar. Karaffen Ett oförvitligt fruntimmer dekorerades i flera färger och huvudet som utgör knoppen, har blundande ögon, kraftigt markerade ögonbryn och en plutande röd mun. Det ingick även koppar i tillverkningen. Tekopparna är stora med en upphöjd kant på faten innanför vilken koppen ska stå. Dekoren utgörs av olika vilda blommor som blåklocka, linnea, ormbunke och viol. Vera Haij gjorde även kakelplattor till små bord.

Genom Hemslöjden hade Vera Haij utställningar. I Åmål visade hon sin keramik tillsammans med dalslandskonstnären och skulptören Alvar Lundin. Då hon skulle ställa ut på Nääs år 1980 efterfrågades något nytt. Hon drejade då Nickedockan som har vit bottenglasyr och mönster i milda blå och gröna nyanser. Huvudet är fästat på en koppartråd med en blytyngd som gör att den kan nicka. Maken Helge Nilsson gjorde konstruktionen till dockan.

Vera Haij avled 2005 i Steneby, Dals Långed. Hon är representerad på Vänersborgs museum.