Prinsessan Eugénie var kompositör, konstnär, författare, översättare och filantrop.

När Karl XIV Johans sondotter föddes den 24 april 1830 kunde ingen ana att hon skulle bli en av de första kvinnorna i Sverige att utnyttja myndighetsrätten.Hon växte upp i en mycket musikalisk och konstnärlig familj. Hennes far Oscar I var en framgångsrik kompositör och sångare. Även hennes mor drottning Josefina komponerade några verk. I likhet med prinsarna Karl, Gustaf, Oscar och August undervisades prinsessan Eugénie i måleri och musik. Konstnären Anders Lundqvist blev de kungliga barnens lärare i teckning och målning. År 1835 anställdes även konstnären Johan Christian Berger, som var en av tidens främsta akvarellister, och han kom att betyda mycket för prinsessan Eugénies måleri. Kronprinsfamiljens pianolärare var Adolf Fredrik Lindblad, som också undervisade i musiklära och komposition. Hovets sånglärare hette Isak Berg, som efter en kort operakarriär blev en av de främsta sångpedagogerna i Sverige. Bland hans många namnkunniga elever kan Jenny Lind nämnas. Nästan varje kväll på Slottet avslutades med musikalisk soaré, där prinsessan Eugénie gärna deltog med sång och musik tillsammans med sin familj.

Redan som 13-åring gav prinsessan Eugénie prov på sin kompositörstalang. Då tillkom en Vals i D-dur för pianoforte. Ett år senare komponerade hon ytterligare ett antal verk för detta instrument, varav den stämningsfulla Chanson du Chasseur, även kallad Andantino, kan nämnas. Med La Prière befäste prinsessan sin potential att utvecklas till en av sin tids främsta kompositörer i Sverige.

Medan hennes bröder bedrev akademiska studier i Uppsala fick prinsessan Eugénie privatundervisning. Hon var en skicklig akvarellist och tecknare som dokumenterade livet i detaljrika konstverk och åskådliggjorde dagliga händelser på ett unikt sätt. De mångfasetterade konstverken skildrade avgörande förhandlingar såväl som familjeliv, exempelvis båtfärder till sommarslottet Tullgarn. Många av prinsessans konstverk hade musikaliska motiv. Det framgår att musicerandet tillsammans med brodern prins Gustaf var betydelsefullt. Hans bortgång 1852 blev ett svårt slag för hela den kungliga familjen. Prinsessan Eugénie, som redan i tonåren drabbats av ohälsa, insjuknade åter allvarligt och blev aldrig helt återställd. Livskrisen skulle också bli en vändpunkt i hennes liv.

Ett 50-tal verk av prinsessan Eugénie finns bevarade. Vissa av dem har även tryckts och i likhet med sin bror prins Gustaf önskade prinsessan att hennes kompositioner skulle nå utanför den kungliga sfärens slutna värld. Under de första åren av komponerande tillkom företrädesvis verk för piano. Tretton dylika kompositioner har återfunnits. Louisa-Wals för piano (även Louisa Valse) komponerade hon på Tullgarns slott 1853 och den framfördes på kungens och drottningens bal på Slottet i januari 1854. Tullgarnsgalopp komponerades också 1853 och till denna dansades det för första gången på kungens bal i januari 1856. Vid samma tillfälle kunde alla dansanta glädjas åt Drottning Josephinas polonaise som prinsessan Eugénie också komponerade som 23-åring.

Prinsessans verkförteckning för röst och piano upptar ett tiotal sånger. Bland dessa kan Fiskaren från 1850 framhållas, en brett upplagd genomkomponerad sång till text av John Hollander. Novemberqvällen, även kallad Romance, med text av Carl Wilhelm Böttiger, komponerad 1862, gav prinsessan Eugénie en lågmäld melodi i altläge. Sången är inte lättsjungen, eftersom den innehåller tritonusintervall, det vill säga tonsprång på tre hela tonsteg. Den blev emellertid omtyckt även utanför slottsgemaken.

Bland prinsessan Eugénies duetter kan Die Glocken, Fåglarnes morgonlof och Hjertats hem framhållas. Lyriken till Die Glocken skrevs av drottning Josefina och hennes dotter gav den en vacker tondräkt med klockimitation. Sommaren 1887 publicerades sången i den tyska tidningen Der Bazar. Hjertats hem, till text av brodern Karl XV, är en fristående duett för sopran och alt med piano. Fåglarnes morgonlof en storslagen duett med piano, baserad på egen text, där hon förenade livlighet och variationsrikedom med andlighet. Den är utan tvekan en av prinsessan Eugénies allra bästa sånger.

Religionen fick stor betydelse i prinsessan Eugénies liv under senare år. Emellertid var det inte moderns stränga katolska trosuppfattning som prinsessan anslöt sig till utan de pietistiska strömningar som gjorde sitt intåg i Sverige vid mitten av 1800-talet. Ur musikalisk synvinkel betydde detta att prinsessan Eugénie slutade att komponera glada dansanta pianoverk och prioriterade andliga sånger, gärna till egen lågkyrklig text. Två sångsamlingar utkom, Andeliga sånger af Eugénie, utan årtal, och Andeliga qvartetter, 1883. Häftets sista sång, Den troende brudens pilgrimssång med text av prinsessan blev mycket populär både i Sverige och i Norge.

Prinsessan Eugénie var även en skicklig skulptris och på 1860-talet var professor Johan Peter Molin hennes lärare. Flera av hennes skulpturer framställdes i parianporslin för försäljning i välgörande syfte. Hon deltog även med två skulpturer på Gustafsbergs stora utställning av parianporslin vid 1866 års industriutställning i Stockholm, Norsk hornblåsare och Svea- gardist. Bland prinsessan Eugénies skulpterade föremål kan även Våren, 1872, Aposteln Petrus, Tonkonsten, Trumpetaren, 1868, Tron och en basrelief av Karl XIV Johan nämnas. År 1873 invaldes prinsessan Eugénie som första hedersledamot i Konstakademien.

För sin hälsas skull blev prinsessan Eugénie ordinerad sommarboende på Gotland och strax söder om Visby byggde hon ett sommarhus, Fridhem. I anslutning härtill startade hon verksamhet för hjälpbehövande barn. År 1866 kunde Fridtorp 1 öppnas, ett barnhem för pojkar. Tre år senare stod Fridtorp 2 klart, ett barnhem för flickor. Genom försäljning av sin farmor drottning Desiderias juveler kunde hon finansiera tillkomsten av Gotlands sjukhem, invigt 1869. Bland prinsessan Eugénies omfattande filantropiska verksamhet bör också Eugeniahemmet i Solna framhållas.

Prinsessan Eugénie var även författare och översättare. År 1864 utkom boken Les princesses de la Suède: notices biographiques et historiques. På ett för unga läsare pedagogiskt sätt berättade prinsessan Eugénie om arton svenska prinsessor från Katarina och prinsessan Cecilia till Gustav IV Adolfs döttrar. Boken utkom i svensk översättning samma år och blev mycket uppskattad. År 1864 översatte hon även den tyske pietistiske författaren Magnus Friedrich Roos verk Korsets skola eller Anvisning till ett kristligt förhållande under lidandet, jemte bönen till svenska. Hennes poetiska verk offentliggjordes i bland annat kalendrar. Exempelvis publicerades poemet ”Aftontankar” först i kalendern Vitterhetsstycken, sedan översattes dikten av Ellen Isabel Tupper och trycktes i London under titeln ”Evening Thoughts”.

Prinsessan Eugénie var djurrättsaktivist långt innan ordet existerade. År 1882 bildade hon Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet, en föregångare till Djurens Rätt. Hon vidareutvecklade sina tankegångar i boken Striden för djurens rättigheter, 1885. Två år tidigare hade hon publicerat Bilder ur Djurens lif för barn, som innehåller teckningar, poem och berättelser av henne själv men även bidrag av bland andra Zacharias Topelius.

Prinsessan Eugénie dog den 23 april 1889, dagen innan hon skulle fylla 59 år. Hon vilar i det Bernadotteska gravkorets underjordiska krypta i Riddarholmskyrkan, Stockholm.