Anna Greta Wide var en centrallyriker, vars finstämda och formfulländade dikter har blivit mycket folkkära.
Anna Greta Wide föddes i Göteborg. Hennes föräldrar var folkskolläraren Otto Wide och hans hustru Annie Kjellmer. Anna Greta Wide utbildades vid stadens flickläroverk och tog studentexamen på latinlinjen med högsta betyg 1940. År 1951 tog hon filosofie magisterexamen vid Göteborgs högskola. Senare arbetade hon som adjunkt i svenska, först vid Göteborgs praktiska realskola och därefter vid Kungsbacka samrealskola. År 1963 upptäcktes att hon drabbats av cancer och hon avled två år senare.
Anna Greta Wide skrev tidigt lyrik och som gymnasist vann hon ett nationellt pris med en dikt om Afrodite. Hon debuterade 1942 med den formfulländade diktsamlingen Nattmusik. Språket i den är högstämt, rent och klart och dikterna kretsar kring de stora frågorna om människans uppkomst och livets mål och mening. Hennes följande diktsamling Orgelpunkt, 1944, har en liknande karaktär. Därefter tystnade Anna Greta Wide i mer än ett decennium, men hennes återkomst med Dikter i juli, 1955, blev hennes stora genombrott. Dikterna i denna samling har en friare och djärvare ton än de föregående och formspråket är modernistiskt. Rimmen är borta, språket mer fragmentariskt och kortfattat. Anna Greta Wides kristna tro, som präglar även hennes tidigare dikter, är också mer framträdande i denna samling, som närmast har karaktären av ett rekviem där orden är riktade till de efterlevande och övergivna.
Även om Anna Greta Wides dikter skildrar allmängiltiga känslor och det specifikt bohuslänska landskapet med vindar, brus och hav på ett ovanligt konkret sätt är hennes dikter genomgående centrallyriska. Det är hon själv som talar om sin egen vånda. Det blir ännu tydligare i de följande samlingarna, Broar, 1956, och Kyrie, 1960, och i synnerhet i hennes sista samling, Den saliga osäkerheten, 1964, som är skriven under hennes sena sjukdomstid.
Anna Greta Wides författarskap var ur flera aspekter ur takt med tiden. Hon skrev rimmat och traditionellt när modernismen hade sitt genombrott och gav uttryck för en varm gudstro under de decennier då sekulariseringen i Sverige tog fart på allvar. Men trots detta, eller kanske på grund av detta, blev hon mycket älskad. Rader som ”Den saliga osäkerheten / Den osäkra saligheten / Den osaliga säkerheten / Den säkra osaligheten” ur hennes sista diktsamling tillhör de ofta citerade. Postumt har hon även fått ett litteraturhistoriskt erkännande.
Flera av Anna Greta Wides dikter har blivit tonsatta av kända musiker som Torsten Sörenson, Lillebror Söderlund och Stefan Forssén. Två av hennes dikter ingår i Den svenska psalmboken, nr 428 och nr 454.
Anna Greta Wide dog i Göteborg och är begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.
