Hertha Hillfon var skulptör och en föregångare inom fri keramisk konst.
Hertha Hillfon föddes 1921 utanför Härnösand. Hon var det fjärde barnet i en syskonskara på 14 och föräldrarna var skräddarmästaren Filip Forsberg och Märta Sedvall. Båda föräldrarna lär ha varit duktiga tecknare. Modern gav ut diktsamlingen Sotade glas 1965. Brodern Lars Lennart gjorde år 2000 en självbiografisk dokumentärfilm om modern, Min mamma hade fjorton barn, som Guldbaggebelönades. Familjen Forsberg flyttade till Stockholm 1933 och där fick Hertha Hillfon sin utbildning. Hon påbörjade, på moderns inrådan, en utbildning till sjuksköterska vid Röda korset för att hon skulle slippa ”stå vid diskhon hela livet”. Ett år senare, 1939, blev hon elev vid Edvin Ollers målarskola, där hon träffade sin blivande man Gösta Hillfon. Året därpå började hon på Edward Berggrens Målarskola.
Hertha Hillfon gifte sig 1942. Sonen Curt föddes 1943 och dottern Maria 1945. Familjen flyttade 1944 till svärföräldrarnas sommarstuga i Mälarhöjden. När barnen blev äldre sökte hon, 32 år gammal, in på Konstfackskolan och gick där 1953–1957. Några år tidigare hade Hertha Hillfon gjort studieresor till Italien och fascinerats av etruskisk konst i terrakotta och keramiken blev därför hennes huvudämne vid skolan.
Debuten som keramiker, då hon redan hade deltagit ett flertal gånger i Unga tecknare på Nationalmuseum, skedde i samlingsutställningen Form i centrum arrangerad av Svenska Slöjdföreningen 1958. Hennes keramik uppmärksammades och året därpå hade Hertha Hillfon sin första separatutställning på Galleri Artek. Den blev en succé. Hennes verk bröt mot 1950-talets svala och strama keramik. Hennes kraftfulla fat och ansiktskrukor, men framför allt hennes handbyggda skulpturer, abstrakta och expressiva, hyllades unisont av kritikerkåren.
Under 1960-talet intresserade sig popkonsten för vardagstingen och det gjorde även Hertha Hillfon. Hennes vardagsting var dock inte masskulturens utan föremålen i det egna hemmet: fisken och kniven på skärbrädan, brödet, barnkoftan, makens manchesterkavaj, den obäddade sängen med mera formades i lera. En rund hård brödkaka blev en Hertha Hillfon-klassiker. Den och andra skulpturer tillverkade hon i sin egen ateljé. Det var viktigt för henne att ha kontroll över alla led i produktionen.
Hemmet var Hertha Hillfons arbetsplats och 1968 byggdes huset i Mälarhöjden ut med en stor ateljé efter makens ritningar. Hon behövde en större ateljé för att kunna göra stora beställningsarbeten, som under de närmsta decennierna kom att bli många. År 1970 färdigställde hon en stor väggrelief till Operaterrassen i Stockholm. I reliefen, byggd av 22 delar, finns bland annat en rosa mun. Munnens fylliga läppar kom att bli ett av Hertha Hillfons signum. Munnen gjordes i lera, i glas på Kosta glasbruk och av formsprutad plast för Konstfrämjandets Multi Maxi Mini-utställning 1970. Röda plastmunnar täckte en hel restaurangvägg i den nordiska paviljongen på världsutställningen i Osaka samma år (Expo 70). Framför allt återkom dock den sensuella munnen i hennes jättelika masker med kvinnoansikten med slutna eller mandelformade ögon i närmast klassiskt arkaisk stil, vilka hon kavlade i lera. De stora verken skulpterades i ateljén, skars i bitar för att brännas i ugnen och fogades sedan samman igen. Andra motiv hämtade hon från djur- och växtriket.
Statens konstråd gav från 1965 flera uppdrag till Hertha Hillfon och köpte dessutom in verk på utställningar, vilket innebär att hennes skulpturer kan ses i statliga byggnader på flera platser i landet. Ett dussintal monumentala skulpturer skapades exempelvis 1976 till kvarteret Karolinen i Karlstad. I denna Hertha Hillfons största rumsgestaltning i terrakotta finns stora dekorerade urnor, reliefer, som föreställer dottern Maria, och en två meter hög skulptur med systerdottern Sara som modell samt ett tjurhuvud med lockig panna. Skulpturgruppen visades före uppsättningen i Karlstad hos Harriet Ljung på Doktor Glas i Stockholm. En recensent menade att Hertha Hillfons ”människor hör till de märkligaste som görs just nu i svensk konst”.
Andra beställare var företag, kommuner och landsting och Hertha Hillfons konst finns i hotell, banker, sjukhus, bostadsområden, bibliotek och skolor med mera. Hovsjöskolan i Södertälje fick 1978 sex skulpturer i brons, Frida på kaninen, ett babyhuvud, en duva, masker, en tupp och en get. Skulpturen Frida på kaninen hade redan året innan fått en plats i Rinkeby. Till tunnelbanestationen Danderyds sjukhus skapade Hertha Hillfon skulpturer och reliefer i terrakotta samt mosaik på temat läkeväxter och symboler i folktron.
Hertha Hillfon porträtterade förutom familjemedlemmar även andra, som finansmannen Anders Wall, konstnären Rune Jansson och författaren Astrid Lindgren. Skulpturen av Astrid Lindgren finns på flera platser som vid Junibacken, Filmstaden i Råsunda och utanför Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Flera av Hertha Hillfons skulpturer är bärare av poetiska namn som den blåtonade lergodsskulpturen Vindens dotter, 1983, i Berwaldhallen, och Syster vatten och Broder vinden, 1998, i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Den sista offentliga skulpturgruppen knöt an till vardagstingen. Vardagens poesi beställdes av Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening (HSB) och sattes upp på Strandtorget i Tyresö 2004. På det svarta bordet i blankpolerad diabas ligger fisken, brödet och handduken tillsammans med kannan, amforan och den tronande tuppen, allt i brons.
Hertha Hillfon var under hela sin yrkesverksamma tid en flitig utställare, både separat och i samlingsutställningar, på gallerier och konst- och konstindustrimuseer i Sverige och övriga Norden. Internationellt visades hennes verk på Museum of Contemporary Craft i New York, Smithsonian Institution i Chicago, World’s Fair i New York 1964, Expo 67 i Montreal och Expo 70 i Osaka samt Triennalen i Milano. Minnenas vind. Hertha Hillfons sista utställning, ägde rum 2008 på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. Hertha Hillfon tilldelades Lunningpriset 1962 och Prins Eugen-medaljen 1991. Hon valdes 1971 in i Kungliga Akademien för de fria konsterna och lämnade ett huckle i lergods som receptionsstycke. Hertha Hillfon fick 1993 professors namn och 1995 en livslång statlig inkomstgaranti.
Brodern Lars Lennart Forsberg har porträtterat Hertha Hillfon i filmen Hertha Hillfon – keramiker, 1961, och Sveriges Television gjorde 1983 barnprogrammet Baka och dreja med Hertha och Freja.
Hertha Hillfon avled 2013 och är gravsatt på Skogskyrkogården i Stockholm.
I mars 2017 öppnades Hertha Hillfon c/o Skeppsholmen i Stockholm. Staden fick sin första institution tillägnad en kvinnlig konstnär som drevs av föreningen Hertha Hillfons vänner. Den stängdes emellertid i september 2018 i brist på ekonomiska medel.