Maggie Stephens var en framgångsrik godsägare i södra Småland vid 1900-talets mitt.
Margreth (Maggie) Hedvig Ingegerd Stephens föddes 1883 som tredje och sista dotter till bruksägaren Joseph Stephens och hans hustru Elisabeth Stephens, född Kreüger, på Huseby bruk. Hennes farfar var språkforskaren professor George Stephens. Äldsta systern Florence Stephens övertog Huseby och blev känd som fröken på Huseby, inblandad i ett flertal rättsprocesser från slutet av 1950-talet. Mellansystern Mary Stephens stod Maggie Stephens nära och hon hade hos henne ett eget rum både då systern bodde i Stockholm och på Torne, en del av Husebyegendomen.
Systrarna växte upp på Huseby och i Stockholm där de tillbringade mycket tid då Joseph var riksdagsman. Systrarna erhöll ingen formell utbildning utan undervisades hemma av guvernanter. Maggie Stephens var den enda av systrarna som utöver hemundervisning fick en vidare utbildning. Hon tillbringade ett läsår, 1900—1901, på ett pensionat i Hannover, Tyskland, där studierna koncentrerades på språk: tyska, engelska och franska. Under åren före första världskriget reste hon till kur- och badorter runt om i Europa.
Maggie Stephens var sjuklig. Framförallt var åren efter föräldrarnas död, moderns 1911 och faderns 1934, starkt präglade av fysisk och psykisk ohälsa. Dock upprätthöll hon långvariga vänskapsrelationer som kan följas i hennes noggrant sparade korrespondens. Maggie Stephens förblev ogift och bodde till faderns död, då hon var 50 år gammal, på Huseby tillsammans med fadern och systern Florence Stephens. Enligt föräldrarnas testamente ärvde hon Ålshultsdelen av Husebykomplexet. Det var en mindre och mer oansenlig del än systrarnas arvslotter, Florence Stephens hade ärvt huvudgården Huseby och Mary Stephens hade ärvt Torne, vilket väckte stor bitterhet hos Maggie Stephens. Det dröjde också länge innan hon bosatte sig på Ålshult. Under långa perioder vistades hon på sjukhus och hos systern Mary Stephens på Torne.
Maggie Stephens blev dock som godsägare den mest framgångsrika av systrarna. Verksamheten styrdes ofta från sjuksängen via brev och bud, i vilka hennes intresse för minsta detalj i skötseln av godset märks. Tack vare hennes förmåga att välja lojala och dugliga medarbetare blomstrade Ålshult som med bland annat ett sågverk sysselsatte bortåt 50 medarbetare. Godset var vid hennes död 1958 värderat till cirka fyra miljoner kronor (drygt 50 miljoner kronor i 2020 års penningvärde). Till det kom lösegendom och ett stort aktieinnehav. Det betyder att hon rejält lyckats förmera det hon ärvt 24 år tidigare. Hon hade också uppfattningen att hon själv skapat sin förmögenhet och därför stod moraliskt fri att testamentera den till vem hon ville. Att Florence Stephens 1957 blivit omyndigförklarad på grund av vanskötseln av Huseby spelade troligen också in då hon lät huvuddelen av kvarlåtenskapen gå till sin läkare Fredrik Koch. Systrarna bestred testamentet och en uppmärksammad rättsprocess inleddes där Maggie Stephens beroende till sin läkare och hennes rättskapacitet vid testamentets upprättande ifrågasattes. Tvisten slutade i en förlikning som innebar att en stiftelse i hennes namn inrättades vid Lunds universitet, Maggie Stephens stiftelse för medicinsk vetenskaplig forskning.
Maggie Stephens är begravd i familjen Stephens familjegrav på Solna kyrkogård. I Husebyarkivet på Linnéuniversitetet finns Maggie Stephens privatarkiv vilket innehåller ett rikt brevmaterial med korrespondens med släktingar och vänner. Hennes brev till föräldrar och systrar finns bevarade i deras respektive arkiv.