Tekla Åberg var skolföreståndare och förestod Tekla Åbergs högre allmänna läroverk för flickor i Malmö. Det var det första läroverket utanför Stockholm där flickor kunde ta studenten.
Tekla Åberg föddes den 26 oktober 1853 i en välbeställd familj i Åmål. Hennes far, brukspatronen Johan (Janne) Åberg, var en av stadens förmögnaste borgare. Han donerade betydande summor till stadens fattiga. Hennes mor, Brita von Oldenskiöld, var dotter till en officer. Tekla Åberg hade många syskon, men flera dog i späd ålder och modern dog i barnsäng redan 1857. Fadern, som gifte om sig med en änka med fem egna barn, hade emellertid stor otur. Efter felspekulationer, borgensåtaganden och sjunkande järnpriser blev han utblottad och fick gå i konkurs 1864. Allt fick säljas på auktion. Han tycks ändå ha lyckats börja om, och när han dog 60 år gammal 1877, stod han i husförhörslängden antecknad som ”kamrer i Sparbanken”.
De många barnen i familjen Åberg undervisades av guvernanter i hemmet. Några av Tekla Åbergs övningsböcker finns bevarade: uppsatser i svenska, översättningar till engelska och franska och övningar i matematik och geometri. År 1875 flyttade Tekla Åberg till Mariefred, där hon i sin bostad drev en egen skola och även gav privatlektioner till enskilda elever. År 1884 skrev hon in sig vid latinlinjen vid Wallinska skolan i Stockholm. Två år senare tog Tekla Åberg studenten som privatist, och när hon utexaminerades var hon 32 år gammal.
Hösten 1886 fick Tekla Åberg tjänst som guvernant vid Örbyhus gods norr om Uppsala, och där stannade hon i två år, allt medan hon sökte en mer kvalificerad tjänst. I början av juli 1888 fick hon kontakt med Fredrika-Bremer-Förbundets byrå. Den fungerade som arbetsförmedling för kvinnor i kvalificerade yrken. Dit hade Else Mayers högre läroverk för flickor i Malmö vänt sig eftersom skolan sökte en ny föreståndare. Nästan andlöst har Tekla Åberg skildrat hur hon skyndade sig till Malmö och förhandlade med skolans styrelse. Därefter gick det snabbt, och redan 27 juli annonserade tidningarna att skolan hade en ny ledning.
Nu började Tekla Åbergs karriär på allvar, och denna skola blev hennes livsprojekt. Hon kom att bli en av alla de (oftast ogifta) kvinnor som ägnade hela sin tillvaro åt flickors förkovran och utbildning. Som ogift och utan något arv måste hon försörja sig själv. Hon blev i själva verket den enda yrkeskvinnan av döttrarna i familjen.
Skolan brottades länge med stora lokalproblem, och i flera år fanns den på tre ställen i Malmö. En del elever var inackorderade, som regel i själva skolans lokaler. Ekonomin var också under de första åren ett stort problem. Trots detta fick skolan snabbt ett gott anseende, och elevernas antal växte från 27 flickor till över 500 mot slutet av Tekla Åbergs tid som föreståndare. Först kallades skolan Teklas Åbergs läroverk för flickor, men 1896 inrättades ett fyraårigt gymnasium, och namnet byttes då till ”högre läroverk”. Flickorna tenterade först vid Malmö latinskola (gymnasium för pojkar), men våren 1900 kunde skolan själv examinera sina studenter, sedan man fått så kallad dimissionsrätt av Kungl. Maj:t.
Tekla Åbergs eget engagemang i skolan var intensivt. Hon skötte länge hela administrationen och skrev själv in alla betyg. Lokalproblemen uppmärksammades av stadens ledning. Stadsfullmäktige beviljade så småningom en tomt där en ny byggnad kunde uppföras med medel som ordnades genom ett aktiebolag som bildats för ändamålet. Skolan invigdes 1904 med pompa och ståt; till och med stockholmstidskriften Idun publicerade ett stort reportage.
Tekla Åberg höll tät kontakt med sina syskon och deras familjer. Hon deltog också flitigt i det borgerliga umgängeslivet i Malmö, förkovrade sig genom att gå på konserter, utställningar och museer i Köpenhamn och lyssna till föredrag i Malmö och Lund. Tekla Åberg kom från ett sammanhang som gjorde att hon kunde föra sig i varierande miljöer och skapa ett socialt nätverk. Trots alla svårigheter klarade hon sig med energi och målmedvetenhet. Hennes skola blev en stor framgång och välkänd för flera generationer. Hon var sin egen, inte anställd av någon, och hon kunde själv utforma sin skolas verksamhet. För sina insatser tilldelades hon Illis quorum 1913.
Skolan förblev ”Tekla Åbergs” ända till 1940, och idag tillhör den vackra byggnaden Malmö opera.
Tekla Åberg avled av hjärtsjukdom hos en syster i Stockholm den 17 november 1922. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
