Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Valborg Henrika Christina Olander

1861-05-141943-02-27

Lärare, rösträttskvinna

Valborg Olander var en av de första två kvinnorna i Faluns stadsfullmäktige och en av de ledande krafterna i rösträttsrörelsen. Hon är dock främst känd som en av Selma Lagerlöfs nära väninnor och sekreterare.

Valborg Olander föddes 1861, som äldsta dottern till Eva Charlotta Munktell och bruksläkaren Gustaf Olander. Paret hade fem barn, tre döttrar och två söner. Sönerna dog under barndomen. Som äldsta dottern fick Valborg Olander en god utbildning trots att fadern dog tidigt. Efter faderns död öppnade modern en modebutik i Ulricehamn. Valborg Olander gick i flickskola i Jönköping, varefter hon fick sin yrkesutbildning vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Hon utexaminerades därifrån 1879 när hon var endast 18 år.

Efter examen tjänstgjorde Valborg Olander ett år vid Lidköpings elementarläroverk för flickor men flyttade sedan till Göteborg där hon i åtta år var lärare vid Nya Elementarläroverket. Till föreståndare vid detta läroverk kallades under den tiden språkvetaren Gustaf Cederschiöld. Han var pionjär i studier av det svenska språket och engagerad i att utveckla modersmålsundervisningen. Cederschiöld och den unga pedagogen Valborg Olander kompletterade varandra och skrev genom åren flera böcker tillsammans. Svensk uppsatsskrivning, 1896, med illustrationer av Jenny Nyström, blev en klassiker. Gustaf Cederschiöld och Valborg Olander ansåg att man skulle börja tidigt med uppsatsskrivning och redan i årskurs två ge lättare förövningar samt skriva även i andra ämnen. De ansåg också att uppsatsskrivningen var ett viktigt medel för att utveckla det självständiga tänkandet hos eleverna.

År 1884, då Valborg Olander bodde i Göteborg, bildades stadens första kvinnoförening, Göteborgs Kvinnoförening. De första åren ägnades många av föreningens möten åt frågor om utbildning. Vid mötet den 18 februari 1885 stod Valborg Olander för en inledning där hon framhöll att i stället för grammatik borde de unga flickorna få läsa skönlitteratur, berätta och skriva uppsats.

Trots en stimulerande miljö i Göteborg tog Valborg Olander en tjänst som adjunkt vid Folkskoleseminariet i Falun. Det gjorde att hon kom nära sin mor som 1890 övertog släktgården Bengtsarfvet. Flera av mostrarna sökte sig även de tillbaka till sin barndoms Dalarna. Helena Munktells villa Furuhof med utsikt över Siljan stod klar 1901, liksom konstnärinnan Emma Sparres Solgården. I miljöerna kring Falun hade Valborg Olander ett rikt socialt nätverk och mostrarnas hem var i många år samlingsplats för konstnärer och författare.

Vid seminariet i Falun undervisade Valborg Olander de första åren framför allt i matematik och naturkunskap. Så småningom kom hon alltmer att få ägna sig åt sitt favoritämne, modersmålet. Men hon upplevde förhållandena vid seminariet som prövande. Det kan man läsa mellan raderna i ett minnestal som hon höll vid seminariets 25-årsjubileum. Samtidigt som hon prisar Henrik Åkerblom, historielärare, präst och rektor under lång tid under hennes tjänstgöring, kallar hon hans styre "helt patriarkaliskt". Som pedagog var Valborg Olander uppskattad av både kollegor och elever. Hon var personlig i förhållandet till sina elever och höll sitt hem öppet för seminaristernas diskussionsaftnar och andra samkväm.

Valborg Olander var en tidig rösträttsaktivist och hon tog initiativ till Faluavdelningen av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, där hon var ordförande 1905–1920. I Faluns stadsfullmäktige var hon en av de två första kvinnorna. Hon var fackligt engagerad och vice ordförande i Sveriges seminarielärarförening 1907–1912 och mycket mer.

Selma Lagerlöf hade flyttat till Falun 1897 för att vara nära sin syster Gerda och hennes familj. Efter förlusten av Mårbacka turades syskonen Lagerlöf om att ha mamman, Louise, och fastern Lovisa boende hos sig. De första åren i Falun hade Selma Lagerlöf få kontakter utanför familjen, men under en mottagning på landshövdingeresidenset träffade hon Valborg Olander för första gången. De båda började umgås och Selma Lagerlöf fann en människa hon kunde tala med, om litteratur och mycket annat. Från 1902 utvecklades en kärleksrelation mellan Valborg Olander och Selma Lagerlöf. Valborg Olander tog på sig allt flera uppgifter för att hjälpa Selma Lagerlöf. Hon renskrev, korrigerade och gav råd vad gällde texterna. Hon svarade på brev, ordnade affärer och annat praktiskt. Mot slutet av 1903 tröttnade hon på att komma i andra hand efter Selma Lagerlöfs andra väninna Sophie Elkan och ville ta en tjänst i Stockholm. Selma Lagerlöf lyckades dock övertala henne att stanna kvar i Falun.

Det var Valborg Olander som förmedlade en förfrågan från överlärare Alfred Dalin, som hon träffat på ett nordiskt skolmöte i Norge 1901, till Selma Lagerlöf om hon ville lämna ett bidrag till en ny läsebok i geografi för Sveriges folkskolor. Valborg Olander deltog aktivt vid utarbetandet av den nya läseboken och hon utgav senare en handbok och en kommenterad karta till verket. Hon fick dock inte följa med på den resa till Norrland som Selma Lagerlöf gjorde för att samla in material till det som sedermera kom att bli Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, 1906–1907.

I den litteraturhistoriska forskningen om Valborg Olander har det framförts att hon, som överlevde både Sophie Elkan och Selma Lagerlöf, lagt fakta tillrätta så att Elin Wägner, i sin stora biografi över Selma Lagerlöf, förmedlar en negativ bild av Sophie Elkan. Denna negativa bild etablerade dock Selma Lagerlöf själv när hon försökte förklara för Valborg Olander varför hon måste ställa upp på alla Sophie Elkans krav på samvaro och resor, annars riskerade den känsliga Sophie att gå under.

Efter Selma Lagerlöfs död lät Valborg Olander 1941 publicera ett urval brev som hon hade fått från Selma Lagerlöf. Ingen läsare av de breven kan sväva i tvivel om att det handlade om kärlek och att deras förhållande var av intim fysisk karaktär.

Valborg Olander dog 1943 och hon är begravd i en släktgrav på Kopparbergs kyrkogård. I sitt testamente gav hon nästan hela sin förmögenhet till en fond under Fredrika-Bremer- Förbundets förvaltning. Avkastningen skulle användas till stipendier åt kvinnliga studerande.


Lisbeth Stenberg


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Valborg Henrika Christina Olander, www.skbl.se/sv/artikel/ValborgOlander, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lisbeth Stenberg), hämtad 2024-11-21.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Eva Charlotta Munktell
  • Far: Gustaf Achilles, kallad Gösta, Olander
  • Bror: Henrik Gustaf Olander
fler ...


Utbildning

  • Lärarseminarium, Stockholm: Lärarutbildning, Högre lärarinneseminariet


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, bl a Lidköpings elementarläroverk för flickor, Nya Elementarläroverket för flickor i Göteborg, Folkskoleseminariet i Falun
  • Ideellt arbete: Privatsekreterare åt Selma Lagerlöf
  • Ideellt arbete: Ledamot, t o m 1910 skolrådet i Falun, fr o m 1911 Falu stadsfullmäktige
  • Yrke: Inspektor, Falu elementarläroverk för flickor


Kontakter

  • Släkting: Helena Munktell, moster
  • Släkting: Emma Sparre, moster
  • Kollega: Gustaf Cederschiöld
  • Kollega: Jenny Nyström


Organisationer

  • Göteborgs Kvinnoförening
    Medlem
  • Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av LKPR)
    Initiativtagare, ordförande, lokalavdelningen, Falun
  • Svenska seminarielärareföreningen
    Medlem, vice ordförande
  • Sveriges liberala parti (nuvarande Liberalerna)
    Medlem, ledamot av förtroenderådet


Bostadsorter

  • Födelseort: Norra Råda
  • Lidköping
  • Göteborg
fler ...


Källor

Litteratur
  • Borgström, Eva, Kärlekshistoria: begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur, 1. uppl., Kabusa böcker, Göteborg, 2008

  • Olander, Valborg, ’Helena Munktell, hennes liv o personlighet’, Helena Munktell: några minnesblad, Stockholm 1920, s. 9–61

  • Olander, Valborg, ’Seminarieminnen berättade vid Folkskoleseminariets i Falun 50-årsjubileum 8 april 1925’, Svensk läraretidning, 1925, s. 367–370



Vidare referenser

Läs mer på Litteraturbanken.se