Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Agda Elisabeth Österberg

1891-10-281987-05-30

Textilkonstnär

Agda Österberg var verksam som textilkonstnär i nästan sju decennier. Hon formgav främst kyrkliga textilier och var en av de främsta inom området.

Agda Österberg föddes i Stockholm 1891 som andra barnet av sex till nysilverarbetaren August Österberg och Agnes Mittag. Fadern dog när Agda Österberg var elva år och modern tvingades ta olika arbeten och drev också en enklare matservering tillsammans med en grannfru.

13 år gammal fick Agda Österberg plats som barnflicka hos en överstefamilj. Hon var tidigt intresserad av sömnad och utan mönsterförlaga hade hon broderat små mattor på tillklippta bitar av avlagda kläder. Hennes talang upptäcktes och uppskattades av husfrun och vid 18 års ålder fick hon möjlighet att delta i undervisning vid Althins målarskola. Därefter kom Agda Österberg in på Tekniska skolans aftonskola och bedrev sina studier vid sidan om sitt arbete som hemhjälp hos överstefamiljen.

Tack vare stipendier kunde Agda Österberg fortsätta på den Högre konstindustriella skolan vid Tekniska skolan. Hon studerade på den vävinriktade linjen från 1912 till maj 1914. Carin Wästberg, som var konstnärlig ledare för Handarbetets Vänner, handplockade henne därefter som hjälp till textilkonstnären Maja Sjöström. Efter ett år blev hon mönsterriterska och anställdes 1916 vid Handarbetets Vänner som ordinarie mönsterriterska med en årslön på 1200 kronor, vilket innebar att hon hade råd att hyra en egen lägenhet. Hennes arbetsuppgift var att formge möbeltyger, gardiner och mattor.

Mellan åren 1915 och 1921 arbetade Agda Österberg periodvis även för AB S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala. Hon åkte till Uppsala under veckosluten med sina skisser på bruksföremål som drejades och försågs med en enkel ornering. År 1917 ritade hon en hel servis hushållsgods. Till Uppsala Fabriks- och Hantverksförenings utställning år 1921 formgav Agda Österberg trädgårdsurnor i en klassicerande form med stormönstrad dekor. Urnorna blev populära och såldes under tio år.

För Handarbetets Vänner komponerade Agda Österberg bland annat en flossamatta till Kungliga Patent- och registreringsverket år 1920 och fyra år senare två mattor till kronprinsparet Gustav Adolfs och Louises vardagsrum på Ulriksdals slott. I samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 ställde Handarbetets Vänner ut ett stort antal vävnader och många av dem var utförda efter Agda Österbergs ritningar. Hennes stora ryamatta Djurgården, som tre år senare förvärvades av Röhsska museet, uppmärksammades i Svenska Slöjdföreningens tidskrift (SST). Färgerna och den textila känslan i mattan prisades. På världsutställningen i Paris 1925 var Agda Österberg representerad med ett antependium.

Handarbetets Vänner deltog med sina textilkonstnärer i utställningar utomlands, exempelvis på konstindustrimuseerna i Köpenhamn och Basel år 1926. Agda Österberg deltog 1927 i Handarbetets Vänners avdelning och även under eget namn i vandringsutställningen Swedish Contemporary Decorative Arts med start i Metropolitan Museum of Art i New York. Med i utställningen var bland annat broderiet Den heliga staden.

Agda Österberg lämnade Handarbetets Vänner för Libraria Konsthantverk AB år 1926 och blev där föreståndare för avdelningen för kyrklig konst. År 1928 formgav Agda Österberg bland annat en mässhake av röd silkebrokad med broderade figurer i silke- och ullgarner, japanguld och guldtråd till S:ta Maria kyrka i Helsingborg.

År 1933 flyttade Agda Österberg till Varnhem i Västergötland för att bli konstnärlig ledare för Axevalla-Varnhemsslöjd, känt för sina mattor varav flera gjorts av Agda Österberg. År 1935 övertog hon företaget och ändrade namnet till Firma Agda Österberg. Verksamheten utökades med en broderiateljé, som möjliggjorde beställningar av kyrkliga textilier, vilket gav en trygg ekonomi. Mellan åren 1934 och 1975 tillverkades flera tusen mässhakar, antependier, kalkdukar, stolor, håvar, bårtäcken med mera till kyrkor i de svenska stiften, många av dem i Skaras och Göteborgs stift. En av dessa kyrkliga textilier var broderiet Johannes uppenbarelse som visades på världsutställningen i Paris 1937. Broderiet finns i Gustav Adolfs kyrka i Borås.

Agda Österberg gifte sig 1936 med konstnären Gunnar Lindström. Paret drev tillsammans firman, som då sysselsatte 17 hantverkare. År 1940 flyttade verksamheten till ett kombinerat bostads- och ateljéhus i funkisstil ritat av arkitekt Edvin Neuendorf. Firmanamnet ändrades till Tre Bäckar.

År 1951 tog Agda Österberg ut skilsmässa från Gunnar Lindström och samma år anställdes Kerstin Persson, som efter några år tog hand om formgivningen av kyrklig textil. Agda Österberg kunde då koncentrera sig på formgivning av mattor och bildvävnader även för andra offentliga miljöer och till privatpersoner. Hennes modernistiska mattor blev med åren allt djärvare i färg och form. Mönstren gick från stiliserade till nonfigurativa med starka färger som citrongult, blått, cerise och turkos, oftast utförda i röllakan. Agda Österberg skapade figurativa och berättande bildvävnader som Kunskapens träd på gott och ont i röllakan med inslag av flossa till Lidköpings stadsbibliotek 1963. Samma år gjorde hon även Den första kvinnliga kosmonauten, en hyllning till den första kvinnan i rymden, Valentina Teresjkova. Skara och Skövde polishus försågs med Agda Österbergs bildvävnader på 1970-talet. De sista verksamma åren ägnade sig Agda Österberg åt ett mer fritt skapande.

Under sitt långa yrkesliv erhöll Agda Österberg stipendier, vilket gjorde att hon kunde företa studieresor till bland annat Bauhaus i Tyskland. Hon tilldelades 1951 den kungliga medaljen Illis quorum, femte storleken, för betydande konstnärlig gärning, och 1965 Skaraborgs läns landstings kulturstipendium. Västergötlands fornminnesförening gav henne förtjänstmedaljen i guld 1975.

Agda Österberg avled 1987 och hennes grav finns vid Varnhems klosterkyrka.


Birgitta Flensburg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Agda Elisabeth Österberg, www.skbl.se/sv/artikel/AgdaOsterberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Flensburg), hämtad 2018-12-19.




Övriga namn

    Gift: Lindström


Familjeförhållanden

Civilstånd: Frånskild
  • Mor: Agnes Amelia Rebecka Österberg, född Mittag
  • Far: Per August Österberg
  • Bror: Per Bruno Österberg
fler...


Utbildning

  • Folkskola, Stockholm
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Althins målarskola, privatskola
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Aftonskola, Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Barnflicka
  • Yrke: Formgivare, hushållsgods, AB S:t Eriks Lervarufabriker
  • Yrke: Textilformgivare, assistent åt Maja Sjöström
fler...


Kontakter

  • Kollega: Carin Wästberg
  • Kollega: Maja Sjöström
  • Kärleksrelation: Josef, kallad Jocke, Öberg
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Varnhem
  • Dödsort: Varnhem


Priser/utmärkelser



Källor

Arkiv
  • Agda Österbergs arkiv, Tre Bäckar, Varnhem

Litteratur
  • Vikström, Robert, Agda Österberg: [en livsvandring i färg 1891-1987], Happy Minds Studios, Frösön, 2016

  • Hammenbeck, Stefan, 'Agda Österberg och Elli Hemberg: två kvinnliga modernister', Färgstarka västgötakvinnor / [redigering: Agneta Boqvist]., S. 26-42, 1998

  • Österberg, Agda, Agda Österberg: [1891-1987] : textila verk från 1910- till 70-tal, Skövde konsthall, Skövde, 1991



Vidare referenser

LIBRIS
  • Om Agda Österberg