Agnes Arvidson var Sveriges första kvinna med apotekarexamen och därtill den första kvinnan som förestod ett apotek med eget privilegiebrev.
Agnes Arvidson föddes 1875 och växte upp i en medelklassfamilj i Malmö. Hennes far var lärare, dels vid Navigationsskolan i Malmö, dels privatlärare. Uppgifter om Agnes Arvidssons uppväxtförhållanden är knapphändiga.
Agnes Arvidson tjänstgjorde som apotekselev i hemstaden vid apoteket Lejonet mellan 1894 och 1897. Hon blev farmacie kandidat vid apoteket i Ronneby där hon avlade examen år 1897, och var verksam fram till 1901. Agnes Arvidson studerade därefter vid Farmaceutiska institutet i Stockholm. Hennes roll som föregångare ska ses mot en historisk bakgrund som innebar att kvinnor år 1891 fick samma rätt som män att tjänstgöra på svenska apotek. Året därpå, 1892, fick kvinnor tillträde till farmaceututbildningen. De tre första som antogs avbröt emellertid utbildningen så Märtha Leth blev första kvinnan i Sverige att avlägga farmacie kandidatexamen i januari 1897. Senare samma år tog också Agnes Arvidsson farmacie kandidatexamen. År 1901 fick Farmaceutiska institutet i Stockholm nya stadgar vilket möjliggjorde vidare studier för Agnes Arvidson, som avlade apotekarexamen den 17 september 1903 och därmed blev Sveriges första kvinna med en sådan examen. Detta uppmärksammades sex år senare i samband med ett jubileum som dokumenterades i tidskrifterna Dagny och Idun. I artiklar med rubriken ”Kvinnan på apotekarbanan” diskuteras hur den svenska kvinnans verksamhetsfält kommit att vidgas till att omfatta även vetenskapligt arbete. På en bild porträtteras samtliga 30 kvinnor med farmaceutexamen, inklusive Agnes Arvidson som fick motta blommor och hyllningar för sina studieframgångar.
Efter genomgången apotekarutbildning och examen började Agnes Arvidsons karriär vilken innebar ett omfattande flyttande över landet. Hon startade sin bana som apotekare i Hudiksvall 1903 och fortsatte sen till Säter, Delsbo, Årjäng, Svedala, Oskarshamn, Ljusdal/Hudiksvall, Uddeholm samt till apoteket Hjorten i Norrköping där hon var verksam 1920–1928.
År 1928 blev Agnes Arvidson privat apotekare i Norsjö och blev därmed första kvinna i Sverige som förestod ett apotek med eget privilegiebrev. Tidigare hade kvinnor både förestått apotek och varit apoteksinnehavare, men på andra villkor, bland annat hade de kunnat ärva apoteksinnehavarprivilegiet efter sin make för att på så sätt fortsätta driften. Från och med 1928 blev yrkesutövandet ett privilegium även för kvinnor och ett nytt fält på arbetsmarknaden öppnades således. Detta lade grunden till en förändrad könskodning av apotekaryrket och fler kvinnor sökte sig till apoteken. Agnes Arvidson förestod apoteket i Norsjö fram till år 1933, då hon genom så kallad transport blev privat apotekare med privilegiebrev i Mellerud. Hon verkade där till 1942 och stannade på orten till sin död.
Agnes Arvidson var, som många andra högutbildade kvinnor med yrkesutövande ambitioner kring förra sekelskiftet, ogift. De stod i hög grad inför ett val mellan antingen karriär eller familj. Detta kom gradvis att förändras över 1900-talet. I samband med att apoteksnäringen förstatligades på 1970-talet blev apoteksanställda statligt anställda med vad som ofta kallas familjevänliga arbetsvillkor. Samtidigt hade apoteksnäringen förändrats och blivit alltmer serviceorienterad. Apotekaryrket, inklusive chefskapet, blev därmed ett yrke för många kvinnor.
Agnes Arvidson dog i Mellerud 1962.
