Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Lovisa Sofia Alexandra Skoglund

18621938

Lärare, rösträttskvinna, pionjär inom kvinnorörelsen

Alexandra Skoglund var högerpartiet Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråds första ordförande. Hennes hjärtefrågor var kvinnlig rösträtt och bättre utbildningsmöjligheter för flickor.

Alexandra Skoglund föddes 1862 i Klara församling i Stockholm. Hennes mor hette Lovisa Sofia Gottshialk och kom från en välbeställd familj i Stockholm. Fadern, Daniel Carl Alexander Skoglund, var 25 år äldre än modern och drev ett sadelmakeri. I familjen fanns även den två år yngre brodern, Carl Erik Johan.

Alexandra Skoglund tyckte mycket om att studera och ville ägna sig åt vidare studier, men möjligheterna för kvinnor var begränsade. Hennes far var heller inte förtjust i att enda dottern ville ägna sitt liv åt studier. Däremot var lärartjänster öppna för kvinnor och Alexandra Skoglund såg möjligheten att få studera vidare genom detta yrkesval. Hon genomgick Högre lärarinneseminariet i Stockholm och tog examen 1882. Hon ville fortsätta med universitetsstudier, men det var svårt då det inte fanns allmänna läroverk som var öppna för flickor. För att komma ifråga för högre studier fick hon studera in ämne efter ämne i hemmet och slutligen ta studentexamen som privatist 1883. Därefter kunde hon skriva in sig vid Uppsala universitet. Studentlivet blev emellertid kringskuret på grund av att hon var kvinna. När Alexandra Skoglund och väninnan Anna Ahlström inte fick bli medlemmar i högerstudenternas förening Heimdal på grund av sitt kön anslöt de sig till Uppsala kvinnliga studentförening, som leddes av Lydia Wahlström. Akademiskt utbildade kvinnor hade vare sig hemortsrätt i de akademiska föreningarna eller möjlighet att få någon tjänst inom universitetet. Allt var förbehållet männen, någonting som Alexandra Skoglund protesterade emot. Hon fortsatte sina studier vid Uppsala universitet och blev filosofie doktor i historia 1903 efter att ha disputerat på avhandlingen De yngre Axelssönernas förbindelser med Sverige 1441–1487. Samma år blev hon lärare på Nya elementarskolan för flickor i Stockholm. Denna tjänst innehade hon fram till sin pensionering år 1933.

Under hela sitt yrkesliv var Alexandra Skoglund engagerad i olika organisationer som drev kvinnofrågor. Hon var sekreterare i Sveriges Kvinnors Nationalförbund, aktiv i Fredrika-Bremer-Förbundet och deltog i internationella kongresser. Hon var också engagerad i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, Sveriges Moderata Kvinnoförbund (SMKF) och Allmänna valmansförbundet (AVF, numera Moderaterna) samt Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråd. AVF hade länge varit motsträviga när det gällde att kvinnor skulle få bli medlemmar, men i och med att riksdagen 1919 beslutade om lika rösträtt för män och kvinnor vid riksdagsval och partiet fick behov av kvinnornas röster tilläts de även att bli medlemmar i förbundet. På så sätt kunde Allmänna valmansförbundets kvinnoklubbar och centrala kvinnoråd (CK) bildas. Alexandra Skoglund blev dess första ordförande. Det medförde att hon lämnade Moderata kvinnoförbundet.

År 1921, i samband med valet, lyckades Alexandra Skoglund få partiet att ge ut ett särskilt kvinnonummer i tidskriften Medborgaren. År 1925 fick CK en särskild rubrik i tidskriften Kvinnoröster, där partiets alla kvinnoföreningar och avdelningar i landet kunde skriva om verksamheten, aktuell politik, intervjuer och rapporter från konferenser. CK fick ekonomiska medel från partiet och fler medlemmar kunde värvas. Utbildning av kvinnor stod högt upp på agendan. År 1931 tillhörde Alexandra Skoglund den grupp kvinnor som bildade Högerns kvinnliga medborgarskola. CK började ge kurser i hela landet för att sprida idéer och kunskap. Alexandra Skoglund menade ”att de kvinnor, som vilja deltaga i offentligt arbete, kvalificera sig härför så att de äro både teoretiskt och praktiskt väl rustade”.

År 1937 slogs Moderata kvinnoförbundet ihop med CK och Alexandra Skoglund omvaldes till ordförande. Hon var 75 år gammal, men då valberedningen inte hade funnit någon annan valdes hon för ytterligare ett år. Redan året därpå avled hon i lunginflammation. AVF ville som tack för hennes långa gärning i politiken ombesörja hennes begravning. Hon begravdes på Norra begravningsplatsen i Solna.


Carina Ridenius


Publicerat 2018-03-08



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Lovisa Sofia Alexandra Skoglund, www.skbl.se/sv/artikel/AlexandraSkoglund, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Carina Ridenius), hämtad 2024-10-13.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Lovisa Sofia Gottshialk
  • Far: Daniel Carl Alexander Skoglund
  • Bror: Carl Erik Johan Skoglund


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, Stockholm: Studentexamen, privatist (examen avlagd vid Lyceum för flickor)
  • Universitet, Uppsala: Fil.kand.examen 1886, Fil. lic. examen 1899, Fil. dr. examen i historia 1903, Uppsala universitet


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, Nya Elementarskolan
  • Yrke: Lärare, Åhlinska skolan
  • Ideellt arbete: Politisk verksamhet


Kontakter

  • Vän: Anna Ahlström
  • Vän: Lydia Wahlström


Organisationer

  • Svenska Kvinnors Nationalförbund
    Medlem, sekreterare
  • Fredrika-Bremer-Förbundet
  • Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR)
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Uppsala
fler ...


Källor

Litteratur
  • Haglund, Ann-Cathrine, Petersson, Ann-Marie & Ström-Billing, Inger (red.), Moderata pionjärer: kvinnor i politiskt arbete 1900-2000, Sällskapet för moderata kvinnors historia, Stockholm, 2004



Vidare referenser



Alexandra Skoglund (Uppsala universitetsbibliotek)
Alexandra Skoglund (Uppsala universitetsbibliotek)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Konservatism Kvinnorörelsen Lärare Pionjärer Politik Rösträtt