Alina Jägerstedt var tobaksarbetare, fackligt aktiv och deltog i grundandet av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.
Alina Jägerstedt föddes 1858 i Katarina församling i Stockholm. Fadern, polisöverkonstapeln Anders Johan Jägerstedt, hade avlidit innan dottern föddes. Hon växte upp under fattiga omständigheter med sin mor, sömmerskan Johanna Christina. I syskonskaran fanns två äldre bröder, Karl Johan och Frans Oscar. År 1862 utökades familjen med sonen Nils Johan, vars fader inte tycks ha levt med familjen under någon längre tid. Några år senare skrevs de äldre bröderna in på Allmänna Barnhuset och den yngste brodern utackorderades till en gård i Uppland.
Vid tolv års ålder började Alina Jägerstedt arbeta på tobaksfabrik, troligtvis med enklare beredningsarbete. Efter fem år gick hon över till att bli cigarrmakerska, ett relativt kvalificerat och välavlönat arbete som hon skulle behålla under huvuddelen av sitt yrkesliv. Cigarrtillverkning var den gren av tobaksindustrin som sysselsatte flest arbetare, varav en betydande och växande andel var kvinnor. Arbetet var manuellt men bedrevs ofta i större fabriker. Alina Jägerstedt anställdes 1884 vid en av dessa, Fick & Co på Östermalm i Stockholm.
Efter att under en period ha varit inskriven på Grubbens försörjningsinrättning flyttade modern 1877 hem till Alina Jägerstedt. Det delade hushållet utökades året därefter då brodern Karl Johan återkom och 1881 då Alina Jägerstedt fick dottern Ester. Vid tretton års ålder började även Ester arbeta i tobaksfabrik och även hon hade anställning på Fick & Co.
Tobaksarbetarna organiserade sig tidigt fackligt. Alina Jägerstedt fanns med när Skandinaviska Tobaksarbetareförbundet i Stockholm bildades 1884. Förkomna protokoll gör att föreningens tidiga historia, liksom Alina Jägerstedts roll i densamma, förblivit outforskad. En efterhandsuppgift i Morgonbris gör gällande att hon vid något tillfälle varit vice ordförande för föreningen. Bekräftade uppgifter finns för att hon i slutet av 1890-talet och början av 1900-talet var styrelseledamot. Hon utsågs 1889 till ett av föreningens tre ombud till Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis konstituerande kongress. På kongressen lyfte de tre tobaksarbetarna från Stockholm frågan om hur det nya partiet skulle bära sig åt för att locka till sig kvinnor som medlemmar. I samband med partikongressen hölls även ett förberedande möte för bildandet av ett nationellt förbund för tobaksarbetare, något som formellt skedde senare samma år.
Facket var Alina Jägerstedts främsta arena, även om hon var medlem i Stockholms allmänna kvinnoklubb redan vid dess bildande 1892. Att hon åtnjöt stort internt förtroende bland tobaksarbetarna bekräftas av att hon 1890 valdes till representant vid Norra partidistriktets första konferens samt att hon 1896 utsågs att leda den ekonomiska kommitté som svarade för utbetalning av konfliktunderstöd vid en stor lockout i tobaksindustrin. År 1906 valdes hon in i den kommunala arbetsförmedlingens styrelse och var då enligt Signe Svensson i Morgonbris ”säkerligen den första arbetarkvinna som erhållit kommunalt uppdrag”. Hennes bana som fackligt aktiv tobaksarbetare tog sin ände i samband med bildandet av Svenska Tobaksmonopolet 1915. Under sina sista år i livet drev hon en tobaksaffär i Stockholm tillsammans med sin dotter.
Alina Jägerstedt har inte efterlämnat något eget arkiv. Föga är därför känt om hennes personlighet och åsikter. Hennes agerande på kongresser och andra möten tyder på att hon var realist och pragmatiker. Hon tillhörde exempelvis dem som ville återgå till arbetet relativt tidigt i samband med storstrejken 1909. Hennes engagemang tycks främst ha kommit till uttryck i det praktiska föreningsarbetet. Hon var med om att ge fackföreningsrörelsen stabilitet och kontinuitet under en tid som var präglad av osäkerhet och hög medlemsomsättning.
Alina Jägerstedt avled 1919.
