Anna Agriconia var hovdam och brevskrivare. Hon bevittnade och skrev om Atens belägring och Parthenons förstörelse, och hon adlades till namnet Åkerhielm 1691.
Anna Agriconia var dotter till prästen Magnus Jonae Agriconius i hans giftermål med Sofia Kempe. Hustrun hade tidigare varit gift med en kyrkans man och medförde tre barn i boet. Tillsammans med Magnus Jonae fick hon ytterligare fyra till fem barn. I familjen skattades bildning högt och åtminstone Anna Agriconia och brodern Samuel Månsson ihågkoms bland annat för att samtiden ansåg dem lärda och kunniga.
Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie engagerade Samuel Månsson som sekreterare, men tjänstgöringen där blev kort. I stället fick han andra uppdrag. Det antas att det var genom Samuel som Anna Agriconia i 25-årsåldern anlitades som hovjungfru hos rikskanslerns maka, furstinnan Maria Euphrosine. Hon uppskattades mycket och rekommendationerna förde henne vidare till tjänst som hovjungfru hos fältmarskalken Otto Wilhelm Königsmarck och hans maka Catharina Charlotta De la Gardie (tillika rikskanslerns dotter). Fältmarskalken anlitades av republiken Venedig i kriget mot turkarna som pågick 1684–1698. Familjen inklusive tjänste- och hovfolk var medföljande. Anna Agriconia ingick bland dem.
Åren i fält förde Anna Agriconia dagbok och skrev brev, framför allt till sin bror Samuel. Venedigs krig och i någon mån de sociala förhållandena på fartygen, där grevinnan och tjänstefolket periodvis bodde, kan följas på nära håll i hennes skrifter. Genom Anna Agriconias anteckningar ges även besked om krigsutvecklingen. Möjligen är det utdrag ur hennes anteckningar och brev som publicerades som krigsnotiser i Ordinari Post-Tijdender. Brodern Samuel var vid denna tid nämligen överpostdirektör för postväsendet under vilken tidningen sorterade och det var till honom de flesta breven skrevs. Kanske Anna Agriconia delvis fungerade som en krigskorrespondent?
Utöver att Anna Agriconias vederhäftiga iakttagelser ger en unik inblick i krigets utveckling på farvattnen i sydöstra Medelhavet framgår hur tiden även ägnades åt bildning och till att besöka historiska sevärdheter. Hennes beskrivning av Parthenons förstörelse 1687, vilken hon var ögonvittne till, är den äldsta som bevarats intill vår tid. I det som fanns kvar av det förstörda templet fann Anna Agriconia en arabisk handskrift som hon senare skänkte till Uppsala universitetsbibliotek. År 1691 fick Anna Agriconia som en av få kvinnor motta adelskap. Hon fick då broderns ättenamn, Åkerhielm.
Kriget mot turkarna blev fältmarskalk Königsmarcks sista. Han dog 1688. Grevinnan Catharina Charlotta De la Gardie och Anna Agriconia framlevde sina resterande dagar på slottet i Stade. Där avled Catharina Charlotta 1697 och året därpå dog Anna Agriconia.
