Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna-Britt Elisabet Agnsäter

1915-06-272006-01-13

Provkökschef, kokboksförfattare, folkbildare

Anna-Britt Agnsäter var ledande folkbildare inom konsumentkooperationen och en av skaparna av det svenska folkhemmets matkultur.

Anna-Britt Agnsäter föddes år 1915 i Älmhult. Efter flickskola i Ystad utbildade hon sig till lanthushållslärare på 1930-talet vid Rimforsa lanthushållsskola. Hon gjorde sitt efterföljande praktikår hos Elisabeth Tamm vid Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. Samtidigt hade Anna-Britt Agnsäter hushållsansvaret för godset Fogelstad. Efter sin lanthushållslärarexamen år 1939 arbetade hon på ett ungdomsvårdhem för vanartiga flickor utanför Göteborg fram till 1942. Därefter var hon lärare på Malgomajskolan i Saxnäsfjällen och från 1943 verksam som biträdande hemkonsulent i Göteborgs och Bohus län. Åren 1943–1945 reste hon på Kooperativa Förbundets uppdrag runt i Norrland och föreläste för ungdomar och husmödrar om hur man skulle ta tillvara beredskapstidens begränsade livsmedelsresurser. År 1945 gifte hon sig med Agne Agnsäter och paret fick senare två barn, Lena och Håkan.

År 1946 utsågs Anna-Britt Agnsäter till chef för Kooperativa Förbundets (KF) Provkök i Stockholm och verkade där fram till 1980. KF Provkök växte under hennes tid i storlek och arbetade bland annat med att testa och provtillaga de råvaror som KF köpte in. Provkökets egna experiment utökades med en provsmakningspanel som också testade nya halv- och helfabrikat som blev allt vanligare. Anna-Britt Agnsäters uppfattning var att producenternas och handelns ansvar för livsmedlen sträckte sig ända fram till matbordet varför varudeklarationer var viktiga. Konsumenten gavs råd under mottot ”Väg pris mot kvalitet”. Under hela sin yrkesverksamma tid stred hon för konsumentupplysning och för att göra näringsråd enkla att förstå.

Anna-Britt Agnsäter hade år 1946 planer på att ta fram en kriskokbok som skulle hjälpa husmödrar att hantera de ransoneringar som ännu rådde efter kriget. Pappersbristen gjorde dock att den aldrig trycktes. Åren 1948–1949 reste hon på en nio månaders studieresa till USA för att undersöka nya tillagningstekniker, frysta livsmedelsprodukter men också pulvermixer och matforskning vid Iowa State University. Hon arbetade även i en amerikansk familj som hembiträde för att lära sig hur amerikanska matvaror fungerade i praktiken. Med på resan följde hennes man Agne Agnsäter som arbetade för kooperationens oljeföretag OK. Erfarenheterna från USA kom att helt förändra Anna-Britt Agnsäters syn på matlagning. Som chef för KF Provkök samarbetade hon mycket med Hemmens Forskningsinstitut (HFI) för att bland annat ta fram ergonomiska köksredskap, bättre köksstandarder och ugnssäkra köksserviser. Tillsammans med Gustavsbergs porslins- och plastfabrik och HFI utvecklade hon den fyrdelade och staplingsbara måttsatsen i plast som kom att revolutionera svensk matlagning. Den bestämde vid sidan av decilitermåttet att en matsked rymmer 15 milliliter och en tesked 5 milliliter. För de små mätningarna skapades det nya kryddmåttet (1 milliliter).

Med utgångspunkt från måttsatsen och sina USA-erfarenheter publicerade Anna-Britt Agnsäter år 1951 den helt nyskapande Vår kokbok. Bokens receptkonstruktion blev redan på 1950-talet norm för hur kokboksrecept skulle skrivas genom att recepten inleddes med ett uppmanande imperativ (riv, skala, skölj osv.). Kokboken skiftade fokus från att tidigare ha vägt råvarorna till att nu i stället mäta deras volym. Ett recept kunde följas till sitt slut utan att man behövde bläddra upp en ny sida, och bokkapitlens uppställning var efter råvaruteman i stället för som tidigare efter den borgerliga måltidens struktur från soppa till dessert. Ett mål för kokboken var att alla skulle lyckas första gången man lagade en rätt och recepten var därför alltid provlagade flera gånger i provköket. Anna-Britt Agnsäter introducerade där också köttermometern som hon träffat på under sin resa till USA. Anna-Britt Agnsäter ansvarade sedan för utgivningen av 13 upplagor av Vår kokbok.

Genom sin ledning av KF Provkök medverkade Anna-Britt Agnsäter till den moderna snabbköpsutvecklingen genom att ta fram innehållsdeklarationer och tillagningsanvisningar som sattes på de nya matförpackningarna. Hon samarbetade med livsmedelskemisten Tore Widhe, som också arbetade inom Kooperativa Förbundet, och tillsammans tog de fram många nya baknings- och mjölprodukter för en enkel och snabb matlagning.

Anna-Britt Agnsäter verkade för en näringsberäknad matlagning och utvecklade kostcirkeln till en matpyramid som presenterades år 1974. Den gjorde det enklare för konsumenten att förstå vad man skulle äta mest och minst av, och hon lanserade begreppet basmat. Matpyramiden ogillades starkt av Socialstyrelsen som i stället argumenterade för den mer komplicerade kostcirkeln. Matpyramiden har dock kommit att användas över hela världen.

Ett viktigt folkbildningsarbete gjorde Anna-Britt Agnsäter och KF Provkök med hjälp av matartiklar i tidningen Vi och matstudiecirklar tillsammans med Arbetarnas Bildningsförbund (ABF). Som debattör medverkade hon i samhällsdebatten om problemen med fetma och på 1960- och 1970-talen kritiserade hon TV-kockarnas generösa användning av fett i matlagningen. Hon var medförfattare i ungefär 30 kokböcker med kapitel om näringsriktig mat men gav också ut egna böcker om bjudmat, smörgåsar och djupfrysta råvaror. År 1983 utkom Matboken som var en vägvisare, särskilt till unga, om hur man äter på ett näringsriktigt och enkelt sätt. På 1990-talet, då hon blev änka, flyttade hon in i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm och omarbetade då 250 recept från Vår kokbok så att de passade de boendes gemensamma matlagning.

För sitt arbete fick Anna-Britt Agnsäter år 1979 ta emot S:t Eriksmedaljen och 1995 Albin Johansson-medaljen i guld för förtjänstfulla insatser inom den svenska kooperationen. År 1998 tilldelades hon Gastronomiska Akademiens Guldpenna för sitt skrivande om råvaror och matlagning.

Anna-Britt Agnsäter avled år 2006.


Richard Tellström



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna-Britt Elisabet Agnsäter, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaBrittAgnsater, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Richard Tellström), hämtad 2018-12-14.




Övriga namn

    Flicknamn: Johansson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Elesine Johansson, född Nilsson
  • Far: Carl Johansson
  • Syster: Gunn Marianne Johansson, gift Nauclér
fler...


Utbildning

  • Flickskola, Ystad
  • Yrkesutbildning, Rimforsa: Lanthushållslärarexamen, Rimforsa lanthushållsskola
  • Folkhögskola, Fogelstad, Julita församling: Praktikår, med hushållsansvar, inom lanthushållsutbildningen, Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad
  • Studieresa, USA: Studieresa till USA


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, ungdomsvårdsskola för flickor utanför Göteborg
  • Yrke: Lärare, Malgomajskolan
  • Yrke: Hemkonsultent, biträdande, i Göteborgs och Bohus län
fler...


Kontakter

  • Kollega: Tore Widhe
  • Kollega: Edith Klarin


Bostadsorter

  • Födelseort: Älmhult
  • Älmhult
  • Rimforsa
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Lindgren, Barbro & Ingeson, Ulla, Från Amerikastek till grand dessert: 40 år med Vår kokbok, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1991

  • Boëthius, Monica, 'Vår kokbok fyller 50 år: ett samtal med svensk kokbokshistorias nestor och Vår kokboks skapare, Anna-Britt Agnsäter', Gastronomisk kalender., 2002(41), s. 131-136, 2001

  • ’[Nekrolog]’, Svenska Dagbladet, 2006-01-26



Vidare referenser