Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Maria Thelott

16831710

Konstnär

Målaren, tecknaren och grafikern Anna Maria Thelott var som självförsörjande och självmedveten artist representativ för den tidigmoderna perioden vad gällde utbildning, uppdrag, beställare och val av genrer. Hennes konsthistoriska status har dock i brist på forskning hittills kommit i skymundan.

Liksom sina tre bröder fick Anna Maria Thelott sin utbildning genom faderns undervisning i konstnärsfamiljens verkstad. Fadern, Philip Jacob Thelott d.ä., hade invandrat från Augsburg till Uppsala på inbjudan av historikern och naturforskaren Olof Rudbeck d.ä. för att verka som instrumentmakare vid Uppsala universitetet. Rudbeck drog dessutom nytta av Thelotts kapacitet som gravör och målare för att framställa kartor till sitt bokverk Atlantica och till illustreringen av Campus Elysii (Elysius ängar) med den storslagna vetenskapliga ambitionen att beskriva samtliga då kända växter i hela världen. I arbetet med de mellan sju och åtta tusen träsnitten till dessa botaniska planscher deltog förutom fadern också syskonen Thelott. Den stora stadsbranden i Uppsala 1702 ödelade emellertid inte bara staden utan också Rudbecks hela livsverk och han avled samma år. Familjen Thelott tvingades flytta och Anna Maria Thelott följde med sina gamla föräldrar till Stockholm där hon blev tvungen att försörja dem alla tre.

Anna Maria Thelotts mångsidiga verksamhet som artist omfattade träsnittsillustrationer från tyska städer i Posttidningen 1706, kopparstick i bönböcker och, i samarbete med brodern Philip Jacob Thelott d.y., tuschteckningar av erövrade artilleripjäser. Men framför allt är hon känd för en innehållsrik skissbok från åren 1704–1709 som inbjuder till fördjupade studier av en delvis okänd period i svensk konsthistoria. Den pekar ut Anna Maria Thelotts talang såväl som hennes teoretiskt inriktade yrkesambitioner. Här ingår religiösa och allegoriska motiv – ofta med kvinnor som aktörer – som exponerar konstnärens kännedom om ikonografi, figurteckning och perspektiv, genrer och landskap. Dessa studier och övningar i olika tekniker, liksom troliga förlagor till kommande projekt, speglar framför allt tidstypiska bildkonventioner. Men där finns också ett och annat som sticker ut. Dit hör ett par akvareller som gestaltar en kvinnlig konstnär i full aktion med palett och penslar. I den ena av dessa återges motivet, en kvinna med uppkavlade ärmar och iklädd förkläde över klänningen stående framför sitt staffli i en pastoral idyll med betande får, som en bild i bilden upphängd på en ruinmur. Den är signerad ”A.M.T. 1709”. Den andra visar en kvinnlig konstnär som arbetar i ett ruinlandskap, den här gången sittande med ett ritblock i knäet och omgiven av en musikant med sin hund, ett par livliga figurer som poserar som dansörer och i en portal två samtalande män. Kanske är motivet hämtat från Anna Maria Thelotts egen praktik. Ett liknande exempel som föreställer en manlig konstnär är Jean Eric Rehns (1717–1793) odaterade teckning från Uppsalas slottsruin där en artist slagit sig ner i gräset med sitt arbete. Att tidigmoderna kvinnliga konstnärer på liknande sätt som manliga lägger in reella eller fiktiva självporträtt som återger dem ute i naturen uppfattas idag som ovanligt.

Anna Maria Thelotts skissbok innehöll från början dessutom ett porträtt i gouache som har lyfts ut och nu förvaras separat i Uppsala universitetsbibliotek. Under denna bild finns en utförlig signatur: ”Anna Marija ein geborene Thelotten” (Anna Maria född Thelott). Signaturen har uppfattats som en bildtitel och bilden är katalogiserad som ett självporträtt, vilket dock kan ifrågasättas. Porträttet är utfört som en midjebild med en elegant dam som broderar. Hon håller i nål och tråd i färd med att sy medan hon vänder sig mot en fågel som sitter på stolsryggen bakom henne med halsen framsträckt som om den kvittrar eller sjunger.

Vare sig det verkligen rör sig om ett idealiserat självporträtt, eller om en allegorisk genrebild, framstår Anna Maria Thelott som införstådd med konstskapandets konventioner. För detta talar möjligheten att se bildens och den alerta fågelns betydelse på olika sätt. Tama burfåglar var populära som sällskapsdjur i högreståndskretsar under 1700-talet och tidigare. Om broderandet uppfattas som ett privilegierat tidsfördriv och fågelns närvaro som en statussymbol, leds tanken vidare till så kallade furstinneporträtt. Men motivet med flickan och fågeln – som här befinner sig i frihet – har en lång historia och en rad möjliga innebörder. Konstellationen skulle kunna uppfattas som en referens till tidens emblematik och en kristen tradition där fågeln symboliserar själen. En sådan tolkning tycks dock svära mot intimiteten, den förtroliga kontakten mellan parterna, som snarare pekar framåt mot frihetstidens känslosamhet.

Då den sista stora pestepidemin drabbade Sverige insjuknade Anna Maria Thelott och avled hösten 1710, endast 27 år gammal.


Anna Lena Lindberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Maria Thelott, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaMariaThelott, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anna Lena Lindberg), hämtad 2018-12-18.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Anna Carsovius
  • Far: Philip Jacob Thelott d.ä.
  • Bror: Philip Jacob Thelott d.y.
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Uppsala: Utbildades till konstnär av fadern


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär


Kontakter

  • Vän: Olof Rudbeck d.ä.


Bostadsorter

  • Födelseort: Uppsala
  • Uppsala
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Martinsson, Karin & Ryman, Svengunnar, Blomboken: bilder ur Olof Rudbecks stora botaniska verk, Prisma, Stockholm 2008

  • Lindberg, Anna Lena, En mamsell i akademien: Ulrica Fredrica Pasch och 1700-talets konstvärld, Signum, Stockholm 2010

  • Västerbro, Magnus, Pestens år: döden i Stockholm 1710, Historiska media, Lund, 2016

  • Werkmäster, Barbro, 'Av bild - själv bild - bild själv: om kvinnliga konstnärers självporträtt', Konsthistorisk tidskrift., 1991 (60:2), s. [71]-99, 1991

Uppslagsverk
  • Roosval, Johnny & Lilja, Gösta (red.), Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 5, Sallinen-Övrabymästaren, Allhem, Malmö, 1967



Anna Maria Thelott (självporträtt?)
Anna Maria Thelott (självporträtt?)

Nyckelord

1700-talet Konstnärer Pionjärer