Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Astrid Maria Beatrice Berwald

1886-09-081982-01-16

Pianist, pianopedagog, skolföreståndare

Astrid Berwald var pianist, pianopedagog och ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Astrid Berwald föddes 1886 som yngsta dotter i en syskonskara av fyra barn till tonsättaren och ingenjören Hjalmar Berwald — son till tonsättaren Franz Berwald — och hans maka Thora Berwald. Astrid Berwald fick sin utbildning vid Richard Anderssons musikskola från 1895 till 1908, med avbrott för ett par år då hon studerade kontrapunkt för Ernst Ellberg vid Kungliga Musikaliska Akademiens konservatorium (nuvarande Kungliga Musikhögskolan i Stockholm). Studierna resulterade i att Berwaldstiftelsen år 1909 gav Ellberg i uppdrag att på grundval av den bevarade particellen, eller fyrstämmiga skissen, rekonstruera Franz Berwalds förkomna partitur till Sinfonie Capricieuse. Efter att ha hållit sin officiella debutkonsert i Göteborg 1907 och påbörjat sin karriär som pianosolist företog Astrid Berwald två studieresor till Berlin: 1908—1911 för Ernst van Dohnányi i piano och Paul Juon i musikteori, båda vid Hochschule für Musik (nuvarande Universität der Künste Berlin, UdK), samt 1920—1921 i piano för Georg Bertram vid Sternsches Konservatorium.

Astrid Berwald var det enda av Franz Berwalds barnbarn som helt ägnade sig åt musiken. Även om hon aldrig blev — eller kanske aldrig önskade vara — pianolärare vid Musikhögskolan, valde hon att förbli sin första pianolärare, Richard Andersson och dennes musikskola, trogen. I över femtio år var hon verksam som pianolärare i skolans lokaler vid Brunnsgatan 28 i Stockholm. Följaktligen blev hennes konsertverksamhet tämligen begränsad. Ibland ackompanjerade hon sångare på romansaftnar och i radio, ibland framträdde hon som kammarmusiker, framför allt i Berwaldtrion, som förutom henne själv bestod av violinisten Lottie Andreason och cellisten Carin de Frumerie-Luthander. I regel hade den alltid någon av farfaderns fem pianotrios på sitt program. Trion bildades 1936 och upphörde 1962. Då hade Astrid Berwald sedan länge slutat som solist i solokonserter.

Astrid Berwalds första offentliga framträdande bör ha varit i samband med Richard Anderssons sonatafton i Kungliga Vetenskapsakademiens hörsal den 29 april 1904 då ”den helt unga flicka, som torde vara sondotter till själve Franz Berwald” enligt Svenska Dagbladets kritiker Eugène Fahlstedt ”gaf vackra löften om sig i Kuhnaus och Emanuel Bachs sonater”. Sina första solokonserter med orkester gav hon tillsammans med sina kamrater vid Richard Anderssons årliga uppvisningar i Kungliga Musikaliska Akademiens hörsal. Vid elevkonserten den 11 april 1906 imponerade hon med att utantill och ”med tuktad känsla i fraseringen, ej ringa gestaltningsförmåga och ett vackert anslag” spela både Chopins e-mollkonsert op 11 och Rachmaninovs andra konsert i c-moll.

Vid elevkonserten den 27 april 1908 bjöd hon till och med på ett uruppförande, nämligen hennes farfars bortglömda pianokonsert, som gavs inklämd mellan Sergej Ljapunovs första pianokonsert och Webers konsertstycke. Troligen var hon solist också i den avslutande stora och besvärliga Dess-durkonserten av Christian Sinding. Den originella Berwaldkonserten, som vid uruppförandet dirigerades av Tor Aulin, skulle hon senare framföra med andra dirigenter som Vaclav Talich, 1926 och 1932, Carl von Garaguly, konsert och radio 1942, och Tor Mann, 1946 och 1948. Hon tog även upp Wilhelm Stenhammars andra pianokonsert på sin repertoar åren 1924, 1931 och 1934, liksom Mozart nr 20, 1915, Beethoven nr 4, 1928, och Richard Strauss Burlesk, 1928, förutom de nämnda konserterna av Rachmaninov, 1918, och Chopin, 1917.

I sin verksamhet i Berwaldtrion bidrog Astrid Berwald outtröttligt till kännedomen och spridningen av farfaderns musik. Hennes absolut största insats var emellertid som pianopedagog vid Richard Anderssons musikskola, vid vilken hon verkade som lärare 1911—1935 och som föreståndare 1935—1965. Flera generationers barn och ungdomar har omvittnat hennes livfulla och inspirerande undervisning och framförallt hennes varma hjärta. Bland eleverna kan nämnas Fritjof Kjellberg, Seve Ljungman och Margit Theorell.

Den 30 mars 1935 blev hon invald av Kungl. Musikaliska Akademien som ledamot nr 609.

Astrid Berwald avled i Shecheng, She Xian, Hebei i Kina den 16 januari 1982, och fördes till sin sista vila i familjegraven på Norra begavningsplatsen i Solna samma år.


Carl-Gunnar Åhlen


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Astrid Maria Beatrice Berwald, www.skbl.se/sv/artikel/AstridBerwald, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Carl-Gunnar Åhlen), hämtad 2024-12-03.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Beata Victoria, kallad Thora, Berwald, född Bagge
  • Far: Hjalmar Berwald
  • Syster: Alfhild Mathilda Berwald, gift Arosenius
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Pianistutbildning, Richard Anderssons musikskola
  • Yrkesutbildning, Berlin, Tyskland: Pianistutbildning, Stern’sches Konservatorium


Verksamhet

  • Yrke: Pianopedagog, fr o m 1935 föreståndare, Richard Anderssons musikskola


Kontakter

  • Kollega: Lottie Andreason
  • Kollega: Carin de Frumerie-Luthander
  • Mentor: Ernst Ellberg
fler ...


Organisationer

  • Kungliga Musikaliska Akademien
    Ledamot nr 609


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Berlin, Tyskland
fler ...


Källor

Litteratur
  • Allmänna musiklexikon



Vidare referenser

Arkiv
Musik
  • Åhlén, Carl-Gunnar (red.), Svenska tangenter: svenska pianister före 1950, Caprice/P2, Stockholm, 2010



Astrid Berwald, avbildad i Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, 1949. Fotograf okänd. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0)
Astrid Berwald, avbildad i Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, 1949. Fotograf okänd. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-NC-SA 4.0)

Nyckelord

1900-talet Lärare Musiker