Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Astrid Ingeborg Elisabet (Lizzy) Stein

1908-12-261989-06-04

Skådespelare, sångare, revyartist

Lizzy Stein var skådespelare och sångare.

Elisabet Stein – mer känd som Lizzy Stein – föddes på annandag jul 1908 i Trelleborg där fadern, Fritz Stein, bedrev charkuterihandel. Modern var Alma Stein, född Larsson. Fritz Stein hade varit gift tidigare och därigenom hade Lizzy Stein en äldre halvsyster, Alma Carolina.

Enligt Lizzy Stein själv var hennes barndom lugn och hon själv ”en snäll och ordentlig flicka”. Hon förblev formellt skriven i föräldrahemmet i Trelleborg ända till 1934, men hade då i praktiken under många år vistats på andra orter för studier; först vid Rönnströmska flickskolan i Lund och Jenny Åkerströms hushållsskola för flickor i Stockholm. I huvudstaden väckte dock en annan Trelleborgsflicka, Maritta Marke, Lizzy Steins intresse för scenen. Därmed kom Lizzy Stein att under 1920- och 1930-talen vistas på olika orter i Tyskland för att bland annat studera sång men framför allt plastik vid danspedagogen Mary Wigman-Schule i Leipzig; detta i syftet att bli danslärare.

Åter i Sverige fortsatte Lizzy Stein sina studier i sång och teater i Stockholm, bland annat för operettsångaren Emma Meissner. Under denna tid fick Lizzy Stein sitt första engagemang vid teatern. Vasateaterns nyårsrevy 1931 skulle på turné till Göteborg men dess primadonna Zarah Leander hade blivit uppbokad på annat håll och Lizzy Stein fick ersätta henne. Det blev Lizzy Steins debut inom revygenren, inom vilken hon skulle komma att vara verksam under de närmaste åren. Efter debuten på Vasateatern fortsatte hon först vid Folkan, sedan på Södra teatern 1934–1936, varefter ett par år hos Karl Gerhard följde, såväl i Stockholm som i Göteborg. Revyskådespeleriet varvades med folkparksturnéer under somrarna. Hon framträdde även i den danska Casinorevyn i Köpenhamn 1932.

Redan tidigt i sin karriär hade Lizzy Stein givit uttryck för en önskan att spela operett. Detta fick hon tillfälle till under en längre turnéuppsättning av Glada änkan i Norge 1938, där hon gjorde huvudrollen som Hanna Glavari. Åter i Sverige återvände Lizzy Stein dock primärt till revyfacket och var primadonna i Ragnar Klanges revyer på Folkets hus i Stockholm 1941–1945 samt vid Odeonrevyn 1945–1948.

Efter ett kortare engagemang vid Scalateatern i Stockholm 1949 flyttade Lizzy Stein till Helsingborg 1949 för att bli hemmafru. Hon skulle dock komma att göra åtskilliga återkomster till scenen. År 1955 turnerade hon exempelvis med en Ernst Rolf-kavalkad tillsammans med kuplettmakaren Gösta Stevens, och 1957 medverkade hon som Juno i Jacques Offenbachs Orfeus i underjorden på Malmö stadsteater. Detta kom att bli en av hennes sista roller. Den allra sista blev en mindre roll i Federico García Lorcas drama Bernardas hus på Helsingborgsteatern 1971.

Redan året efter sin scendebut fick Lizzy Stein en av de ledande rollerna i filmen Jag gifta mig – aldrig, 1932. Hon sjöng ett av filmens två ledmotiv, ”Röda rosor”. Filmdebuten fick välvilligt mottagande i pressen, men blev inte upptakten till någon mer framträdande karriär inom denna genre. Totalt gjorde Lizzy Stein visserligen fem filmroller till (fyra långfilmer och en kortfilm) under 1930-talet, men genomgående i betydligt mindre roller än i debuten och ofta primärt som sångare. I sin artikel i Vem är vem? D. 1 Stockholmsdelen valde Lizzy Stein själv att, vid sidan av debutfilmen, lyfta fram filmerna Sången till henne, 1934, och Vi som går scenvägen, 1938. Under åren 1931–1937 medverkade hon på 24 utgivna skivinspelningar.

Lizzy Stein var gift två gånger, första gången med kompositören Carl-Olof Anderberg, den andra med läroverkslektorn, medeltidshistorikern och litteraturrecensenten Åke Ljungfors. Båda makarna hade viss koppling till teatervärlden, Anderberg som tonsättare inom film och teater, Ljungfors som bearbetare av operettlibretton.

Lizzy Stein avled 1989 och är gravsatt i Södra minneslunden i Helsingborg.


Fredrik Tersmeden


Publicerat 2021-03-19



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Astrid Ingeborg Elisabet (Lizzy) Stein, www.skbl.se/sv/artikel/AstridIngeborgElisabetLizzyStein, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Fredrik Tersmeden), hämtad 2024-04-25.




Övriga namn

    Gift: Anderberg, Ljungfors


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Alma Maria Elisabet Stein, född Larsson
  • Far: Fritz Hjalmar Teodor Stein
  • Syster: Alma Carolina Larsson, gift Lavestam
fler ...


Utbildning

fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Sångare, skådespelare, Sverige och Köpenhamn


Kontakter

  • Mentor: Emma Meissner
  • Mentor: Ilmari Florell von Delwig
  • Vän: Maritta Marke
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Trelleborg
  • Trelleborg
  • Stockholm
fler ...


Källor

Uppslagsverk
Musik
Litteratur
  • 'Den glada änkan', Svenska Dagbladet, 1938-10-13

  • 'Helsingborgsteatern – "Bernardas hus" och Bond-premiär', Svenska Dagbladet, 1971-01-14

  • '"Jag var ett snällt barn", säger Lizzy Stein', Våra nöjen, 1932:24

  • 'Nu blommar de’ på Odéon', Svenska Dagbladet, 1947-01-02

  • 'Nyårsdagens revyer', Svenska Dagbladet, 1946-01-02

  • 'Plastisk dans, operett eller –revy!', Scenen, 1932:13

  • 'Scalarevyns nya vår-look', Svenska Dagbladet, 1949-01-30

  • 'Tre nyårsrevyer', Svenska Dagbladet, 1943-01-02

  • 'Tre nyårsrevyer', Svenska Dagbladet, 1948-01-02

  • '"En valsdröm" på Stora Teatern', Svenska Dagbladet, 1947-09-07

  • 'Åke Ljungfors' [Nekrolog], Svenska Dagbladet, 1986-11-11



Vidare referenser



Lizzy Stein avbildad i tidskriften Våra nöjen, nr. 24, 1932. Fotograf okänd
Lizzy Stein avbildad i tidskriften Våra nöjen, nr. 24, 1932. Fotograf okänd

Nyckelord

1900-talet Skådespelare Sångare