Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Astrid Margareta Kristensson

1917-01-072000-01-10

Jurist, politiker, landshövding

Astrid Kristensson var jurist, ombudsman, riksdagsledamot och sedermera landshövding. För sina inlägg i den rättspolitiska debatten, där hon förespråkade en relativt hård linje mot kriminella, fick hon öknanmnet Batongmormor, något hon själv sade sig vara stolt över.

Astrid Kristensson föddes i Stockholm 1917. Fadern var häradshövdingen Björn Zetterstrand i Nora. Modern Lisa var utbildad lärare. Sin studentexamen tog Astrid Kristensson i Västerås 1936. Jur.kand. blev hon som fyrabarnsmor i Stockholm 1951. Modern och fadern betydde mycket för henne. De trodde på henne och gav henne förtroende. Fredrika-Bremer-Förbundet gav henne stöttning och förebilder.

Astrid Kristensson började sin yrkesbana som ombudsman och förbundsjurist först för Svenska Barnmorskeförbundet och Svenska Ekonomiföreståndarinnors Förening. Därefter var hon förbundsdirektör för Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, där hon skulle stanna tills hon blev politiker på heltid.

Stockholmshögern hade tidigt upptäckt Astrid Kristenssons samhällsengagemang och utsåg henne till ordförande för förbundet i Stockholm. Ett uppdrag som ansågs vara en slags ”politisk värnplikt”. Astrid Kristensson och Gösta Bohman valdes samtidigt in i riksdagen 1958. Båda hade en starkt konservativ grundsyn. I diskussioner om vad som var familjelivets förnyelse gick dock meningarna starkt isär dem emellan, exempelvis i frågor som jämställdhet och valfrihet i barnomsorgen.

Astrid Kristensson fick 1958 en plats som suppleant i andra kammarens lagutskott. Under åren 1965—1970 var hon ordinarie ledamot i samma utskott. I enkammarriksdagen satt hon under en stor del av 1970-talet som ordförande i Justitieutskottet. Därtill hade hon ett flertal uppdrag i riksdagen och valdes också att ombesörja många statliga uppdrag i olika styrelser, kommittéer och utredningar. Som FN-delegat i New York höll hon ett anförande i generalförsamlingen, vilket inte var så vanligt på den tiden.

Astrid Kristensson var ledamot i 1965 års abortkommitté 1965—1971. I maj 1974, när abortlagen debatterades i riksdagen, utvecklade hon sina synpunkter i frågan. Hon ansåg att ”det inte finns någon logisk lösning på abortfrågan” och att en avvägning måste ske mellan skyddet av det ofödda barnet och kvinnans rätt till självbestämmande. Under sina 19 år i riksdagen skrev Astrid Kristensson ett stort antal motioner och ett flertal interpellationer. Hon började med vårdfrågor, som anknöt till hennes eget civila yrkesarbete. Astrid Kristensson var ”rakt på sak” och tydlig. Hon ansåg att politikerna inte skulle lägga sig i människors vardagsliv. I sina memoarer Så vitt jag minns karaktäriserar Leif Cassel Astrid Kristensson som klok, klar och redbar.

Efter dåvarande finansminister Gunnar Strängs skatteförslag och debatten om hemmafruarna skrev hon om familjerna och skatterna. Hon hävdade att en vettig familjepolitik slår vakt om familjen, samtidigt som den tar hänsyn till den enskildes önskemål. Kvinnan ska betraktas som en individ och inte ett kollektiv. Människor vill själva forma sina liv och ta ansvar för sig och de sina. Hon hade som rättesnöre ”mindre lag, mer ordning”. Astrid Kristensson hävdade att det var särbeskattning som skulle gälla.

Efterhand övergick hon till de rättspolitiska spörsmålen. Hon deltog frekvent i den offentliga debatten. Hon blev snart den ledande borgerliga politikern inom området kriminalpolitik. Hon ansåg att normbildningen i samhället är ytterst viktig och den ska komma till uttryck i sitt lands lagstiftning. Den som begår brott ska sona sitt begångna brott och därmed också anses fullt kapabel att ta ansvar för sina gärningar. Respekten för lagstiftningen kan först upprätthållas när det krävs påföljder fullt motsvarande överträdelserna. Astrid Kristensson fick sitt smeknamn Batongmormor av de fängelsedömda, som betraktade henne som en fast och rättvis människa.

När de borgerliga 1976 vann regeringsmakten framstod det naturligt att Astrid Kristensson skulle utses till justitieminister. Men så blev det inte. Företrädare för folkpartiet och centerpartiet ansåg att hon var för kontroversiell. Astrid Kristensson blev besviken. När hennes namn aktualiserades vid 1979 års regeringsbildning var hennes kommentar: ”Dög jag inte 1976 duger jag inte nu heller 1979.”

I boken Riksdagen inifrån delar tolv riksdagsledamöter med sig av hågkomster, erfarenheter och lärdomar. Astrid Kristensson beskriver hur ledamöternas vardag på Helgeandsholmen före 1971 såg ut. Hon konstaterar att man inte hade några egna arbetsrum, utan arbetade med ”kontoret på fickan”. Det var kammaren, sammanbindningsbanan, biblioteket eller skrivrummen utrustade med ett antal skrivmaskiner som gällde. Skulle man ringa var det fråga om telefonhytt.

När Astrid Kristensson blev utsedd till landshövding i Kronobergs län 1977 blev hon snart tagen till kronobergarnas hjärtan. Hon engagerade sig starkt i arbetet med att utveckla länets näringsliv. Glasriket fick en effektiv ambassadör. Hennes engagemang räckte till fler områden, såsom att ta fram recept på snapsen ”Kronobergaren” och sälja in denna till Operakällaren.

Hon ställde upp på det mesta. Som underhållare i pausen i det allsvenska Smålandsderbyt 1978 i matchen mellan Öster och Kalmar FF deltog hon i straffsparksläggningen. Inför 15 720 åskådare på Värendvallen uppträdde hon iförd yllekjol och toppluva! Potatishandlaren på Stortorget i Växjö uttryckte det, ”Hon har gått hem värre, tanten!” Det har också berättats att hon motionsgymnastiserade på trappan till Residenset.

Astrid Kristensson mottog år 1983 Serafimermedaljen i 12:e storleken. Hon avled år 2000. Astrid Kristensson ligger begravd i Columbariet till Gustav Vasa kyrka vid Odenplan i Stockholm.


Inga Berggren


Publicerat 2020-04-07



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Astrid Margareta Kristensson, www.skbl.se/sv/artikel/AstridMargaretaKristensson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Inga Berggren), hämtad 2020-11-26.




Övriga namn

    Flicknamn: Zetterstrand
    Smeknamn: Batongmormor


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Lisen, kallad Lisa, Zetterstrand, född Björkman
  • Far: Björn Ragnar Zetterstrand
  • Syster: Valborg Inger Elisabet Zetterstrand, gift Källoff
fler ...


Utbildning

  • Läroverk, Västerås: Studentexamen
  • Högskola, Stockholm: Jur.kand.examen, Stockholms högskola


Verksamhet

  • Yrke: Ombudsman, förbundsjurist, Svenska Barnmorskeförbundet 1951–1962, Svenska Ekonomiföreståndarinnornas Förening (SEF) 1953–1964
  • Yrke: Riksdagsledamot för Stockholms stad (senare Stockholms kommuns valkrets), Högerpartiet
  • Yrke: Förbundsjurist, fr o m 1965 förbundsdirektör, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
fler ...


Kontakter

  • Kollega: Gösta Bohman


Organisationer

  • Högerpartiet (nuvarande Moderaterna)
    Medlem, riksdagsledamot 1958–1977, ledamot partistyrelsen 1962–1966, vice ordförande Högerns centrala tjänstemannaråd 1958–1960, ordförande Stockholmshögerns förbund 1962–1964
  • Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
    Ordförande
  • Fredrika-Bremer-Förbundet
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Växjö
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Asker, Björn & Norberg, Anders, Enkammarriksdagen 1971-1993/94: ledamöter och valkretsar, Sveriges riksdag, Stockholm, 1996

  • Cassel, Leif, Så vitt jag minns: memoarer, Askild & Kärnekull, Stockholm, 1973

  • Haglund, Ann-Cathrine, Petersson, Ann-Marie & Ström-Billing, Inger (red.), Moderata pionjärer: kvinnor i politiskt arbete 1900-2000, Sällskapet för moderata kvinnors historia, Stockholm, 2004

  • Norberg, Anders, Asker, Björn & Tjerneld, Andreas, Tvåkammarriksdagen 1867-1970: ledamöter och valkretsar. Bd 1 Stockholms stad, Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1988

  • Stjernquist, Nils (red.), Riksdagen inifrån: tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter och lärdomar, Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund, Stockholm, 1991

  • Tobisson, Lars, Gösta Bohman: ett porträtt av en partiledare, Atlantis, Stockholm, 2013



Vidare referenser

Litteratur