Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Astrid Ragnarsdotter Sohlman-Nyblom

1905-09-041990-11-23

Textilkonstnär, mönsterritare, heminredare

Astrid Sohlman-Nyblom var en mångsidig textilkonstnär, textilhantverkare, mönsterritare och heminredare.

Hon föddes som Astrid Ragnarsdotter Sohlman i Karlskoga 1905, där hennes far Ragnar Sohlman var verksam som kemist, ingenjör, uppfinnare och sprängämnestekniker hos Alfred Nobel inom Bofors-koncernen. Modern var Ragnhild Sohlman, född Strøm, från Kristiania (nuvarande Oslo) i Norge. Hon växte upp tillsammans med sina två bröder Rolf och Sverre i ett välbärgat hem. Hennes syster Ingrid dog i unga år.

Astrid Sohlman-Nyblom var brorsdotter till Signe Sohlman, textilkonstnär, och Nanna Bendixson, målare. Hennes svärföräldrar var Olga Maria Nyblom, textilkonstnär, målare och tecknare, samt Thure Lennart Nyblom, känd svensk målare, glaskonstnär, etsare och tecknare.

Från 1927 till 1928 studerade hon konst och konsthantverk vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm. Föräldrarna hade flyttat till staden då fadern fått nya uppdrag som direktör, kommerseråd, exekutor av Alfred Nobels testamente samt grundare av Nobelstiftelsen, vilket avsevärt kom att förändra familjens ekonomiska situation.

Astrid Sohlman-Nyblom fortsatte under 1928—1930 sina studier och samlade erfarenheter i textila tekniker hos Handarbetets Vänner på Djurgården i Stockholm, en förening grundad på initiativ av Sophie Adlersparre, som främjade den svenska, textila slöjden genom att driva en mönsterateljé och ge uppdrag till väverskor runtom i landet. Hon förkovrade sig under studieresor till London och Paris från 1930 till 1932.

År 1932, vid 27 års ålder, etablerade Astrid Sohlman-Nyblom textilateljén Studio ARS (som stod för hennes initialer Astrid Ragnarsdotter Sohlman), som var belägen vid De Geersgatan på Gärdet i Stockholm. Där arbetade ett större antal väverskor åt henne med tillverkning av hemtextilier som mattor, gardin- och möbeltyger. Hon värdesatte traditionella tekniker, till exempel ryamattor med lång lugg och flossa med kortare lugg som hon gärna kombinerade för att få fram spännande struktureffekter, omgjorda efter gammalt mönster. Hennes material var lin och ull men hon experimenterade även med nya material som konstsiden och cellofan vilket hon är speciellt ihågkommen för, än idag. Cellofan kom att tillverkas av cellulosa-xantogenat, även kallat viskos, och salufördes som glittriga, smala remsor vilka visade sig fungera utmärkt i kombination med lingarn i produktionen av mattor. Hållbarheten visade sig mycket god vilket man kan se på hennes bevarade mattor från tiden än idag. Hennes färgskala var olika nyanser av brunt, grått och grönt, vilka hon fick fram genom att själv färga garn med islandslav, skägglav, ’stenmossa’ och andra växtfärger.

Astrid Sohlman-Nyblom hann medverka i konsthantverksutställningar i Bryssel, New York och Wien samt på ett flertal platser i Sverige där hennes alster uppmärksammades. Hon var även återkommande skribent i den periodiska tidskriften Svenska hem i ord och bilder under 1930-talet där hon bland annat propagerade för att svenska hem skulle prydas med textilier för att skapa ombonade miljöer. Hon ansåg dock att sportstugor helst skulle smyckas med textilier som inte innehöll ull för att förhindra klädesmalens spridning då stugorna endast var bebodda under korta perioder på året. I tidskriften presenterades även hennes privatbostad på De Geersgatan 16 på Gärdet i Stockholm då den ansågs vara smakfullt inredd med för 1930-talet moderna möbler, färger, mönster och strukturer i de egenhändigt tillverkade textilierna. Hon var även smakråd och inredare i kunders hem, vilket presenterades under 1930-talets andra hälft i tidskriften.

År 1937 ingick hon äktenskap med formgivaren och inredningsarkitekten Peder Nyblom. Paret fick fyra barn: Staffan, Christina (Titti), Astrid (Atti) och Carl Rupert. Som så många andra kvinnor vid den tiden fick Astrid Sohlman-Nyblom avstå från sitt yrkesutövande som textilkonstnär till förmån för att ta hand om barnen, familjehemmet och andra husliga förpliktelser. I anslutning till bostaden i Nynäshamn utvecklade hon ett intresse för blommor, buskar och träd. När barnen blev större skapade hon en prunkande trädgård som därefter vårdats av hennes barn. Hon blev änka 1981 och överlevde sin man Peder Nyblom med nio år.

Astrid Ragnarsdotter Sohlman-Nyblom avled i Nynäshamn 1990. Hon är begravd tillsammans med sin make på Nynäshamns kyrkogård.


Thomas Gütebier


Publicerat 2020-08-17



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Astrid Ragnarsdotter Sohlman-Nyblom, www.skbl.se/sv/artikel/AstridRagnarsdotterSohlmanNyblom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Thomas Gütebier), hämtad 2021-10-16.




Övriga namn

    Flicknamn: Sohlman
    Smeknamn: Atti


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Ragnhild Sohlman, född Tandberg Strøm
  • Far: Ragnar Sohlman
  • Bror: Rolf R-son Sohlman
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstnärlig utbildning, Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)
  • Studieresa, : Textilstudier i Paris och London


Verksamhet

  • Yrke: Textilkonstnär, Ateljé Libraria
  • Yrke: Textilkonstnär, formgivare, ägare, Textilateljén Studio ARS


Bostadsorter

  • Födelseort: Karlskoga
  • Karlskoga
  • Stockholm
fler ...


Källor

Uppslagsverk
Litteratur
  • Svenska hem i ord och bilder, E. Lundquists bokförlag, Stockholm, 1935-1939



Astrid Sohlman-Nyblom. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Astrid Sohlman-Nyblom. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1900-talet Inredning Konstnärer Textilkonst